Vice riksbankschef Irma Rosenberg talade om några aktuella frågor för penningpolitiken vid ett möte anordnat av SEB i Göteborg.
”I förra inflationsrapporten som presenterades i mitten av oktober var Riksbankens bedömning att den internationella konjunkturen skulle fortsätta att förstärkas i år och de kommande två åren. Riksbanken konstaterade att oljepriset hade stigit betydligt mer jämfört med prognosen i slutet av maj, men det bedömdes leda till relativt begränsade effekter såväl på prisökningstakten som på den reala ekonomin. Under de senaste månaderna har det kommit en del tecken på att tillväxten i omvärlden försvagats något. Det höga oljepriset är troligen en orsak till detta. Andra förklaringar kan vara att dollarn försvagats vilket haft en dämpande inverkan på exporten för t ex euroområdet. Sammantaget kan detta medföra en viss nedjustering jämfört med inflationsrapporten i oktober för tillväxten i industriländerna. Bilden av en god konjunkturutveckling framöver står sig dock”, inledde Rosenberg.
”Låt mig säga något om dollarförsvagningen. Det är svårt att peka ut någon enskild faktor bakom denna, men de stora underskotten i USA:s bytesbalans och federala budget som länge utgjort en källa till osäkerhet om dollarns utveckling, har hamnat än mer i fokus de senaste månaderna. Underskottet i bytesbalansen har ökat ytterligare trots den försvagning som skett av dollarn och flera Fed-ledamöter har offentligt kommenterat underskotten den senaste tiden. Det kan ha skyndat på förloppet. Den amerikanska administrationen har inte heller vidtagit några åtgärder ägnade att bromsa utvecklingen. Än så länge är det en ordnad utveckling, men det skulle kunna bli en snabbare och kraftigare anpassning, vilket Riksbanken länge lyft fram som en risk. Det skulle dämpa utvecklingen internationellt”, fortsatte Rosenberg.
”Prisökningarna i omvärlden har varit förhållandevis låga under de senaste åren och detta har varit en viktig orsak till den låga inflationen i Sverige. Under det senaste halvåret har de internationella producentpriserna stigit relativt kraftigt i spåren av högre råvaru- och oljepriser. Samtidigt finns det skäl att tro att den ökande internationella konkurrensen kommer att fortsätta att dämpa producentprisökningarna något. Hittills är effekterna av oljeprisuppgången på prisstegringstakten i konsumentledet i omvärlden, liksom i Sverige, relativt begränsade. Inte heller tycks inflationsförväntningarna så här långt ha påverkats märkbart”, sa Rosenberg.
”Riksbanken har det senaste året haft en positiv syn på den svenska konjunkturen. Trots det har vi gradvis fått justera upp våra tillväxtprognoser, senast i samband med inflationsrapporten i oktober. Det är framför allt exporten som har överraskat positivt. Det beror främst på att den internationella efterfrågan ökat snabbare än väntat. Företagens investeringar ser också ut att ta fart igen efter att ha utvecklats svagt under några år. Finanspolitiken blir med förslagen i regeringens budgetproposition mer expansiv och bidrar till en något starkare utveckling av den inhemska efterfrågan de kommande två åren. Baksidan är dock att statsfinanserna fortsätter att försvagas. Hushållens konsumtion fortsätter att växa stabilt. I inflationsrapporten i oktober bedömdes tillväxten i Sverige bli lite drygt 3,5 procent i år och drygt 3 procent 2005 och 2006. Denna bedömning ser så här långt ut att stå sig i huvudsak, men en något svagare utveckling i omvärlden och en förstärkning av kronan medför troligtvis att tillväxten framöver kan behöva justeras något nedåt”, sa Rosenberg.
”Den svenska arbetslösheten och sysselsättningen har i stort sett utvecklats i linje med bedömningen i förra inflationsrapporten. Detta innebär att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt och att det ännu inte finns några tydliga tecken på en vändning. Den fortsatt goda tillväxten talar dock för att sysselsättningen kommer att öka gradvis och arbetslösheten minska under loppet av nästa år. Jag ser idag ingen anledning att ändra den bedömningen”, sa Rosenberg.
”Hur påverkas då synen på inflationen under de kommande åren av den nya information som har kommit in sedan den förra inflationsrapporten i oktober? Min personliga bedömning är att den slutsats som Riksbanken drog om inflationen vid det förra penningpolitiska mötet i oktober i huvudsak står sig. I och med att vi befinner oss i en konjunkturuppgång finns det skäl att räkna med att förskjutningen av prognoshorisonten ett par månader framåt leder till något högre inflation. Å andra sidan finns det skäl att göra vissa justeringar i synen på den ekonomiska utvecklingen och inflationen mot bakgrund av de något svagare ekonomiska utvecklingstendenserna under det tredje kvartalet och den något starkare valutakursen. Mot bakgrund av den information som finns tillgänglig så här långt verkar inflationen på ett par års sikt fortfarande bli i linje med målet. De risker som är förknippade med inflationsutvecklingen och som direktionen diskuterade i den senaste inflationsrapporten är lika aktuella som tidigare. Svensk ekonomi kommer att växa snabbare än vad som är långsiktigt hållbart de kommande åren. Då får man räkna med ett gradvis stigande inflationstryck. Det talar för att penningpolitiken förr eller senare kommer att behöva göras mindre expansiv. När det blir aktuellt återstår dock att bedöma”, avslutade Rosenberg.