AUGOCTJAN
20
200520062007
32 captures
19 Apr 2006 - 29 Mar 2016
About this capture


Riksbanken Penningpolitik Finansiell stabilitet Operativ verksamhet Statistik Publicerat Forskning Sedlar & mynt
ORDLISTA
UPP EN NIVÅ  UTSKRIFT | BOKMÄRKE 
Ordlista

A | B | C | D | E | | G | H | I | K | L | M | N | O 

 
P | R | S | T | U | V | Y |Ö

 
Aktieindex
Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag. 
 
Allmänna rådet 
Ett samrådsorgan inom Europeiska centralbanken som består av alla EU:s centralbankschefer (även de som inte deltar i valutaunionen) och ECB:s ordförande och vice ordförande.
 
Amortering
Avbetalning på skuld. Vid rak amortering är avbetalningen lika varje gång. Annuitet innebär att summan av ränta och amortering är konstant. I samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen. 
 
Andrahandsmarknad
Sekundärmarknad för kortare eller längre placering av penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument. All handel som ej är introduktion eller nyemission.
 
Annuitet
Amortering jämte ränta; summan av ränta och amortering är konstant; i samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen. 
 
Annuitetslån
Amorteringslån där annuiteten är densamma vid varje avbetalningstillfälle. I början av återbetalningstiden dominerar räntan, i slutet amorteringen.
 
Appreciering
Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsats: depreciering.
 
Avista
Vid uppvisandet. Avista kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans.
 
Avkastning
Skillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka. Den årliga avkastningen på ett värdepapper som behålls till förfall är detsamma som den avtalade räntan. Ofta anges avkastningen i procent av insatsen per år.
 
Avkastningskurva
Se yieldkurva.
 
Avveckling
Den slutliga regleringen av ett skuldförhållande, det vill säga då pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan. I RIX sker avvecklingen genom överföring av medel mellan två deltagares konton.
 
Till sidans topp
 
Bank for International Settlements (BIS)
Internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bl a Riksbanken, som delägare. Internationella regleringsbanken fungerar bl a som en centralbankernas bank med inlåning från och kortfristig utlåning till dessa. 
 
Balansräkning
Sammanställning av (ett företags) tillgångar, skulder och eget kapital. 
 
Bank
Företag som fått regeringens tillstånd (oktroj) att bedriva bankrörelse, vilket ger rätt att ta emot inlåning på konto från allmänheten, delta i riksbanksclearingen, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på räntebärande konto i Riksbanken. Banker indelas i bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, vilkas verksamhet regleras i skilda lagar. 
 
Bankcertifikat
Av bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år. 
 
Basbelopp
Av regeringen årligen fastställt belopp som ligger till grund för uträkningen av folkpension m m.
 
Betalningsbalans
Betalningsbalansen är en statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden.
 
Betalningssystem
System, rutiner och regelverk som behövs för att genomföra betalningar.
 
BIS
Bank for International Settlements. Kallas ibland ”centralbankernas bank” och fungerar som bank för och ett samarbetsorgan mellan centralbankerna i 55 länder. BIS huvudkontor finns i Basel.
 
BNP
Bruttonationalprodukt. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
 
Bostadsobligation
Obligation utgiven av bostadsinstitut.
 
Budgetproposition
Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret. 
 
Bytesbalans
Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen. I bytesbalansen redovisas transaktioner med utlandet vad avser varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.
 
Till sidans topp
 

Centralbank
En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank.
 
Certifikat
Instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden.  
 
Clearing
Betalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar dels mellan stater på grund av handelsavtal, dels mellan banker. 
 
Cross-kurs
En växelkurs som räknats fram från två växelkurser på en tredje valuta, den ena för basvalutan och den andra för prisvalutan. 
 
Till sidans topp
 
Dagslåneränta
Ränta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra. 
 
Dealer
Handlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs.
 
Deflation
En sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet). Motsats: inflation.  
 
Deposits, depositmarknad
En lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år. Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna. 
 
Depreciering
Då valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. Motsats: appreciering.
 
