Så här fungerar räntestyrningssystemet
Riksbankens möjligheter att styra räntan i ekonomin sammanhänger med att Riksbanken alltid kan bestämma räntan då ett institut behöver placera eller låna i centralbanken med en dags löptid. Räntan från en dag till en annan brukar benämnas dagslåneränta. Genom att styra dagslåneräntan påverkar Riksbanken de korta marknadsräntorna. Förenklat ska de korta marknadsräntorna spegla den förväntade utvecklingen i dagslåneräntan. En högre räntenivå ger, allt annat lika, en lägre aktivitet i ekonomin och därmed ett lägre inflationstryck och vice versa.
Riksbanken har flera medel till sitt förfogande när det gäller att styra dagslåneräntan.
- För det första tillhandahåller Riksbanken så kallade stående faciliteter, vilket innebär att bankerna kan låna pengar av respektive placera pengar hos Riksbanken över natten. Den ränta som banken erhåller vid placering hos Riksbanken över natten är Riksbankens inlåningsränta. På motsvarande sätt får banken betala Riksbankens utlåningsränta om banken lånar medel av Riksbanken över natten. Inlåningsräntan utgör "golvet" och utlåningsräntan "taket" i den s.k. räntekorridoren som är knuten till reporäntan med plus/minus 0,75 procentenheter. Dagslåneräntan kommer alltid att hamna inom räntekorridoren eftersom en bank med lånebehov alltid kan låna i Riksbanken till utlåningsräntan och en bank med placeringsbehov alltid kan placera överskottet i Riksbanken till inlåningsräntan. Eftersom det är en differens mellan inlånings- och utlåningsräntan har bankerna ett incitament att komma överens om en ränta som ligger mellan den ränta som respektive bank skulle få betala eller erhålla hos Riksbanken.
- För det andra använder Riksbanken reporäntan som den viktigaste signalräntan. Med denna ränta signalerar Riksbanken var dagslåneräntan ska ligga en vecka framåt. Det är Riksbankens direktion som fattar beslut om reporäntan. En repa (från engelskans repurchase agreement) är ett köp av värdepapper med ett samtidigt avtal om att köpet ska gå tillbaka ett bestämt antal dagar senare. Om banksystemet har ett underskott visavi Riksbanken tillgodoses detta veckovis genom att Riksbanken genomför en repotransaktion (dvs Riksbanken köper värdepapper). Om banksystemet istället har ett placeringsbehov, emitterar Riksbanken riksbankscertifikat. För närvarande har banksystemet som helhet ett lånebehov.
- För det tredje genomför Riksbanken dagligen finjusterande operationer i syfte att stabilisera dagslåneräntan, vilket sker genom att banksystemet som helhet får låna/placera i Riksbanken till reporäntan plus/minus 0,1 procentenheter, beroende på om det finns ett sammantaget över- eller underskott visavi Riksbanken. Detta leder till att dagslåneräntan hålls inom ett smalare band än räntekorridoren och bidrar till att den penningpolitiska signaleringen blir tydligare.