Ordlista

A | B | C | D | E | F | G | H | I | K | L | M | N | O 

 

P | R | S | T | U | V | Y |Ö

 

Aktieindex

Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag. 

 

Allmänna rådet 

Ett samrådsorgan inom Europeiska centralbanken som består av alla EU:s centralbankschefer (även de som inte deltar i valutaunionen) och ECB:s ordförande och vice ordförande.

 

Amortering

Avbetalning på skuld. Vid rak amortering är avbetalningen lika varje gång. Annuitet innebär att summan av ränta och amortering är konstant. I samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen. 

 

Andrahandsmarknad

Sekundärmarknad för kortare eller längre placering av penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument. All handel som ej är introduktion eller nyemission.

 

Annuitet

Amortering jämte ränta; summan av ränta och amortering är konstant; i samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen. 

 

Annuitetslån

Amorteringslån där annuiteten är densamma vid varje avbetalningstillfälle. I början av återbetalningstiden dominerar räntan, i slutet amorteringen.

 

Appreciering

Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsats: depreciering.

 

Avista

Vid uppvisandet. Avista kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans.

 

Avkastning

Skillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka. Den årliga avkastningen på ett värdepapper som behålls till förfall är detsamma som den avtalade räntan. Ofta anges avkastningen i procent av insatsen per år.

 

Avkastningskurva

Se yieldkurva.

 

Avveckling

En förpliktelse som upphör när värdepapper eller pengar överförs från en part till en annan. Oftast är överföringen endast en bokföringsåtgärd.

 

Till sidans topp

 

Bank for International Settlements (BIS)

Internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bl a Riksbanken, som delägare. Internationella regleringsbanken fungerar bl a som en centralbankernas bank med inlåning från och kortfristig utlåning till dessa. 

 

Balansräkning

Sammanställning av (ett företags) tillgångar, skulder och eget kapital. 

 

Bank

Företag som fått regeringens tillstånd (oktroj) att bedriva bankrörelse, vilket ger rätt att ta emot inlåning på konto från allmänheten, delta i riksbanksclearingen, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på räntebärande konto i Riksbanken. Banker indelas i bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, vilkas verksamhet regleras i skilda lagar. 

 

Bankcertifikat

Av bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år. 

 

Basbelopp

Av regeringen årligen fastställt belopp som ligger till grund för uträkningen av folkpension m m.

 

Betalningsbalans

Betalningsbalansen är en statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden.

 

Betalningssystem

Infrastruktur som används för att kunna genomföra betalningar.

 

BIS

Bank for International Settlements i Basel. Banken fungerar som "centralbankernas bank".

 

BNP

Bruttonationalprodukt. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

 

Bostadsobligation

Obligation utgiven av bostadsinstitut.

 

Budgetproposition

Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret. 

 

Bytesbalans

Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen. I bytesbalansen redovisas transaktioner med utlandet vad avser varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.

 

Till sidans topp

 

Centralbank

En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank.

 

Certifikat

Instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden.  

 

Clearing

Betalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar dels mellan stater på grund av handelsavtal, dels mellan banker. 

 

Cross-kurs

En växelkurs som räknats fram från två växelkurser på en tredje valuta, den ena för basvalutan och den andra för prisvalutan. 

 

Till sidans topp

 

Dagslåneränta

Ränta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra. 

 

Dealer

Handlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs.

 

Deflation

En sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet). Motsats: inflation.  

 

Deposits, depositmarknad

En lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år. Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna. 

 

Depreciering

Då valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. Motsats: appreciering.

 

Derivatinstrument

Finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper. Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.

 

Devalvering

Centralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs.

 

Devalveringscykel

Process då hög inflation tvingar fram upprepade devalveringar och snabbt urholkar dem igen.

 

Dirty floating

När kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvflytande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser.

 

Diskontera

Att räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen.

 

Diskonto

Diskontot upphörde sista juni 2002 och ersattes av Referensräntan. Diskontot var fr.o.m. april 1992 en referensränta utan någon som helst penningpolitisk betydelse. Diskontot återspeglade det allmänna ränteläget och åberopades till exempel i räntelagen, som bland annat innehåller bestämmelser om dröjsmålsränta. 

 

Dröjsmålsränta

Ränta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Dröjsmålsräntan styrs av Räntelagen som är en dispositiv lag, vilket innebär att parterna kan avtala bort lagen till förmån för ett eget avtal. Finns i Svensk författningssamling (SFS).