Derivatinstrument
Finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper. Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.
 
Devalvering
Centralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs.
 
Devalveringscykel
Process då hög inflation tvingar fram upprepade devalveringar och snabbt urholkar dem igen.
 
Dirty floating
När kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvflytande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser.
 
Diskontera
Att räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen.
 
Diskonto
Diskontot upphörde sista juni 2002 och ersattes av Referensräntan. Diskontot var fr.o.m. april 1992 en referensränta utan någon som helst penningpolitisk betydelse. Diskontot återspeglade det allmänna ränteläget och åberopades till exempel i räntelagen, som bland annat innehåller bestämmelser om dröjsmålsränta. 
 
Dröjsmålsränta
Ränta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Dröjsmålsräntan styrs av Räntelagen som är en dispositiv lag, vilket innebär att parterna kan avtala bort lagen till förmån för ett eget avtal. Finns i Svensk författningssamling (SFS).
 
Duration
Mått på hur värdet av en värdepappersportfölj förändras vid ränteförändringar.
 
Till sidans topp
 
ECB
Europeiska centralbanken. ECB är gemensam centralbank för de tolv EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.
 
ECBS
Europeiska centralbankssystemet. Sammanfattande benämning på ECB och de 25 nationella centralbankerna i EU-länderna.
 
Effektiv ränta
Den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid. Motsats: enkel ränta.
 
Effektiv årsränta
Den effektiva räntan uppräknad på årsbasis. Tar hänsyn till frekvensen av ränteutbetalningar.
Exempel: om en investering på 100 kronor har en avkastning på tre kronor var tredje månad och dessa tre kronor kan återinvesteras till samma ränta motsvarar detta en effektiv årsränta på 12,55 procent.
 
Effektiva (nominella/reala) växelkurser
Nominella effektiva växelkurser är ett vägt genomsnitt av ett antal bilaterala växelkurser; reala effektiva växelkurser är nominella växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska priser och kostnader i förhållande till inhemska. De mäter alltså kunkurrenskraft när det gäller priser och kostnader.
EFK
EU:s ekonomiska och finansiella kommittén. Ger råd till Ekofin-rådet inom EU i ekonomisk-politiska och finansiella frågor.
 
Efterfrågan
Att det finns någon som vill köpa varor eller tjänster till ett visst pris.
 
Ekonometri
Gren av nationalekonomin som med matematisk-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin. 
 
Emission
Utgivning av nya statspapper till försäljning.
 
EMU
Ekonomiska och monetära unionen. Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har tolv av EU-länderna infört euron som valuta.
 
Enkel ränta
Ränta under en viss period, som inte tar hänsyn till någon "ränta på ränta"-effekt.
Exempel: om en investering på 100 kronor ger tre kronor efter tre månader, blir den enkla räntan tre procent. Motsats: effektiv ränta.
 
Enkel årsränta
Enkel ränta uppräknad på årsbasis. Exempel: en enkel ränta på tre procent motsvarar en enkel årsränta på 12 procent.
 
ERM2
Ett växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen. ERM2 baseras på en fast, men justerbar centralkurs gentemot euron och ett band, ±15 procent, inom vilket valutakursen kan variera. Det går även att avtala om en mindre variationsbredd. Centralkursen bestäms av finansministrarna och centralbankscheferna i de berörda länderna. Mera detaljerade regler för hur växelkurssamarbetet ska fungera finns i ett särskilt avtal mellan centralbankerna i EU-länderna.
 
Euro
Namnet på den gemensamma valutan som introducerades den 1 januari 1999. Den grafiska symbolen för euron, €, bygger på den grekiska bokstaven epsilon och syftar på den första bokstaven i ordet "Europa". Den officiella valutakoden för euron är EUR.
 
Eurosystemet
Beteckning för ECB och de nationella centralbankerna i de tolv EU-länder som infört euron som valuta.
 
Till sidans topp
 

Fast växelkurs 
Ett system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor. Centralbanken försvarar denna kurs genom att köpa eller sälja utländsk valuta, alternativt höja eller sänka styrräntan för att på så sätt påverka efterfrågan på den egna valutan.
 
