Kommuner i Nicaragua

Från Wikipedia
Kommunerna i Nicaragua, De flesta ligger i landets västra del.

Nicaragua är indelat i 153 kommuner (municipios) som är uppdelade i 15 departement och två autonoma regioner. Befolkningen i kommunerna varierar stort, från mindre än två tusen personer i San Juan del Norte på den Karibiska kusten till över en miljon i huvudstaden Managua. Kommunernas ytor varierar också stort, från mindre än 3 km² för Dolores strax söder om Managua till 9342 km² för Waspán i nordöstra Nicaragua vid gränsen mot Honduras. De äldsta kommunerna har sitt ursprung i de indiansamhällen som existerade innan spanjorerna erövrade landet på 1500-talet.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Rådhuset i Achuapa

Kommunernas skapande, funktion och administration regleras av kommunallagarna från 1988, 1997 och 2012. Där stadfästs kommunernas autonomi och att de skall styras av en demokratiskt vald kommunfullmäktige (concejo municipal), som inkluderar och leds av en direktvald borgmästare. Kommunfullmäktige inkluderar förutom borgmästaren och de vanliga medlemmarna även en direktvald vice borgmästare som väljs i par tillsammans med borgmästaren, och som normalt är från samma parti, samt den borgmästarkandidat som fick näst flest röster. Beroende på kommunens storlek har kommunfullmäktige mellan 17 och 50 medlemmar, förutom huvudstaden Managua, där de är 80 stycken. För att väljas måste man vara medborgare i Nicaragua, minst 21 år gammal, och bosatt i kommunen de senaste två åren.

Kommunalval har hållits 1990, 1996, 2000, 2004, 2008, 2012, 2017 och 2022, samt 2009 för sju kommuner som inte kunde hålla valen 2008 på grund av orkanen Felix.[1][2][3][4]

Vid kommunalvalet 2012 erövrade de socialdemokratiska Sandinisterna borgmästarposten i 134 av landets 153 kommuner, inklusive alla departementshuvudstäder förutom Puerto Cabezas. Det Oberoende Liberala Partiet (PLI) vann i 13 kommuner: Ciudad Antigua, El Tortuguero, La Cruz de Río Grande, Mulukukú, Río Blanco, San José de Bocay, San José de los Remates, San Pedro de Lóvago, Santa María de Pantasma, Santo Domingo, Villa Sandino, Waslala och Wiwilí de Nueva Segovia. Det Konstitutionella Liberala Partiets (PLC) borgmästarkandidat vann i Muelle de los Bueyes och Paiwas medan den Nationella Liberala Alliansens (ALN) kandidat vann i San Francisco de Cuapa. Dessa liberala kommuner ligger alla i landets norra och centrala delar. Miskitoindianernas parti YATAMA vann i Puerto Cabezas, Prinzapolka och Waspán, som ligger i det nordöstra hörnet av landet.[5]

Vid kommunalvalet 2022 tog Sandinisterna borgmästarposten och majoriteten i alla 153 kommuner.[6]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Kommunal lekplats i Tisma

Kommunerna skall enligt kommunallagen ansvara för stadsplanering och markanvändning, miljövård, sophämtning, dränering av regnvatten och sanitet, konstruktion, underhåll och utsmyckning av gator, torg, trottoarer, broar, gatubelysning, parker, lekplatser och rekreationsområden, förvaltning av marknadsplatser, konstruktion, underhåll och förvaltning av kyrkogårdar, konstruktion och underhåll av lokala vägar, drivandet av plantskolor för kommunens behov, främjandet av folkbildning, kultur, idrott och turism, drivandet av kulturella institutioner såsom bibliotek, museer, musikorkestrar och djurparker, organisation av lokala festivaler, kontroll av mått och vikter samt bemyndigande av stängsel och registrering av boskapsförsäljning. Kommunerna ansvarar också för folkbokföringen.[1][2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

El Realejo 1859, landets första villa.

Historiskt har kommuner i Nicaragua klassificerats som antingen pueblo (~landskommun), villa (~köping) eller ciudad (stad). När spanjorerna först kom till västra Nicaragua år 1522 var området tätbefolkat med ett stort antal indiansamhällen. Under första hälften av 1500-talet grundade spanjorerna tre städer i landet: León, Granada och Nueva Segovia. Övriga samhällen, där indianerna bodde, klassificerades först som economienda och sedan som pueblo. De flesta av dessa försvann med de epidemier som spanjorerna förde med sig, medan andra har existerat kontinuerligt sedan dess.