 

Duration

Riskmått som tar hänsyn till obligationens löptid och kupongränta. Kortare löptid och högre kupongränta ger lägre duration. Duration kan också ses som obligationens genomsnittliga återstående löptid.

 

Till sidans topp

 

ECB

Europeiska centralbanken i Frankfurt. Bildades 1 juni 1998, gemensam centralbank för de länder som ingår i eurozonen.

 

ECBS

Europeiska centralbankssystemet som består av ECB och de nationella centralbankerna i EU.

 

Effektiv ränta

Den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid. Motsats: enkel ränta.

 

Effektiv årsränta

Den effektiva räntan uppräknad på årsbasis. Tar hänsyn till frekvensen av ränteutbetalningar.
Exempel: om en investering på 100 kronor har en avkastning på tre kronor var tredje månad och dessa tre kronor kan återinvesteras till samma ränta motsvarar detta en effektiv årsränta på 12,55 procent.

 

Effektiva (nominella/reala) växelkurser

Nominella effektiva växelkurser är ett vägt genomsnitt av ett antal bilaterala växelkurser; reala effektiva växelkurser är nominella växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska priser och kostnader i förhållande till inhemska. De mäter alltså kunkurrenskraft när det gäller priser och kostnader.

 

Ekonometri

Gren av nationalekonomin som med matematisk-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin. 

 

Emission

Utgivning av nya statspapper till försäljning.

 

EMU

Den ekonomiska och monetära unionen. Den tredje och sista etappen inleddes den 1 januari 1999 då växelkurserna mellan valutorna i deltagarländerna låses och ansvaret för penningpolitiken fördes över från de nationella centralbankerna till ECB.

 

Enkel ränta

Ränta under en viss period, som inte tar hänsyn till någon "ränta på ränta"-effekt.
Exempel: om en investering på 100 kronor ger tre kronor efter tre månader, blir den enkla räntan tre procent. Motsats: effektiv ränta.

 

Enkel årsränta

Enkel ränta uppräknad på årsbasis. Exempel: en enkel ränta på tre procent motsvarar en enkel årsränta på 12 procent.

 

ERM2

Ett växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen. ERM2 baseras på en fast, men justerbar centralkurs gentemot euron och ett band, ±15 procent, inom vilket valutakursen kan variera. Det går även att avtala om en mindre variationsbredd. Centralkursen bestäms av finansministrarna och centralbankscheferna i de berörda länderna. Mera detaljerade regler för hur växelkurssamarbetet ska fungera finns i ett särskilt avtal mellan centralbankerna i EU-länderna.

 

Euro

Namnet på den gemensamma valutan som introducerades den 1 januari 1999. Den grafiska symbolen för euron, €, bygger på den grekiska bokstaven epsilon och syftar på den första bokstaven i ordet "Europa". Den officiella valutakoden för euron är EUR.

 

Till sidans topp

 

Fast växelkurs 

Ett system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor. Centralbanken försvarar denna kurs genom att köpa eller sälja utländsk valuta, alternativt höja eller sänka styrräntan för att på så sätt påverka efterfrågan på den egna valutan.

 

Finansiell balans

Den finansiella balansen är en del av betalningsbalansen. Här redovisas transaktioner med utlandet vad avser finansiella tillgångar och skulder. Direkta investeringar, portföljplaceringar, lån m.m. ingår här. Även Riksbankens valutareserv redovisas i den finansiella balansen.

 

Finansinspektionen

Statlig myndighet med uppgift att övervaka bankernas, kreditmarknadsbolagens, fondkommissionärernas, fondbörsens och försäkringsbolagens verksamhet. 

 

Finanspolitik

De förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin. 

 

Finansutskottet

Riksdagsutskott som bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.

 

Fixing

Ett pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt. Fixing sker vanligtvis officiellt. 

 

Fluktuera

Växla, variera. 

 

Flytande växelkurs

Samma som rörlig växelkurs - värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor.

 

FRA (Forward rate agreement)

Avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod.

 

FRN (Floating rate notes)

En form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul. Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid.

 

Futures

Köp och försäljning av råvaror, värdepapper eller valutor där pris, ränta eller kurs avtalas vid ett tillfälle och leverans och betalning sker vid en framtida tidpunkt.

