38 captures
03 Jun 2004 - 10 Apr 2022
AUGSEPDEC
26
200520062007
About this capture


Kontakt
|

English
|

Översikt
|

Ordlista
|

Länkar
 UTSKRIFT | BOKMÄRKE 
Frågor & Svar
Får jag efterbilda/modifiera sedlar i exempelvis reklamsyfte?
Riksbanken får ofta förfrågningar om vilka regler som gäller för efterbildning av sedlar. Mestadels avser önskemålet om efterbildning användning av sedelmotiv för något reklamändamål. De svar som regelmässigt lämnas på dylika förfrågningar är att Riksbanken alltid avråder från att efterbilda sedlar, eftersom det alltid kan finnas en risk att en kopia av en sedel kan komma att användas i bedrägligt syfte, dvs. som en penningförfalskning. Några godkännanden för efterbildning kan inte lämnas. Vad som är otillåtet bestäms ytterst av åklagare och domstol.
 
Du kan hitta mer information om detta i menyn till vänster under "Efterbildning av sedlar".
 
Vad gör jag om jag hittar sedlar som är ogiltiga?
Har du fortfarande kvar sedlar som blev ogiltiga vid årsskiftet 2005/2006 (de äldre versionerna av 100- och 500-kronorssedlarna utan folieband och genomsiktsbild, de äldre 20-kronorssedlarna av något större storlek och med en blåaktig färgton) kan du fram till och med den 31 december 2006 gå till din bank eller Svensk Kassaservice och sätta in pengarna på ditt konto.  Eventuella avgifter bestäms av respektive bank eller av Svensk Kassaservice. Sista inlämningsdag för den silverfärgade 50-öringen var den 28 april 2006.
 
Övriga ogiltiga sedlar skickar du till Sveriges riksbank, Inlösen, Box 170, 431 22 Mölndal, för säkerhets skull i assurerad försändelse (ESS-brev). Lämna också med en förklaring varför sedlarna inte lösts in tidigare och ange på vilket konto vi kan sätta in inlösenslikviden. Vi tar en liten administrationsavgift på för närvarande 100 kronor för att lösa in denna typ av sedlar, vilken vi drar av från det nominella totalbeloppet.
 
Hur mycket sedlar finns det ute i samhället?
Vid årsskiftet 2005/2006 fanns det ungefär 382 miljoner utelöpande sedlar till ett värde av 106 miljarder kronor.
 
Vad är den fysiska vikten på sedlar och mynt?
MYNT
50-öre (äldre)4,8 gram
50-öre (nya)3,7 gram
1-krona7,0 gram
5-krona9,5 gram
10-krona 6,6 gram
 
SEDLAR
1 bunt innehållande 100 stycken:
1000 kr116 gram
 500 kr109 gram
100 kr84 gram
50 kr80 gram
20 kr74 gram
 
Vilken är den vanligaste sedeln?
Den valör som antalsmässigt dominerar bland de utelöpande sedlarna är 100-kronorssedeln, som vid årsskiftet 2005/2006 hade cirka 96 miljoner utelöpande sedlar. Därefter följer 500-kronorssedeln med cirka 94 miljoner, 20-kronorssedeln med cirka 83 miljoner. Av 1000-kronorssedlarna fanns cirka 45 miljoner utelöpande sedlar och av 50-kronorssedlarna cirka 25 miljoner. Som kuriosa kan nämnas att det också fanns cirka 23 miljoner utelöpande sedlar av de gamla 10-kronorssedlarna och 16 miljoner av 5-kronorssedlarna.
 
Varför gjorde ni 20-kronorssedeln mindre med nya färger 1998?
Främsta anledningen var att Riksbanken fick många påstötningar från sina kunder om att det var lätt att blanda ihop den gamla 20:an med 100-kronorssedeln. Det märktes också på det sedelmaterial som då kom in till Riksbanken från posten och bankerna eftersom det var vanligt att 20-kronorssedlar smugit sig in i 100-kronorsbuntarna.
 
Är det något samlarvärde på gamla sedlar?
Riktigt gamla sedlar kan möjligen ha ett samlarvärde för numismatiker. Annars har nog lågvalörsedlarna ibland ett affektionsvärde som samlarobjekt, man kanske vill spara en sedel från sitt eller anhörigas födelseår till exempel. Mynthandeln är bättre lämpad att ge svar på detta med samlarvärde. Man kan dock gissa att en högvalörsedel – till exempel 1000-kronorssedeln – sannolikt måste vara mycket unik för att komma upp i eller överstiga sitt nominella värde.
 
