Riksbankens uppgifter

Bild på 2 procent

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbankens huvuduppgifter är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken ska också försörja landet med sedlar och mynt.

 

Prisstabilitet

Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbanken har definierat prisstabilitetsmålet som en ökning av konsumentprisindex (KPI) på 2 procent. Runt målet har ett intervall på plus/minus 1 procentenhet angetts. Med en sådan inriktning på penningpolitiken skapas goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.

 

Under 1970-och 1980-talen steg inflationen kraftigt i många länder och försämrade förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. De flesta centralbanker världen över fokuserar därför liksom Riksbanken på att hålla inflationen så låg och stabil att företag och hushåll inte behöver ta hänsyn till den i sina ekonomiska förehavanden.

 

Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan - den ränta som bankerna betalar när man lånar pengar av Riksbanken. Reporäntan påverkar den ekonomiska aktiviteten i landet och därmed inflationen. Riksbankens räntebeslut grundas i första hand på en prognos över inflationsutvecklingen ett till två år framåt i tiden. Prognoshorisonten förklaras främst av att det tar tid för en ränteförändring att få fullt genomslag på prisökningstakten.

 

Finansiell stabilitet

Betalningssystemet och kreditförsörjningen spelar en central roll för att ekonomin ska fungera effektivt. Ett problem i någon av landets stora banker riskerar att störa grundläggande funktioner inom betalningsförmedling och kreditförsörjning. Erfarenheterna från bankkrisen i början 1990-talet är ännu i färskt minne.

 

Riksbanken ger två gånger om året en rapport om stabiliteten i det svenska finansiella systemet. I denna rapport bedöms riskerna för problem i de svenska storbankerna och i den centrala finansiella infrastrukturen. Bankernas kunder, hushållen, företagen och fastighetssektorn diskuteras särskilt, eftersom problem hos kunderna avspeglas i ökade risker i bankerna. Utvecklingen av priserna på fastighetsmarknaden följs noga, eftersom fastigheter utgör viktiga säkerheter i bankerna. Andra risker än kreditrisker i bankernas balansräkningar behandlas också. Stabilitetsrapporten utgör utgångspunkt för diskussioner med bankerna och andra finansiella aktörer om riskerna i det finansiella systemet. Något medel liknande reporäntan för att direkt påverka finns dock inte när det gäller Riksbankens stabilitetsmål. Arbetet med den finansiella stabiliteten delar Riksbanken med Finansinspektionen och finansutskottet.

 

Självständig ställning

Riksdagen beslutade i slutet av 1990-talet att ge Riksbanken en självständig ställning. Genom att delegera uppgiften att upprätthålla ett fast penningvärde till Riksbanken ville riksdagen ge penningpolitiken ett långsiktigt perspektiv och skapa bättre förutsättningar för att målet skulle vara trovärdigt. Sedan 1999 avgör Riksbankens direktion nivån på reporäntan. Reporäntan bestämmer vad bankerna måste betala för att låna pengar hos Riksbanken. Denna ränta påverkar räntekostnaden för hushåll och företag och därmed aktiviteten i samhällsekonomin. Under de senaste tio åren har Riksbanken arbetat för att göra verksamheten mer öppen och förutsägbar. Öppenheten syftar till att underlätta utvärdering av Riksbankens verksamhet och att skapa förtroende för penningpolitiken.

 

Läs mer

Läs mer om Riksbankens verksamhet genom att följa nedanstående länkar.

INTERNA LÄNKAR
4 länkar

SENAST UPPDATERAD 2004-03-19 
 INNEHÅLLSANSVARIG Bild på ett brev Stabsavdelningen