 

Till sidans topp

 

Guldmyntfot

Ett system för fasta växelkurser som baserades på guldet som värdemätare. Sverige var med i Guldmyntfot systemet 1924 - 1931. 

 

Handelsbalans

Värdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen. 

 

Hausse

Börstendens som utmärks av kraftigt stigande betalkurser, oftast under stor omsättning. Motsats: baisse. 

 

Högkonjunktur

Den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser. Motsats: lågkonjunktur eller recession. 

 

Till sidans topp

 

IMF - Internationella valutafonden

International Monetary Fund, mellanstatligt finansinstitut med säte i Washington med syfte att främja internationellt monetärt samarbete och stabilitet i växelkurserna. 

 

Inflation

Allmänna prisökningar som gör att pengar får lägre köpkraft - motsats till deflation. I Sverige mäter Statistiska Centralbyrån inflationen.

 

Olika inflationsmått:

Konsumentprisindex (KPI)
Genomsnittlig prisutveckling för den privata konsumtionen.

• Underliggande inflation (UND1X)
  KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
  
• Inhemsk underliggande inflation (UNDINHX)
  KPI exklusive importprisförändringar, ändrade räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
  
• Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP)
  KPI exklusive räntekostnader för egnahem, bostadsrättsavgift, lotteri, tips och toto med mera. HIKP innehåller även vissa kostnader som för närvarande inte ingår i KPI till exempel barnomsorgsavgifter.

Inlåningsränta

Ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken under en dag.

 

Interbankmarknaden

Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper. 

 

Intervenera

När centralbanken (Riksbanken) köper eller säljer svenska kronor på den öppna marknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.

 

Till sidans topp

 

Kapitalmarknaden

Den del av kreditmarknaden som omfattar utbud och efterfrågan på långfristiga krediter (den långa marknaden). Hit kan också aktiemarknaden räknas. 

 

Kassakrav

Riksbankens kassakrav idag är = 0. Införs kassakrav igen betyder det att bankerna måste ha en viss andel av sin inlåning tillgänglig som betalningsreserv, antingen i kassa eller på särskilt konto i Riksbanken. 

 

Konjunktur

Den rådande (ekonomiska) tendensen; marknadsläge. 

 

Konjunkturinstitutet

Statligt organ med huvudsaklig uppgift att följa, analysera och informera om konjunkturutvecklingen inom och utom landet.

 

Konsumentprisindex

Indexserie som utarbetas av Statistiska Centralbyrån. Används för att mäta prisnivån och förändringen av denna. Se inflation. 

 

Konvergenskriterier

Ett antal ekonomiska och legala villkor som måste uppfyllas av EU-länderna innan dessa kan bli en del av euroområdet och delta i valutaunionen. De ekonomiska villkoren avser låg inflation, sunda offentliga finanser, stabila växelkurser samt låga räntor. Den nationella lagstiftningen måste också vara förenlig med bestämmelserna i fördraget och ECBS-stadgan om den gemensamma valutan.

 

Konvertibel

Utbytbar. 

 

Kort ränta

Ränta på lån med kortare löptid än ett år.

 

Kreditmarknad

Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

 

Kreditrisk

Den risk en långivare löper, att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet.

 

Kupongobligation

Obligation med årlig ränteutbetalning.

 

Kupongränta

Fast ränta på ett statspapper eller riksgäldsspar med betalning vid bestämda tidpunkter, normalt en gång per år.

 

Kursrisk

Risken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger. Kursrisk är samma sak som ränterisk.

 

Till sidans topp

 

Lagligt betalningsmedel

Betalningsmedel som allmänheten, företag m fl i ett land enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster. I Sverige är svenska giltiga mynt och sedlar lagliga betalningsmedel. 

 

LIBOR

Förkortning för London Inter Bank Offered Rate. Den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. Används som norm i Europa.

 

Likvidbelopptid

Det belopp som betalas vid köp av statspapper.

 

Likviddagtid

Den dag då likvidbeloppet betalas.

 

Lågkonjunktur

Den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av arbetslöshet, låg ekonomisk aktivitet och låg inflation. 

 

Lång ränta

Ränta på lån med längre löptid än ett år.

 

Löptid

Tiden som återstår till dagen då lånet återbetalas.

