Deltagarkrets
ECBS består av Europeiska centralbanken (ECB), med säte i Frankfurt, och de nationella centralbankerna i samtliga EU:s medlemsländer (se EU-samarbete i Bryssel).
Eurosystemet utgörs av ECB och de nationella centralbankerna i de länder som infört euron.
Mandat/uppgifter
Verksamheten i ECBS och Eurosystemet regleras genom EU-fördraget och en särskild stadga som ingår som bilaga till fördraget. De mest omfattande bestämmelserna i stadgan gäller centralbankerna i Eurosystemet, som bedriver gemensam penningpolitik, förvaltar en gemensam valutareserv, ansvarar för en gemensam kontantförsörjning med mera. Beslut på dessa områden är centraliserade, medan genomförandet i stor utsträckning är decentraliserat till de nationella centralbankerna inom Eurosystemet.
Huvudmålet för Eurosystemet är att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål ska det stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen i syfte att förverkliga unionens allmänna mål (se mandat för EU-samarbete i Bryssel).
De centralbanker som ingår i ECBS men inte i Eurosystemet – däribland Riksbanken – behåller sitt ansvar för en självständig nationell penningpolitik med mera. Deltagandet i ECBS innebär för dessa ett samarbete som ska möjliggöra ett senare inträde i Eurosystemet.
Kort historik
ECBS upprättades den 1 juni 1998 och Eurosystemet trädde i funktion den 1 januari 1999 i och med starten av den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen i Europa, det vill säga, valutaunionen. Verksamheten hade sedan 1994 förberetts av de nationella centralbankerna i Europeiska monetära institutet (EMI).