Finansiell balans
Den finansiella balansen är en del av betalningsbalansen. Här redovisas transaktioner med utlandet vad avser finansiella tillgångar och skulder. Direkta investeringar, portföljplaceringar, lån m.m. ingår här. Även Riksbankens valutareserv redovisas i den finansiella balansen.
 
Finansinspektionen
Statlig myndighet med uppgift att övervaka bankernas, kreditmarknadsbolagens, fondkommissionärernas, fondbörsens och försäkringsbolagens verksamhet. 
 
Finanspolitik
De förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin. 
 
Finansutskottet
Riksdagsutskott som bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.
 
Fixing
Ett pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt. Fixing sker vanligtvis officiellt. 
 
Fluktuera
Växla, variera. 
 
Flytande växelkurs
Samma som rörlig växelkurs - värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor.
 
FRA (Forward rate agreement)
Avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod.
 
FRN (Floating rate notes)
En form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul. Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid.
 
Futures
Köp och försäljning av råvaror, värdepapper eller valutor där pris, ränta eller kurs avtalas vid ett tillfälle och leverans och betalning sker vid en framtida tidpunkt.
 
Till sidans topp
 

Guldmyntfot
Ett system för fasta växelkurser som baserades på guldet som värdemätare. Sverige var med i Guldmyntfot systemet 1924 - 1931. 
 
G10
Group of Ten (G10 eller Tiogruppen). Sammanslutning av industriländer, elva stycken, för samarbete kring internationella finansiella frågor och möjlighet att stödja IMF:s låneresurser. Sverige ingår i G10. Samarbetet involverar i olika former finansdepartement, tillsynsmyndigheter och centralbanker. Ett antal G10-kommittéer har sekretariat i BIS och arbetar med att utveckla standarder för finansiell verksamhet som kan stärka den internationella finansiella stabiliteten.
 
Handelsbalans
Värdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen. 
 
Hausse
Börstendens som utmärks av kraftigt stigande betalkurser, oftast under stor omsättning. Motsats: baisse. 
 
Högkonjunktur
Den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser. Motsats: lågkonjunktur eller recession. 
 
Till sidans topp
 

IMF - Internationella valutafonden
International Monetary Fund (IMF). Internationella valutafonden bildades 1944 för att främja handel och tillväxt genom att verka för ekonomisk, monetär och finansiell stabilitet. IMF har idag 184 medlemsländer, och Riksbanken är kontaktorgan för IMF i Sverige.
 
Inflation
Allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. Motsatsen är deflation.
 
Olika inflationsmått:
Konsumentprisindex (KPI)
Genomsnittlig prisutveckling för den privata konsumtionen.
Underliggande inflation (UND1X)
KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
Inhemsk underliggande inflation (UNDINHX)
KPI exklusive importprisförändringar, ändrade räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP)
KPI exklusive räntekostnader för egnahem, bostadsrättsavgift, lotteri, tips och toto med mera. HIKP innehåller även vissa kostnader som för närvarande inte ingår i KPI till exempel barnomsorgsavgifter.
Inlåningsränta
Ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken under en dag.
 
Interbankmarknaden
Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper. 
 
Intervenera
När centralbanken (Riksbanken) köper eller säljer svenska kronor på den öppna marknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.
 
Till sidans topp
 

Kapitalmarknaden
Den del av kreditmarknaden som omfattar utbud och efterfrågan på långfristiga krediter (den långa marknaden). Hit kan också aktiemarknaden räknas. 
 
Kassakrav
Riksbankens kassakrav idag är = 0. Införs kassakrav igen betyder det att bankerna måste ha en viss andel av sin inlåning tillgänglig som betalningsreserv, antingen i kassa eller på särskilt konto i Riksbanken. 
 
Konjunktur
Den rådande (ekonomiska) tendensen; marknadsläge. 
 
Konjunkturinstitutet
Statligt organ med huvudsaklig uppgift att följa, analysera och informera om konjunkturutvecklingen inom och utom landet.
 