I början av 1800-talet hade Nicaragua tre städer, fyra villas (El Realejo, Estelí, Rivas och Acoyapa), samt 56 pueblos, totalt 63 stycken. [7] I slutet av seklet, år 1898, fanns det 107 kommuner, inklusive 28 ciudades, 17 villas och 62 pueblos. [8] Under 1900-talet ersattes dessa beteckningar gradvis av det mer enhetliga begreppet municipio (kommun). Vid folkräkningen 1920 fanns det 113 kommuner (municipios), samt utanför kommunerna 3 distrikt och 2 comarcas.[9] Antalet kommuner ökade sedan till 125 år 1963, till 143 år 1989 och sedan till de nuvarande 153 kommunerna.[10] [1] Under det senaste århundradet är det framförallt de östra delarna av landet som har fått nya kommuner. Den yngsta kommunen är Mulukukú som skapades 2005 av territorium från Paiwas och Siuna.[11]

Under 1800- och 1900-talen har nya kommuner skapats genom ett formellt beslut av det nationella parlamentet, i äldre tid som pueblo och i nyare tid som municipio. I dessa fall finns det ett exakt år då kommunen grundades. En del äldre kommuner har växt fram organiskt och då finns det bara en ungefärlig tid för grundandet. För de allra äldsta kommunerna med ursprung i de gamla indiansamhällena finns det inte ens någon ungefärlig tid för dess grundande utan endast ett år då samhället först nämns av spanjorerna i deras skriftliga källor från erövringstiden.[12]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Fortet El Castillo ovanför orten El Castillo i kommunen El Castillo.

Nästan alla kommuner har samma namn som kommunens centralort och då de flesta kommuner inte har någon annan större ort inom sina gränser är det inte alltid meningsfullt att skilja på kommun och ort. Det finns dock några undantag. El Castillo (fortet), Larreynaga, Prinzapolka och Puerto Morazán har namn efter en mindre ort i kommunen medan centralorterna heter Boca de Sábalos, Malpaisillo, Alamikamba respektive Tonalá. Puerto Cabezas fick sitt namn efter centralorten Puerto Cabezas, men orten har återfått sitt ursprungliga indiannamn Bilwi medan kommunen fortfarande heter Puerto Cabezas. El Tuma - La Dalia har fått namn efter kommunens två viktigaste orter, men det är bara La Dalia som är centralort. Centralorten för kommunen Santa María de Pantasma heter Las Praderas. Desembocadura de Río Grande (stora flodens mynning) och Corn Island (majsön) är namngivna efter en flod respektive ö, och det finns ingen ort med samma namn. Bocana de Paiwas (Paiwas mynning) är centralort i kommunen Paiwas, men båda namnen används ibland både för kommunen och orten. Wiwilí är en ort vid floden Río Coco, och den del som ligger på den västra sidan om floden är centralort för kommunen Wiwilí de Nueva Segovia medan den del som ligger på den östra sidan är centralort för kommunen Wiwilí de Jinotega.[13]

Ungefär 40 procent av kommunerna har namn på ett av Nicaraguas ursprungliga indianspråk. Exempelvis betyder Managua "vid vattnet" på Nahuatl. Tre kommuner har engelska namn: Corn Island, Kukra Hill och Bluefields, då befolkningen är engelskspråkig. Det senare är dock en anglisering, då platsen är uppkallad efter den holländske piraten Abraham Blauvelt. Övriga kommuner har spanska namn.[14]

En del kommuner har fått namn av samma helgon, och då används en särskiljande beskrivning i namnet. Ett exempel är kommunerna San Juan de Limay, San Juan del Río Coco, San Juan de Oriente, San Juan del Sur och San Juan del Norte. Observera dock att av dessa kommuner ligger San Juan de Oriente (Östra San Juan) längre västerut än både San Juan del Sur och San Juan del Norte, medan San Juan del Norte (Norra San Juan) ligger längre söderut än San Juan del Sur (Södra San Juan). Det senare förklaras av att San Juan del Norte ligger vid Karibiska havet som under kolonialtiden kallades Mar del Norte (Norra havet), medan San Juan del Sur ligger vid Stilla havet som under kolonialtiden kallades Mar del Sur (Söderhavet).[14]

