Målet för penningpolitiken

Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbankens tolkning av detta mål är att inflationen ska vara låg och stabil.

Mer precist är Riksbankens mål att hålla inflationen kring 2 procent per år, där inflationen mäts som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI). Runt målet finns ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet. För att hålla inflationen kring 2 procent varierar Riksbanken styrräntan, den så kallade reporäntan.

Penningpolitiska beslut

Direktionen håller normalt åtta penningpolitiska möten under ett år då man fattar beslut om reporäntan. I samband med fyra av dessa möten publiceras en inflationsrapport, som innehåller Riksbankens samlade syn på utsikterna för inflationen och konjunkturen under de kommande två åren.

Penningpolitikens kanaler

De kanaler genom vilka en förändring av reporäntan påverkar inflationen kallas för transmissionsmekanismen. En allmän uppfattning om denna mekanism är att det tar tid från det att reporäntan ändrats till dess att inflationstrycket påverkats. Därför grundas Riksbankens penningpolitiska beslut på en prognos av den framtida inflations- och konjunkturutvecklingen.