Konsumentprisindex (KPI)
Officiellt prisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån för prisutvecklingen av privat konsumtion. Utvecklingen av KPI ligger till grund för Riksbankens definition av målet prisstabilitet.
 
Konvergenskriterier
Ett antal ekonomiska och legala villkor som måste uppfyllas av EU-länderna innan dessa kan bli en del av euroområdet och delta i valutaunionen. De ekonomiska villkoren avser låg inflation, sunda offentliga finanser, stabila växelkurser samt låga räntor. Den nationella lagstiftningen måste också vara förenlig med bestämmelserna i fördraget och ECBS-stadgan om den gemensamma valutan.
 
Konvertibel
Utbytbar. 
 
Kort ränta
Ränta på lån med kortare löptid än ett år.
 
Kreditmarknad
Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.
 
Kreditrisk
Den risk en långivare löper, att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet.
 
Kupongobligation
Obligation med årlig ränteutbetalning.
 
Kupongränta
Fast ränta på ett statspapper eller riksgäldsspar med betalning vid bestämda tidpunkter, normalt en gång per år.
 
Kursrisk
Risken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger. Kursrisk är samma sak som ränterisk.
 
Till sidans topp
 

Lagligt betalningsmedel
Betalningsmedel som allmänheten, företag m fl i ett land enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster. I Sverige är svenska giltiga mynt och sedlar lagliga betalningsmedel. 
 
LIBOR
Förkortning för London Inter Bank Offered Rate. Den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. Används som norm i Europa.
 
Likvidbelopptid
Det belopp som betalas vid köp av statspapper.
 
Likviddagtid
Den dag då likvidbeloppet betalas.
 
Lågkonjunktur
Den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av arbetslöshet, låg ekonomisk aktivitet och låg inflation. 
 
Lång ränta
Ränta på lån med längre löptid än ett år.
 
Löptid
Tiden som återstår till dagen då lånet återbetalas.
 
Till sidans topp
 

Marginalräntan
Marginalräntan var Riksbankens styrränta från december 1985 fram till och med maj 1994. Juni 1994 ersattes marginalräntan av reporäntan, in- och utlåningsräntan. Marginalräntan bestämdes av det trappsteg i räntetrappan som Riksbanken på daglig basis tillämpade. Marginalräntan var därmed en ränta till vilken bankerna på marginalen lånade eller placerade i Riksbanken. 
 
Market maker
Den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa värdepapper och därmed hålla en marknad. (Svenska: Marknadsgarant.) 
 
Marknad
Utbud och efterfrågan på en viss vara eller tjänst (eller inom ett visst område). 
 
Marknadsgarant
Se Market maker 
 
Marknadsoperationer
En centralbanks köp och försäljning av värdepapper på den öppna marknaden i syfte att påverka penningmängden och därmed efterfrågan på varor och tjänster i samhället. 
 
Marknadspris
Det pris som uppstår genom fritt samspel mellan utbud och efterfrågan på en marknad. 
 
Marknadsränta
Marknadspris på kredit. 
 
Marknadsvärde
1. Uppskattat försäljningsvärde. 2. Högsta gräns för hur mycket man värderar obligationsportföljen till i redovisningen.
 
Marknadsränteskuld
Den ränta som aktörerna på obligations- och penningmarknaden är beredda att betala för statspapper.
 
Marknadsvärde
Det värde ett värdepapper har om det säljs i förtid. Marknadsvärdet påverkas av det aktuella ränteläget och den återstående löptiden.
 
Marknadsvärderad skuld
Skuldens värde med hänsyn till förändring i valutakurser och räntor, alltså det pris skulden har på andrahandsmarknaden idag.
 
Mittkurs
Valutakurs som bestäms under valutahandeln (i Sverige kl. 9.30). Både avista- och terminskurser köp och sälj bestäms med utgångspunkt från mittkursen.
 
Mkr
Förkortning av Megakronor, dvs miljoner kronor. 
 
Motpart
Den andra parten i en finansiell transaktion (till exempel varje part som gör transaktioner med en centralbank).
 
Till sidans topp
 

Nollkupongobligation
En obligation utan årliga räntebetalningar. Placeraren får hela avkastningen på förfallodagen.
 