Lista över Nicaraguas 153 kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kommun Departement
[15]
Yta
(km2)[15]
Folkmängd
(2012)[15]
Invånare
/ km2
Grundad
(f.=före)[16]
Extremt
Fattiga[17]
Känd för
[16][18][19][20]
Achuapa León 416 14 784 36 1865 53% Sesamolja
Turkosbrynad motmot
Cerro Piedra Imán
Acoyapa Chontales 1382 19 792 14 f. 1750 42% Boskapsskötsel
Historisk arkitektur
Grottor
Altagracia Rivas 211 22 088 105 f. 1548 44% Vulkanen Concepción
Vulkanen Maderas
Laguna de Charco Verde
Belén Rivas 246 18 121 74 c. 1825 36% Sockerrör
Boskapsskötsel
Papaya
Bluefields Caribe Sur 4775 54 863 11 1844 58% Majstångsfestival
Rama Cay
Naturreservatet Cerro Silva
Boaco Boaco 1087 58 496 54 f. 1529 45% Boskapsskötsel
Ost
Dansarnas dans
Bonanza Caribe Norte 2039 24 715 12 c. 1980 71% Gruvor
Naturreservatet Cola Blanca
Sjön Siempre Viva
Buenos Aires Rivas 75 5 677 75 c. 1830 34% Laguna de Ñocarime
Estancia del Congo
Nicaraguasjön
Camoapa Boaco 1483 38 758 26 f. 1568 48% Boskapsskötsel
Agavehattar
Morir Soñando
Cárdenas Rivas 227 7 416 33 1912 40% Nicaraguasjön
Öde sandstränder
Gränstation Peñas Blancas
Catarina Masaya 11 8 406 732 f. 1548 24% Plantskolor
Krukväxter
Laguna de Apoyo
Chichigalpa Chinandega 223 51 167 230 f. 1528 26% Sockerrör
Rom
Kronisk njursvikt
Chinandega Chinandega 687 133 361 194 f. 1528 29% Chorotega-museet
Volcán San Cristóbal
Hett klimat
Cinco Pinos Chinandega 60 7 095 118 c. 1896 41% Tallskog
Sesamfrön
Immigration från Honduras
Ciudad Antigua Nueva Segovia 154 5 790 38 1543 62% Kolonial stad
Piratattacker
Monsignor Madrigal-museet
Ciudad Darío Matagalpa 432 50 030 116 c. 1667 31% Laguna Moyuá
Rubén Daríos födelseort
Cerro de la Cruz
Ciudad Sandino Managua 51 101 929 1994 2000 22% Förort till Managua
Dansfestival
Staty av Augosto Sandino
Comalapa Chontales 644 17 584 27 1608 49% Boskapsskötsel
Örngrottan
Jaguarciklid
Condega Estelí 398 30 307 76 f. 1603 32% gitarrmusik
Cantagallo ekologiska park
Kamp mot Somozadiktaturen
Corinto Chinandega 71 18 036 255 1858 20% Nicaraguas största hamn
Sandstränder
Kryssningsfartyg
Corn Island Caribe Sur 13 7 296 566 1940 41% Sandstränder
Snorkling
Hummer
Desembocadura
de Río Grande
Caribe Sur 1978 3 866 2 1996 86% Llanos de Karawala
Río Grande de Matagalpa
Fisk
Dipilto Nueva Segovia 108 6 006 56 1839 36% Grottor med helgonbilder
Gourmet Kaffe
Garganta de Alcántara
Diriá Granada 26 7 040 271 f. 1528 28% Statyer
Kratersjön Laguna de Apoyo
Yegua-dansen
Diriamba Carazo 349 62 631 180 f. 1548 26% Teaterpjäsen El Güegüence
Ekologiskt museum
Ekoturism i La Máquina
Diriomo Granada 50 30 477 609 f. 1548 35% Stenkyrkan
Godis
Trollkonster
Dolores Carazo 2.6 7 822 2985 1904 19% Bild av det Heliga Korset
Plastfabrik
Landets minsta kommun
El Almendro Río San Juan 993 14 420 15 1974 57% Boskapsskötsel
Kräkrot
Gummi
El Ayote Caribe Sur 831 15 599 19 2000 76% Boskapsskötsel
Ost
Återintegrering av Contras