 

Till sidans topp

 

Marginalräntan

Marginalräntan var Riksbankens styrränta från december 1985 fram till och med maj 1994. Juni 1994 ersattes marginalräntan av reporäntan, in- och utlåningsräntan. Marginalräntan bestämdes av det trappsteg i räntetrappan som Riksbanken på daglig basis tillämpade. Marginalräntan var därmed en ränta till vilken bankerna på marginalen lånade eller placerade i Riksbanken. 

 

Market maker

Den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa värdepapper och därmed hålla en marknad. (Svenska: Marknadsgarant.) 

 

Marknad

Utbud och efterfrågan på en viss vara eller tjänst (eller inom ett visst område). 

 

Marknadsgarant

Se Market maker 

 

Marknadsoperationer

En centralbanks köp och försäljning av värdepapper på den öppna marknaden i syfte att påverka penningmängden och därmed efterfrågan på varor och tjänster i samhället. 

 

Marknadspris

Det pris som uppstår genom fritt samspel mellan utbud och efterfrågan på en marknad. 

 

Marknadsränta

Marknadspris på kredit. 

 

Marknadsvärde

1. Uppskattat försäljningsvärde. 2. Högsta gräns för hur mycket man värderar obligationsportföljen till i redovisningen.

 

Marknadsränteskuld

Den ränta som aktörerna på obligations- och penningmarknaden är beredda att betala för statspapper.

 

Marknadsvärde

Det värde ett värdepapper har om det säljs i förtid. Marknadsvärdet påverkas av det aktuella ränteläget och den återstående löptiden.

 

Marknadsvärderad skuld

Skuldens värde med hänsyn till förändring i valutakurser och räntor, alltså det pris skulden har på andrahandsmarknaden idag.

 

Mittkurs

Valutakurs som bestäms under valutahandeln (i Sverige kl. 9.30). Både avista- och terminskurser köp och sälj bestäms med utgångspunkt från mittkursen.

 

Mkr

Förkortning av Megakronor, dvs miljoner kronor. 

 

Motpart

Den andra parten i en finansiell transaktion (till exempel varje part som gör transaktioner med en centralbank).

 

Till sidans topp

 

Nollkupongobligation

En obligation utan årliga räntebetalningar. Placeraren får hela avkastningen på förfallodagen.

 

Nominell ränta

En placering till nominell fast ränta ger vid löptidens slut ett förutbestämt belopp i kronor. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet.

 

Nominellt belopp

Det fasta belopp som placeraren får på förfallodagen.

 

Nominell statsobligation

Värdepapper som representerar en fordran på staten och ges ut av Riksgäldskontoret. Löptiden kan vara upp till tolv år.

 

Obligationsmarknad

Marknaden för värdepapper med löptider längre än ett år. Nominella och reala statsobligationer handlas på obligationsmarknaden.

 

Option

Rättighet för en köpare att göra en transaktion med en säljare till villkor som köpare och säljare har kommit överens om i förväg.

 

Till sidans topp

 

Penningmarknad

Marknaden för värdepapper med löptider på upp till ett år. Statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden.

 

Penningpolitik

Riksbankens åtgärder för att bevara värdet på våra pengar.

 

Premieobligation

Sparform där den sammanlagda avkastningen lottas ut som vinster. Riksgäldskontoret ger vanligtvis ut premieobligationer två till tre gånger per år.

 

Primärmarknad

Marknaden där obligationer ges ut (emitteras).

 

Primary dealer

Riksbankens motparter på penning- och valutamarknaden.

 

Prisstabilitet

Som centralbank har Riksbanken ansvaret för penningpolitiken. Målet med penningpolitiken är prisstabilitet, det vill säga att hålla den genomsnittliga prisökningstakten, inflationen, på en låg och stabil nivå. Närmare bestämt ska inflationen begränsas till 2 procent med en tillåten avvikelse på +/- 1 procentenhet.

 

Till sidans topp

 

Real avkastning

Den reala avkastningen motsvarar den nominella räntan minus inflationen (köpkraftsförsämringen).

 

Reallön

Nominell lön rensad från inflation "verklig lön".

 

Realobligation

En statsobligation som utöver en fast real ränta ger en ersättning för inflationen under statspapperets löptid. Det innebär att eventuell inflation inte kan urholka penningvärdet under placeringen.

 

Realränta

Nominell ränta rensad från inflation "verklig ränta".

 

Recession

Lägre produktion än under jämförelseperioden, betydligt lindrigare än depression. 