Nominell ränta
En placering till nominell fast ränta ger vid löptidens slut ett förutbestämt belopp i kronor. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet.
 
Nominellt belopp
Det fasta belopp som placeraren får på förfallodagen.
 
Nominell statsobligation
Värdepapper som representerar en fordran på staten och ges ut av Riksgäldskontoret. Löptiden kan vara upp till tolv år.
 
Obligationsmarknad
Marknaden för värdepapper med löptider längre än ett år. Nominella och reala statsobligationer handlas på obligationsmarknaden.
 
Option
Rättighet för en köpare att göra en transaktion med en säljare till villkor som köpare och säljare har kommit överens om i förväg.
 
Till sidans topp
 
Penningmarknad
En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år.
 
Penningpolitik
Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och indirekt penningvärdet.
 
Premieobligation
Sparform där den sammanlagda avkastningen lottas ut som vinster. Riksgäldskontoret ger vanligtvis ut premieobligationer två till tre gånger per år.
 
Primärmarknad
Marknaden där obligationer ges ut (emitteras).
 
Primary dealer
Riksbankens motparter på penning- och valutamarknaden.
 
Prisstabilitet
Fast penningvärde. Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med konsumentprisindex, begränsas till 2 procent ±1 procentenhet.
 
Till sidans topp
 

Real avkastning
Den reala avkastningen motsvarar den nominella räntan minus inflationen (köpkraftsförsämringen).
 
Reallön
Nominell lön rensad från inflation "verklig lön".
 
Realobligation
En statsobligation som utöver en fast real ränta ger en ersättning för inflationen under statspapperets löptid. Det innebär att eventuell inflation inte kan urholka penningvärdet under placeringen.
 
Realränta
Nominell ränta rensad från inflation "verklig ränta".
 
Recession
Lägre produktion än under jämförelseperioden, betydligt lindrigare än depression. 
 
Referensränta - Riksbankens referensränta
En ränta som fastställs halvårsvis av Riksbanken och som motsvaras av Riksbankens reporänta vid utgången av föregående halvår avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procent.
 
Repa
Från engelskans repurchase agreement. En transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför pengar till banksystemet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en vecka (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. Riksbanken genomför vanligtvis repor varje vecka.
 
Reporäntan
Den ränta bankerna får betala när de lånar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner.
 
Revalvering
Uppskrivning av valutans värde.
 
Riksbankens direktion
Leder Riksbanken och fattar de penningpolitiska besluten.
 
Riksbanksfullmäktige
Valda av Riksdagen att representera sina partier. har en kontrollerande funktion över Riksbankens verksamhet och utser ledamöter till Riksbankens direktion.
 
Riksbankslagen
En lag där Riksbankens arbetsuppgifter har fastställts.
 
RIX
Riksbankens system för avveckling av stora inter-bank-betalningar. Avvecklar betalningar i kronor (K-RIX) och i euro (E-RIX) enligt principen bruttoavveckling i realtid. E-RIX är anslutet till Target.
 
Ränta
Pris på lånade pengar vanligen uttryckt i procent.
 
Ränta, kort
Ränta på lån med kortare löptid än 1 år.
 
Ränta, lång
Ränta på lån med längre löptid än 1 år. 
 
Räntebindningstid
Den period under vilken räntan på ett lån är bunden. För statsskuldväxlar och de flesta statsobligationer är räntebindningstiden lika med lånens resterande löptid.
 
Räntekorridor
Riksbankens räntestyrningssystem är ett system med 3 nyckelräntor: inlåningsränta, utlåningsränta samt reporänta. De två första bildar en räntekorridor som rymmer den tredje. Reporäntan är riksbankens viktigaste signalerings- och styrränta. Med denna anger Riksbanken sina intentioner för dagslåneräntan en vecka framåt.
 
Räntemarginal
I regel skillnaden mellan genomsnittlig utlåningsränta och genomsnittlig inlåningsränta i en bank. 
 
Räntepunkt
En hundradels procent. 50 punkter är 0,5 procentenheter.
 