El Castillo Río San Juan 1656 30 150 18 1971 66% Floden Río San Juan
Fortet El Castillo
Naturreservatet Indio-Maíz
El Coral Chontales 306 7 909 26 1997 52% Boskapsskötsel
Gummi
Nybyggare
El Crucero Managua 226 15 033 67 2000 26% Fina utsiktsvyer
Växtlösa El Ventarrón
Fritidshus
El Cuá Jinotega 637 56 897 89 1989 66% Naturen i Peñas Blancas
Naturen i Cerro Kilambé
Vattenfallet Arcoiris
El Jicaral León 434 11 537 27 1834 36% guldgrävning
Mango
Liten vit kolonial kyrka
El Jícaro Nueva Segovia 278 30 449 110 f. 1750 42% Varmvattenkällor
Sandinos högkvarter
San Albino gruvan
El Rama Caribe Sur 5618 57 261 10 1910 60% Río Escondido
Hamn
Ecohotell El Vivero
El Realejo Chinandega 105 9 777 94 1532 40% Historisk hamn
Piratattacker
Santiagokyrkan
El Rosario Carazo 11 6 676 607 1848 19% Dans
Gamla traditioner
Lekpark
El Sauce León 630 30 785 49 1723 42% El Señor de Esquipulas
Pilgrimer
Biodling
El Tortuguero Caribe Sur 2471 37 998 15 1996 87% Reserva de Wawashang
Río Kurinwas
Skogsindustri
El Tuma - La Dalia Matagalpa 462 67 510 146 1989 63% Kaffe
Naturen i Peñas Blancas
Ekoturism
El Viejo Chinandega 1275 86 317 68 f. 1528 45% Padre Ramos deltat
Volcán Cosigüina
Surfing
Esquipulas Matagalpa 216 17 568 81 c. 1830 45% Kristus av Esquipulas staty
Pilgrimmer
Vandringsleder
Estelí Estelí 796 122 924 154 1711 24% Muralmålningar
Cigarrer
Naturreservatet Miraflor
Granada Granada 531 123 697 233 1524 26% Kolonial stad
Isletas de Granada
Turister
Jalapa Nueva Segovia 629 64 419 102 f. 1603 36% Pumor
Naturreservatet Dipilto y Jalapa
Majsfestival
Jinotega Jinotega 1119 123 548 110 f. 1568 46% Kaffe
Kyrkan
Laguna de Apanas
Jinotepe Carazo 292 50 812 174 f. 1548 19% Nöjesparken Hertylandia
Kaffe
Badorten Huehuete
Juigalpa Chontales 727 59 545 82 f. 1548 26% Arkeologiskt museum
Zoo Thómas Belt
Centralparken
Kukra Hill Caribe Sur 1262 9 559 8 1989 69% Palmolja
Vandringsleder
Skogsreservatet Greenfields
La Concepción Masaya 73 39 226 537 1889 34% Tope de los Santos
Botanisk trädgård
fruktodlingar
La Concordia Jinotega 122 7 200 59 1851 38% Grottan Las Ventanas
Cacabelfallet
Musikfestival
La Conquista Carazo 91 4 008 44 1899 33% Poza de San Pablo
Huella de Gigante
Pilgrimsort
La Cruz de
Río Grande
Caribe Sur 3360 31 889 9 c. 1892 84% Kakao
Río Grande de Matagalpa
Llanos de Makantaka
La Libertad Chontales 775 13 569 18 1855 50% Boskapsskötsel
Gruvor
Arkeologiska fynd
La Paz Centro León 606 31 623 52 1653 38% Vulkanen Momotombo
Ruinerna av León Viejo
Kakel och taktegel
La Paz de Carazo Carazo 16 5 355 345 c. 1850 30% Traditionella danser
Masa de Cazuela
Chicha de maiz
La Trinidad Estelí 261 21 957 84 c. 1830 32% Bagerier
Musikgruppen Los Mokuanes
Mariachiband
Laguna de Perlas Caribe Sur 3876 14 503 4 1989 62% Pärllagunen
Cayos Perlas
Reserva de Wawashang
Larreynaga León 882 32 111 36 1944 32% Vulkanen Cerro Negro
Naturen i Las Pilas - El Hoyo
Guldgruvor
Las Sabanas Madriz 69 4 896 71 1942 39% Tepesomoto-La Pataste