 

Referensränta

Referensräntan ersatte det av Riksgäldskontoret fastställda diskontot den 1 juli 2002. Referensräntan fastställs av Riksbanken halvårsvis och baseras på reporäntan, som gäller vid utgången av det gångna halvåret, avrundad till närmast högre hel eller halvprocentenhet.

 

Repa

En repa (från engelskans repurchase agreement) är en transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till andra banker under ett visst antal dagar, vanligen 14 dagar, med värdepapper som säkerhet och med avtal om återköp.

 

Reporänta

Riksbankens ränta på speciella lån "repolån" till banker.

 

Revalvering

Uppskrivning av valutans värde.

 

Ränta

Pris på lånade pengar vanligen uttryckt i procent.

 

Ränta, kort

Ränta på lån med kortare löptid än 1 år.

 

Ränta, lång

Ränta på lån med längre löptid än 1 år. 

 

Räntebindningstid

Den period under vilken räntan på ett lån är bunden. För statsskuldväxlar och de flesta statsobligationer är räntebindningstiden lika med lånens resterande löptid.

 

Räntekorridor

Riksbankens räntestyrningssystem är ett system med 3 nyckelräntor: inlåningsränta, utlåningsränta samt reporänta. De två första bildar en räntekorridor som rymmer den tredje. Reporäntan är riksbankens viktigaste signalerings- och styrränta. Med denna anger Riksbanken sina intentioner för dagslåneräntan en vecka framåt.

 

Räntemarginal

I regel skillnaden mellan genomsnittlig utlåningsränta och genomsnittlig inlåningsränta i en bank. 

 

Räntepunkt

En hundradels procent. 50 punkter är 0,5 procentenheter.

 

Ränterisk

Risken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger. Ränterisk är samma sak som kursrisk.

 

Ränteswap

En metod att byta ränteflöden (rörliga mot fasta räntor och tvärt om) för att anpassa räntebetalningar.

 

Räntetrappan

Räntetrappan upphörde i samband med när Marginalräntan ersattes av Reporäntan i juni 1994. Räntetrappan bestämmde en banks upplåningsränta i Riksbanken. Räntan ökade stegvis när upplåningen ökade. Räntetrappan användes som ett led i Riksbankens penningpolitik. Genom marknadsoperationer styrde Riksbanken likviditeten i banksystemet så att bankerna tvingas till en viss upplåning. På så sätt kunde Riksbanken få en stark påverkan framför allt på penningmarknadsräntan. Se Marginalräntan. 

 

Rörlig ränta

Räntan varierar beroende på det allmänna ränteläget.

 

Rörlig växelkurs

Värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor.

 

Till sidans topp

 

SAX

Stockholm Automated Exchange, Stockholmsbörsens datoriserade automatiska handelssystem för aktier, via satellitkommunikation tillgängligt för allmänheten. 

 

SDR - Speciella dragningsrätter

En korg av valutor som skapades av Internationella Valutafonden och som erbjuder kreditfaciliteter (dragningsrätter) till sina medlemmar i denna valutakorg. SDR används också i kommersiell handel (elektronisk valuta). 

 

Seignorage

De inkomster som en centralbank gör på sin sedel- och mynt utgivning. Inkomsterna kommer av avkastningen på de värdepapper som centralbanken köper för  pengarna.

 

Settlement date

Den andra arbetsdagen efter affärsdagen.

 

Skuldebrev

Ensidig, fristående och skriftlig utfästelse att betala ett belopp.

 

SOX

Stockholmsbörsens elektroniska handelsplats för obligationer. Obligationer som handlas på SOX är i huvudsak riktade mot mindre och medelstora placerare.

 

Spread

Spridning; 1. På valuta- och värdepappersmarknaderna skillnaden mellan en mäklares köp- och säljkurser. På värdepappersmarknaden mäts spreaden i räntepunkter.

 

Stabiliseringspolitik

Statliga åtgärder som syftar till att påverka konjunkturförloppet. 

 

Stagflation

Konjunkturläge som kännetecknas av låg tillväxt, stor arbetslöshet och hög inflation.

 

Standardobligationer

(benchmark bonds) Riksgäldskontoret väljer ut några av de viktigaste obligationerna, de mest omsatta obligationerna med den bästa prisbilden. De flesta banker och fondkommissionärer som är återförsäljare av statens papper garanterar att alltid hålla bindande köp- och säljkurser på dessa lån. 

 

Statistiska centralbyrån (SCB)

Central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen.