Ränterisk
Risken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger. Ränterisk är samma sak som kursrisk.
 
Ränteswap
En metod att byta ränteflöden (rörliga mot fasta räntor och tvärt om) för att anpassa räntebetalningar.
 
Räntetrappan
Räntetrappan upphörde i samband med när Marginalräntan ersattes av Reporäntan i juni 1994. Räntetrappan bestämmde en banks upplåningsränta i Riksbanken. Räntan ökade stegvis när upplåningen ökade. Räntetrappan användes som ett led i Riksbankens penningpolitik. Genom marknadsoperationer styrde Riksbanken likviditeten i banksystemet så att bankerna tvingas till en viss upplåning. På så sätt kunde Riksbanken få en stark påverkan framför allt på penningmarknadsräntan​Se Marginalräntan. 
 
Rörlig ränta
Räntan varierar beroende på det allmänna ränteläget.
 
Rörlig växelkurs
Värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor.
 
Till sidans topp
 
SAX
Stockholm Automated Exchange, Stockholmsbörsens datoriserade automatiska handelssystem för aktier, via satellitkommunikation tillgängligt för allmänheten. 
 
SDR
Särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights) Internationell reservtillgång som tillskapats av IMF för tilldelning till medlemsländerna. Se Riksbankens balansräkning.  Värdet på SDR beräknas som en korg av dollar, euro, yen och pund.
 
Seignorage
De inkomster som en centralbank gör på sin sedel- och mynt utgivning. Inkomsterna kommer av avkastningen på de värdepapper som centralbanken köper för  pengarna.
 
Settlement date
Den andra arbetsdagen efter affärsdagen.
 
Skuldebrev
Ensidig, fristående och skriftlig utfästelse att betala ett belopp.
 
SOX
Stockholmsbörsens elektroniska handelsplats för obligationer. Obligationer som handlas på SOX är i huvudsak riktade mot mindre och medelstora placerare.
 
Spread
Spridning; 1. På valuta- och värdepappersmarknaderna skillnaden mellan en mäklares köp- och säljkurser. På värdepappersmarknaden mäts spreaden i räntepunkter.
 
Stabiliseringspolitik
Statliga åtgärder som syftar till att påverka konjunkturförloppet. 
 
Stagflation
Konjunkturläge som kännetecknas av låg tillväxt, stor arbetslöshet och hög inflation.
 
Standardobligationer
(benchmark bonds) Riksgäldskontoret väljer ut några av de viktigaste obligationerna, de mest omsatta obligationerna med den bästa prisbilden. De flesta banker och fondkommissionärer som är återförsäljare av statens papper garanterar att alltid hålla bindande köp- och säljkurser på dessa lån. 
 
Statistiska centralbyrån (SCB)
Central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen.
 
Statsobligation
Samlingsbegrepp för de obligationer som Riksgäldskontoret ger ut. Begreppet innefattar både reala och nominella obligationer.
 
Statspapper
Beteckning på värdepapper som Riksgäldskontoret har gett ut för statens räkning. Statspapper kan både vara statsobligationer och statsskuldväxlar.
 
Statsskuld
Summan av statens skulder till personer och företag i Sverige och i utlandet.
 
Statsskuldväxel
Ett löpande skuldebrev som Riksgäldskontoret ger ut. Löptiden är normalt upp till ett år.
 
STIBOR
(Stockholm interbank offered rates). De räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten.
 
Styrräntor
De räntor som Riksbanken bestämmer för in- och utlåning till banksystemet.
 
Stödköp
Intressenters köp av värdepapper, valutor etc för att hindra kurserna att sjunka. Se Intervenera. 
 
Swap
Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid, t.ex. byte av fast ränta mot rörlig ränta.
 
Swaption
Option att få teckna en ränte- eller valutaswap.
 
SWIFT
Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, bolag med säte i Bryssel med ca 1500 banker som delägare. SWIFT driver ett datorbaserat system för internationell betalningsförmedling via teleförbindelser vilket innebär stor snabbhet och hög säkerhet. 
 