Ekologiska odlingar
Jordgubbar
León León 820 201 100 245 1524 20% Domkyrkan
Universitet
Konstmuseet
Macuelizo Nueva Segovia 250 6 570 26 1813 46% Bönor
Termalkällor
Fossiler
Managua Managua 289 1 028 808 3560 f. 1525 16% Landets huvudstad
Jordbävningen 1972
Fotavtryck från 100 f.Kr.
Masatepe Masaya 62 36 297 585 f. 1548 29% Möbler
Masayalagunen
Avocado
Masaya Masaya 141 166 588 1181 f. 1528 24% Hemslöjd
Masayalagunen
Monimbó-kvarteren
Matagalpa Matagalpa 619 150 643 243 f. 1536 37% Kaffe
Svart keramik
Selva Negra
Mateare Managua 297 42 073 141 f. 1524 32% Fisk
Naturreservatet Chiltepe
Kratersjön Apoyeque
Matiguás Matagalpa 1710 50 230 29 1926 59% Sierra Quiragua
Kaffe
Boskapsskötsel
Morrito Río San Juan 677 7 382 11 c. 1910 49% Ris
Fiske
Skogsindustri
Moyogalpa Rivas 63 10 284 163 1853 28% Museo El Ceibo
Punta Jesús María
Kokbananer
Mozonte Nueva Segovia 242 7 886 33 f. 1603 43% Keramik
Berget Landets högsta berg
Loma Santa kapellet
Muelle de
los Bueyes
Caribe Sur 1391 23 806 17 1971 51% Flodtransporter
Kräkrot
Gummi
Mulukukú Caribe Norte 1905 42 032 22 2005 71% Floden Río Tuma
Mulukukúfallen
Kooperativet María Luisa Ortiz
Murra Nueva Segovia 479 17 118 36 1872 67% Rosariofallen
Cerro Chipote
Småskalig guldbrytning
Muy Muy Matagalpa 375 16 366 44 f. 1568 48% Muralla del Corozo
Salto del Carnero
Río Olama
Nagarote León 598 36 803 62 f. 1548 24% Quesillos
Sandstränder
Surfing
Nandaime Granada 372 39 777 107 f. 1522 31% Kolonial arkitektur
Santa Ana kyrkan
Laguna Blanca
Nandasmo Masaya 13 13 207 1016 f. 1581 28% Masayalagunen
Utsikten Vista Alegre
Konsthantverk
Nindirí Masaya 143 50 138 351 f. 1528 19% Volcán Masaya
Masayalagunen
Los Chinegros-dansen
Niquinohomo Masaya 32 16 218 512 f. 1548 38% Sandinos födelseplats
Sankta Anna kyrkan
Konsthantverk
Nueva Guinea Caribe Sur 2774 77 191 28 1981 56% Boskapsskötsel
Ananas
Los Ranchitos museet
Ocotal Nueva Segovia 86 41 875 489 f. 1778 21% Centralparken
Kulturhuset
Flygbombanfall 1927
Paiwas Caribe Sur 2375 35 423 15 1974 69% Río Grande de Matagalpa
Boskapsskötsel
Nybyggare
Palacagüina Madriz 192 15 003 78 f. 1552 25% Del Sapo klippan
María Reyna kyrkan
Leguaner
Posoltega Chinandega 124 18 725 151 f. 1528 36% Lahar från Volcán Casita
Ruinerna i Posolteguilla
Jordnötter
Potosí Rivas 146 12 982 89 c. 1830 26% Kolonial arkitektur
Sockerbruk
Papaya
Prinzapolka Caribe Norte 7020 32 490 5 1889 79% Río Prinzapolka
Fisk
Suhkru firandet
Pueblo Nuevo Estelí 222 23 410 105 1652 33% Arkeologiska fynd
Fossilfynd av mastodonter
Fossilfynd av glyptodonter
Puerto Cabezas Caribe Norte 5985 101 216 17 1929 64% Hamn
Miskitoindianer
Cayos Miskitos
Puerto Morazán Chinandega 517 15 490 30 1946 51% Estero Real deltat
Räkor
Fåglar
Quezalguaque León 86 9 515 111 f. 1528 30% Altaret i kyrkan
Arkeologiska fotavtryck
Landets första biskop
Quilalí Nueva Segovia 339 30 418 90 1891 52% Cerro Chipote
Panalídalen