Om man har en halv sedel, hur mycket är den värd?
En halv sedel är värd halva sitt nominella värde, vilket kanske låter enkelt och bra. Det kan bli svårare om man har en sedel som är större eller mindre än till hälften. Reglerna  är då sådana att om sedeln är minst två tredjedelar av en hel sedel så löser Riksbanken in den med hela det nominella beloppet. På samma sätt får man halva beloppet för en sedel som är mindre än två tredjedelar men större än en tredjedel. Detta gäller dock normalt ej avsiktligt skadade sedlar. Man ska vända sig till sin bank för att byta ut eller växla en skadad sedel. Avsiktligt skadade sedlar inlöses ej.
  
Vad kostar det att göra en sedel?
Det varierar lite beroende på valör, men Riksbanken brukar säga att det kostar ungefär en krona.
 
Varför kom 50-kronorssedeln tillbaka?
Detta var i mångt och mycket ett tillmötesgående gentemot handeln, som flitigt uppvaktade Riksbanken när vi tog bort den gamla 50-kronorssedeln.
 
Varför tog Riksbanken bort 50-kronorssedeln i första taget?
50-kronorssedeln var då – och är i viss mån även nu – en sedel som inte användes särskilt mycket. Dess andel av utelöpande sedlar var låg (omkring 5 procent) när Riksbanken tog bort den. 50-kronorssedeln blev fort sliten, vilket kan ha berott på att den var något av en "ficksedel" som behandlades mera i likhet med växelmynt, som cirkulerar runt i samhället utan att egentligen passera banken. Dessutom kom 20-kronorssedeln och Riksbanken räknade med att det skulle räcka med denna "lågvalörsedel". Det var egentligen först när 50-kronorssedeln togs bort som folk reagerade; "man saknar inte kon …och så vidare"
 
Varför har vi inte plastsedlar i Sverige som till exempel Australien har?
Crane AB (tidigare Tumba bruk) har antagligen uppmärksammat dom australiska plastsedlarna men inte presenterat detta koncept som något lämpligt alternativ för dom svenska sedlarna eftersom det bland annat kräver en annan tryckteknik. Denna teknik var inte etablerad när den nuvarande sedelserien beslutades och det finns nackdelar med att ändra på befintliga sedeltyper, det blev vi bland annat varse när det löpande vattenmärket infördes på 100-kronorssedeln. Plastsedlar lär vara dyrare att framställa, men i gengäld håller de längre. Traditionella "sedelproffs" företräder också gärna den åsikten att sedlar skall göras av papper framställt av bomull inte av oljeprodukter.
 
Finns det guld hos Riksbanken som i värde motsvarar hela den utelöpande sedelmängden?
Man kan utveckla svaret på denna fråga något. Före 1931 fanns det något som kallades guldmyntfot och som bland annat innebar att man kunde få sina sedlar inlösta mot guldmynt. Guldet skulle så att säga garantera värdet på de sedlar som Riksbanken gav ut. I den regeringsform som gällde ända fram till 1975 fanns skyldigheten kvar för Riksbanken att vid anfordran lösa in de utgivna sedlarna med guldmynt, men ända sedan 1931 tillkom en särskild lagstiftning som befriade Riksbanken från inlösningsskyldigheten. Denna lagstiftning förnyades varje år ända till dess den nya regeringsformen trädde i kraft 1975.
 
Vad gör jag om jag upptäcker en falsk sedel i min plånbok?
Då är du ganska illa ute, eftersom du inte får använda en falsk sedel som betalningsmedel. Om man gör detta medvetet kan man faktiskt dömas till fängelsestraff (grova förfalskningsbrott kan generera upp till två års fängelse). Det är således själva användandet av falska sedlar som betalningsmedel som är straffbelagt även om "hemmatryckerier" naturligtvis kan betraktas som förberedelser till utprångling av förfalskningarna.
 
Vad du kan göra med din falska sedel är förstås att försöka erinra dig hur du kan ha fått den och göra en polisanmälan. Falska sedlar som vi upptäcker i vår hantering överlämnas till polisen för utredning. Polisen är således intresserad av att komma förfalskare på spåren, varför det är bra om man kan härleda kedjan bakåt så långt det är möjligt. Men har man väl tagit emot en falsk sedel så är man faktiskt blåst på beloppet eftersom man inte på laglig väg kan använda den vidare.
 
Vem bestämmer hur sedlarna skall se ut?
I Riksbankens ensamrätt att ge ut sedlar (sedelmonopol) ligger också ensamrätten att fastställa hur sedlarna ska se ut. Utformningen av sedlarna i den nuvarande sedelserien har således fullmäktige beslutat (på förslag från en kommitté med bland annat konstnärsrepresentanter knutna till Crane & Co).

SENAST UPPDATERAD 2006-03-08 
 

RiksbankenPenningpolitikFinansiell stabilitetOperativ verksamhetStatistikPubliceratForskningSedlar & mynt
SedlarMyntEuroFrågor & Svar