Särskilda dragningsrätter (SDR)
Införda 1970 av Internationella valutafonden (IMF) som reservvaluta för medlemsländerna och kontoenhet med ett fast motvärde av 0,888671 gram guld. 
 
Till sidans topp
 

Target
Gemensamt betalningssystem inom EU till vilket medlemsländernas nationella betalningssystem för eurobetalningar är kopplade. Det kopplar samman EU-centralbanker och cirka 5 000 kommersiella banker.
 
Termin
Ett köp där köpekontraktet anger en viss tidpunkt i framtiden (till exempel efter tre eller sex månader) då terminen ska levereras och det pris som då ska betalas.
 
Tillgångspriser
Prisutvecklingen på i huvudsak aktier och fastigheter.
 
Tillväxt
En ökning av BNP över tiden (se även BNP).
 
Transmissionsmekanism
Process som beskriver hur en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin och prisnivå.
 
Till sidans topp
 

Upplupen ränta
Den del av kupongen man har rätt till vid försäljning av en statsobligation eller riksgäldsspar.
 
Utlåningsränta
Ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken under en dag.
 
Underliggande inflation
Mått på den konjunkturrelaterade inflationen. Riksbanken använder vanligen UND1X som mått på den underliggande inflationen. UND1X beräknas som utvecklingen av KPI exklusive påverkan från hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
 
Utbud
Varor och tjänster som är till salu.
 
Valutaflöde
In- eller utflöde ur Riksbankens valutareserv. Valutamarknad, marknad för handel med valutor.
 
Valutaintervention
När en centralbank köper eller säljer valuta på valutamarknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.
 
Valutakurs/växelkurs  
En valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta.
 
Valutaormen
Växelkurssamarbete inom EG där även länder utanför gemenskapen fick delta. Sverige deltog i valutaormen åren 1973 - 1977.
 
Valutapolitik
En centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor.
 
Valutareserv
En centralbanks innehav av utländsk valuta för att vid behov intervenera och påverka den egna valutans värde i förhållande till andra valutor.
 
Valutering
En fysisk transaktion där kontanter tas emot eller lämnas ut från Riksbankens kontantlager till en bank eller Svensk kassaservice. Insättning eller uttag görs därmed på bankens konto i Riksbanken och ränteberäkningen för den aktuella banken ändras.
 
VaR (Value at Risk)
Mått på den uppskattade marknadsrisken i en värdepappersportfölj, baserat på historiska samband och variationer i marknadsvärdet för olika tillgångar i portföljen.
 
Volatil
Rörlig, flyktig, instabil. Volatilitet betecknar standardavvikelsen på årsbasis. Ett mått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar). 
 
VP-konto
Står för värdepapperskonto. Det behövs för att äga alla typer av värdepapper, däribland statspapper. Du kan öppna VP-konto hos en bank eller fondkommissionär och det är gratis.
 
VPC AB
VPC handhar aktierutinerna för de aktiebolag som tillämpar förenklad aktiehantering (s k avstämningsbolag). 
 
Världsbanken
Vedertagen benämning på Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (International Bank for Reconstruction and Development) ansluten till Internationella valutafonden med säte i Washington och samma medlemmar som denna. Världsbanken har till syfte att medverka till medlemsstaternas ekonomiska utveckling genom att ge lån på förmånliga villkor till investeringar för produktiva ändamål. Verksamheten finansieras genom insatskapital från medlemmarna och upplåning på internationella kapitalmarknader. Världsbanken samarbetar med Internationella utvecklingsfonden och Internationella finansieringsbolaget; de tre brukar benämnas Världsbanksgruppen. 
 
Växelkurs
Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta. Volatilitet Fluktuationer, svängningar, i t.ex. räntor eller valutor.
 
Till sidans topp
 

Yieldkurva (Avkastningskurva)
Grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider. Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt.
 
Öppen marknadsoperation
Riksbanken köper eller säljer värdepapper på marknaden.

SENAST UPPDATERAD 2006-03-21 
 INNEHÅLLSANSVARIGStabsavdelningen
 

Kontakt English Översikt Ordlista Länkar