Kamp mot Somozadiktaturen
Rancho Grande Matagalpa 648 33 646 52 1989 69% Vattenfall
Cerro Kuskawas
Naturen i Peñas Blancas
Río Blanco Matagalpa 700 34 422 49 1974 58% Cerro Musún
Molnskog
Boskapsskötsel
Rivas Rivas 281 50 684 181 1736 14% Hacienda Santa Úrsula
Papaya
Jordbruksuniversitet
Rosita Caribe Norte 4418 30 552 7 1989 77% Gruvor
Laguna de Cobre
Kokbanan Wabul
San Carlos Río San Juan 1462 50 473 35 c. 1850 50% Solentiname öarna
Naturreservatet Los Guatuzos
Floden Río San Juan
San Dionisio Matagalpa 152 18 094 119 1830 58% Grönsaker
Piedra de Wibuse
Cerro El Chile
San Fernando Nueva Segovia 269 10 291 38 1897 37% Bönor
Mogotón, landets högsta berg
Naturreservatet Dipilto y Jalapa
San Francisco
de Cuapa
Chontales 277 7 941 29 1997 46% Piedra de Cuapa
Nuestra Señora de Cuapa
Boskapsskötsel
San Francisco
del Norte
Chinandega 120 7 171 60 1889 49% Río Negro
Contrasattack 1982
'Don Santiago' Samuelson
San Francisco Libre Managua 756 10 810 14 1945 34% Xolotlánsjön
Hydroterapi
Ved
San Isidro Matagalpa 283 19 185 68 1862 28% Ris
Historiskt museum
Sankta Barbro dammen
San Jorge Rivas 22 8 644 393 f. 1522 24% Hamn
San Jorge kyrkan
La Merced kyrkan
San José de Bocay Jinotega 3990 54 664 14 2002 79% Naturreservatet Bosawas
Nationalparken Cerro Saslaya
Tunowalamgrottorna
San José
de Cusmapa
Madriz 130 7 785 60 1962 65% Fina vyer
Tepesomoto-La Pataste
Tallbarrhemslöjd
San José
de los Remates
Boaco 280 8 271 29 1848 48% Cerros Alegre y Cumaica
Boskapsskötsel
Cruz del Milenio
San Juan de Limay Estelí 531 14 694 28 c. 1830 49% Stenskulpturer
Colocondofallen
Kanjon
San Juan de Oriente Masaya 14 6 131 444 f. 1548 31% Keramik
Kratersjön Laguna de Apoyo
Tjurpenisfäktning
San Juan del Norte Río San Juan 1462 1 955 1 c. 1949 60% Naturreservatet Indio-Maíz
Fågelskådning
Transitrutten
San Juan de Río Coco Madriz 182 30 080 165 1964 55% Floden Río Coco
Vattenfallet Chorro de la Virgen
Kaffe
San Juan del Sur Rivas 411 15 553 38 1851 21% Sandstränder
Surfing
Turister
San Lorenzo Boaco 560 30 054 54 1858 42% Monolito de Cuisaltepe
Boskapsskötsel
Tjurridning
San Lucas Madriz 139 14 881 107 1913 52% Tepesomoto-La Pataste
Keramik
Hällmålningar i Loma Panda
San Marcos Carazo 118 31 652 268 1820 28% Tope de los Santos
Pila de Sapasmata
Kaffe
San Miguelito Río San Juan 923 18 286 20 1870 55% Fiske
Skogsindustri
Humedales San Miguelito
San Nicolás Estelí 163 7 411 45 1890 58% Vattendelaren Cerro Tisey
Naturreservatet Tisey Estanzuela
Tjurridning
San Pedro de Lóvago Chontales 467 9 071 19 f. 1685 30% Hällmålningar
Vattenfall
San Pedro kanjonen
San Pedro del Norte Chinandega 72 5 060 71 1889 52% Vattenfallet Salto del Rey
Naturpoolen Las Pilonas
Cordillera de La Botija
San Rafael del Norte Jinotega 606 20 722 34 c. 1824 48% Sandinos högkvarter
Kyrkan
Självständighetsmuseet
San Rafael del Sur Managua 357 50 991 143 1831 38% Badorten Montelimar
Surfing
Sockerbruk