 

Statsobligation

Samlingsbegrepp för de obligationer som Riksgäldskontoret ger ut. Begreppet innefattar både reala och nominella obligationer.

 

Statspapper

Beteckning på värdepapper som Riksgäldskontoret har gett ut för statens räkning. Statspapper kan både vara statsobligationer och statsskuldväxlar.

 

Statsskuld

Summan av statens skulder till personer och företag i Sverige och i utlandet.

 

Statsskuldväxel

Ett löpande skuldebrev som Riksgäldskontoret ger ut. Löptiden är normalt upp till ett år.

 

STIBOR

(Stockholm interbank offered rates). De räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten.

 

Styrräntor

De räntor som Riksbanken själv sätter: inlånings-, utlånings- och reporänta. Reporäntan är den viktigaste styrräntan.

 

Stödköp

Intressenters köp av värdepapper, valutor etc för att hindra kurserna att sjunka. Se Intervenera. 

 

Swap

Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid, t.ex. byte av fast ränta mot rörlig ränta.

 

Swaption

Option att få teckna en ränte- eller valutaswap.

 

SWIFT

Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, bolag med säte i Bryssel med ca 1500 banker som delägare. SWIFT driver ett datorbaserat system för internationell betalningsförmedling via teleförbindelser vilket innebär stor snabbhet och hög säkerhet. 

 

Särskilda dragningsrätter (SDR)

Införda 1970 av Internationella valutafonden (IMF) som reservvaluta för medlemsländerna och kontoenhet med ett fast motvärde av 0,888671 gram guld. 

 

Till sidans topp

 

Target

Namnet på det betalningssystem som finns inom EMU och som EU:s medlemsländernas nationella betalningssystem är kopplade till.

 

Termin

Ett köp där köpekontraktet anger en viss tidpunkt i framtiden (till exempel efter tre eller sex månader) då terminen ska levereras och det pris som då ska betalas.

 

Tillgångspriser

Prisutvecklingen på i huvudsak aktier och fastigheter.

 

Transmissionsmekanism

Process som beskriver hur en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin och prisnivå.

 

Till sidans topp

 

Upplupen ränta

Den del av kupongen man har rätt till vid försäljning av en statsobligation eller riksgäldsspar.

 

Utlåningsränta

Ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken under en dag.

 

Valutaflöde

In- eller utflöde ur Riksbankens valutareserv. Valutamarknad, marknad för handel med valutor.

 

Valutakurs/växelkurs  

En valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta.

 

Valutaormen

Växelkurssamarbete inom EG där även länder utanför gemenskapen fick delta. Sverige deltog i valutaormen åren 1973 - 1977.

 

Valutapolitik

En centralbanks agerande för att påverka den egna växelkursen. Riksbanken skall besluta om tillämpningen av det växelkurssystem som regeringen beslutat om.

 

Valutareserv

Riksbankens eller annan centralbanks innehav av guld, valutor och utländska värdepapper. Finns på tillgångssidan på Riksbankens balansräkning.

 

Volatil

Rörlig, flyktig, instabil. Volatilitet betecknar standardavvikelsen på årsbasis. Ett mått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar). 

 

VP-konto

Står för värdepapperskonto. Det behövs för att äga alla typer av värdepapper, däribland statspapper. Du kan öppna VP-konto hos en bank eller fondkommissionär och det är gratis.

 

Värdepapperscentralen (VPC)

Handhar aktierutinerna för de aktiebolag som tillämpar förenklad aktiehantering (s k avstämningsbolag). 

 

Världsbanken

Vedertagen benämning på Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (International Bank for Reconstruction and Development) ansluten till Internationella valutafonden med säte i Washington och samma medlemmar som denna. Världsbanken har till syfte att medverka till medlemsstaternas ekonomiska utveckling genom att ge lån på förmånliga villkor till investeringar för produktiva ändamål. Verksamheten finansieras genom insatskapital från medlemmarna och upplåning på internationella kapitalmarknader. Världsbanken samarbetar med Internationella utvecklingsfonden och Internationella finansieringsbolaget; de tre brukar benämnas Världsbanksgruppen. 

 

Växelkurs

Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta. Volatilitet Fluktuationer, svängningar, i t.ex. räntor eller valutor.

 

Till sidans topp

 

Yieldkurva (Avkastningskurva)

Grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider. Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt.

 

Öppen marknadsoperation

Riksbanken köper eller säljer värdepapper på marknaden.