San Ramón Matagalpa 424 35 474 84 f. 1750 60% Kaffe
Passionsfrukt
Finca Esperanza Verde
San Sebastián de Yalí Jinotega 311 32 441 104 1908 51% Caballofallet
Naturreservatet Volcán Yalí
Regn
Santa Lucía Boaco 121 8 871 73 1904 47% La Cocinera grottan
Salto de las Américas
Agavevävnader
Santa María Nueva Segovia 168 4 753 28 1850 44% Traditionell arkitektur
Cerros Pegado kanjonen
La Cueva de Duende
Santa María de Pantasma Jinotega 563 50 057 89 1989 65% Vattenfall
Regn
Meteoritnedslag
Santa Rosa del Peñón León 228 10 674 47 c. 1805 54% Röda bönor
Guldbrytning
Teater där Judas bränns
Santa Teresa Carazo 194 17 942 92 c. 1805 24% Rosquillas (munkar)
Naturreservatet Chacocente
Sköldpaddor
Santo Domingo Chontales 682 13 984 21 1913 53% Boskapsskötsel
Gruvor
El Clavo forsen
Santo Tomás Chontales 547 18 754 34 f. 1685 32% Boskapsskötsel
Ost
Quesillos
Santo Tomás del Norte Chinandega 50 8 140 163 1889 47% Pittoreskt samhälle
Gränsfloden Río Guasaule
Sesamfrön
Sébaco Matagalpa 290 35 321 122 f. 1527 29% Chagüitillo museet
Mexikansk chiasalvia
Linfrö
Siuna Caribe Norte 5040 101 770 20 1969 75% Gruvor
Nationalparken Cerro Saslaya
Naturreservatet Bosawas
Somotillo Chinandega 1089 32 262 30 f. 1548 46% Sävmattor
Kruktillverkning
Boskapsskötsel
Somoto Madriz 466 37 741 81 1591 30% Somotokanjonen
Rosquilla kex
Åsnor
Telica León 400 25 539 64 f. 1528 36% San Jacintos heta källor
Vulkanen Telica
Geotermisk energi
Telpaneca Madriz 300 21 892 73 f. 1528 53% Santuario de la Virgin
Cantagallo ekologiska park
Vår Fru av Lourdes grottan
Terrabona Matagalpa 249 13 931 56 c. 1830 47% Monoliten Peña Mordida
Cerro Caracol
Grönsaker
Teustepe Boaco 646 30 232 47 f. 1548 46% Sjön Las Canoas
Cusirima grottorna
Termales Aguas Claras
Ticuantepe Managua 61 34 227 563 1974 20% Naturreservatet Montibelli
Fåglar
Djurpark
Tipitapa Managua 975 130 627 134 1755 29% Slaget vid San Jacinto 1856
Río Tipitapa
Varmbadhus
Tisma Masaya 108 12 043 112 1885 32% Gips
Sjön Laguna de Tisma
Requesón efterrätt
Tola Rivas 474 23 140 49 1898 32% Surfing
Sandstränder
Boskapsskötsel
Totogalpa Madriz 137 14 157 103 f. 1603 54% Majskolvhemslöjd
Kyrka i kolonialstil
Duende grottan
Villa Carlos Fonseca Managua 562 33 773 60 1906 30% Badorter
Sockerrör
Pelibueyfår
Villa Sandino Chontales 677 14 689 22 1942 47% Hällmålningar
Pyramider
Boskapsskötsel
Villanueva Chinandega 780 30 461 39 1684 51% Katedralen i Norr
Genetikreservatet Apacunca
Hästkapplöpning
Waslala Caribe Norte 1330 63 445 48 1989 72% Konstskola
Vattenfall
Carlos Fonseca stupade här
Waspán Caribe Norte 9342 57 320 6 1956 67% Floden Río Coco
Miskitoindianer
Cabo Gracias a Dios
Wiwilí de Jinotega Jinotega 2445 71 843 29 1989 74% Floden Río Coco
Cerro Kilambé
Turistcentrum Puerto Lindo
Wiwilí de
Nueva Segovia
Nueva Segovia 398 17 439 44 1970 63% Floden Río Coco
Boskapsskötsel
Ädelträ
Yalagüina Madriz 53 11 585 219 f. 1603 29% Poza de la Muta
Duendesgrottan
Rosquillas (munkar)

Före detta kommuner[redigera | redigera wikitext]

Sankt Johannes kyrkan i Sutiava

Några kommuner har upphört att vara självständiga kommuner och istället inkorporerats i en annan kommun. Här är några exempel:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Normas Jurídicas de Nicaragua, Ley de Municipios, Ley No. 40 de 2 de Julio de 1988, La Gaceta No. 155 de 17 de Agosto de 1988.
  2. ^ [a b] Normas Jurídicas de Nicaragua, Reformas e incorporaciones a la ley no. 40, ‘’Ley de Municipios”, La Gaceta No. 162 de 26 de agosto de 1997.
  3. ^ [a b] Normas Jurídicas de Nicaragua, Ley de reformas a la ley no. 40, ‘’Ley de Municipios’’, Ley no. 792., La Gaceta No 109 del 12 de Junio del 2012.
  4. ^ Juan José Arévalo, Sandinistas ganan 4 municipios en Elecciones RAAN, La Jornada, 20.1.2009.
  5. ^ Consejo Supremo Electoral, Listado de Canditados Electos Elecciones Municipales 2012, La Gaceta, No. 224, 2012.
  6. ^ Victoria del FSLN con el 73.70% en Elecciones Municipales 2022 en Nicaragua, El 19 Digital, el 17 de noviembre de 2022.
  7. ^ Domingo Juarros, Compendio de la historia de la ciudad de Guatemala, Tomo 1, Guatemala, 1808
  8. ^ Gustavo Niederlein The State of Nicaragua of the Greater Republic of Central America, Philadelphia, 1898.
  9. ^ Censo 1920
  10. ^ ”Censo 1963”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070220075613/http://ccp.ucr.ac.cr/bvp/censos/nicaragua/1963/volumen_1/censo_1963-I-02_ni.pdf. Läst 20 februari 2007. 
  11. ^ Normas Jurídicas de Nicaragua, Ley Creadora del municipio de Mulukukú y reforma a la ley 59, La Gaceta No. 22 del 1 de Febrero del 2005.
  12. ^ Patrick S. Werner, Ethnohistory of early colonial Nicaragua: Demography and economiendas of the indian communities. Institute for Mesoamerican Studies, The University at Albany, 2000.
  13. ^ La asamblea nacional de la República de Nicaragua, Ley 59 Arkiverad 9 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine., La Gaceta No. 24 del 3 Febrero del 2005.
  14. ^ [a b] Amalia del Cid, Los nombres de nuestros municipios, Magazzine, 13 dec 2016.
  15. ^ [a b c] Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Anuario Estadístico 2012 Arkiverad 13 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ [a b] Kommunartiklarna på svenska wikipedia.
  17. ^ Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Achuapa en cífras Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Kommunartiklarna på spanska wikipedia.
  19. ^ Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.
  20. ^ Instituto Nicaragüense de Turismo, Mapa Nacional de Turismo Arkiverad 16 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Normas Juridicas de Nicaragua, Se erige en pueblo un caserío, La Gaceta No. 48 de 28 de Febrero de 1922.
  22. ^ Normas Juridicas de Nicaragua, Se deroga la ley creadora del municipio de Sandy Bay, La Gaceta No 138 del 30 de Junio de 1932.
  23. ^ Normas Juridicas de Nicaragua, Incorporacióin el pueblo de Subtiava a la ciudad de León, La Gaceta No. 1856 del 22 de Enero de 1903.
  24. ^ Jesús de la Rocha, Código de la lejislación de la república de Nicaragua en Centro-América, Imprenta de El Centro-americano, Nicaragua, 1873

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]