Riksbankschef Lars Heikensten talade om den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna under måndagen på ett lunchseminarium i Falun arrangerat av Länsstyrelsen i Dalarna.
"I föregående inflationsrapport från början av juni var Riksbankens bedömning att den internationella konjunkturen skulle fortsätta att förstärkas i år och under de kommande två åren. Vid det påföljande penningpolitiska mötet i slutet av juni konstaterade vi att det möjligtvis fanns anledning att vara något mer optimistisk om den ekonomiska tillväxten i år. Nyinkommen statistik bekräftar denna bild och talar för att uppgången de närmaste åren kan bli något starkare. Visserligen har det kommit en del mindre positiva signaler från USA på senare tid, men detta uppvägs av att tillväxten på andra håll, bland annat i Asien, varit överraskande stark," sa Heikensten.
"I juni räknade vi med att den internationella inflationen skulle öka under året till följd i första hand av ett stigande globalt resursutnyttjande. Utvecklingen sedan i början av juni tyder på att den internationella prisuppgången blivit något starkare än väntat. En viss upprevidering av prognosen för oljepriset under den närmaste tiden förefaller idag motiverad bland annat mot bakgrund av de rådande terminspriserna. Fortfarande utgår dock de flesta bedömningar från att oljepriset faller tillbaka under de kommande åren, vilket också är vad terminsmarknaderna avspeglar. Eftersom penningpolitiken fokuserar på inflationens utveckling på ett par års sikt behöver det höga oljepriset i dag inte ha någon större penningpolitisk betydelse. Avgörande är dock att oljeprisuppgången inte permanentas, sprider sig vidare i ekonomin eller leder till högre inflationsförväntningar," fortsatte Heikensten.
"De internationella finansiella marknaderna har på senare tid präglats av osäkerhet om styrkan i den amerikanska konjunkturuppgången och det höga oljeprisets inverkan på den globala tillväxten. De långa räntorna har fallit sedan i slutet av maj, liksom de internationella börskurserna. Kronan har försvagats aningen i TCW-termer. Som jag ser det idag finns det dock inte skäl att ändra synen från försommaren på de framtida finansiella förhållandena; långräntorna kan väntas stiga med det ökade globala resursutnyttjandet samtidigt som kronan med hänsyn bland annat till de fortsatt mycket stora handelsöverskotten bör komma att förstärkas,” sa Heikensten.
"Jämfört med andra bedömare har Riksbanken under det senaste året varit relativt optimistisk om den svenska ekonomin. Ändå har vi fått revidera upp våra prognoser för BNP-tillväxten successivt. Under förra året och i år har exporten stigit oväntat snabbt. Detta sammanhänger både med att den internationella efterfrågan överlag växt snabbare än väntat och att relativpriset på svensk export blivit oväntat lågt. Nyinkomna data sedan föregående penningpolitiska möte tyder på att exporten åter igen har överraskat. En annan positiv signal är att en uppgång i investeringarna, som vi och andra bedömare länge har väntat på, tycks ha inletts. Konsumtionen fortsätter samtidigt att växa stabilt. Sammantaget talar detta för att det finns anledning att vara mer optimistisk om tillväxten i svensk ekonomi," fortsatte Heikensten.
"Arbetsmarknaden har hittills utvecklats relativt svagt och några tydliga tecken på en vändning finns ännu inte. Återhämtningen av konjunkturen talar dock för att en förbättring kommer att ske. Spegelbilden av en god tillväxt och en dämpad arbetsmarknad är en fortsatt hög produktivitetstillväxt och ett lågt kostnadstryck i svensk ekonomi," konstaterade Heikensten.
"Inflationen i Sverige har utvecklats i linje med den bedömning som gjordes i föregående inflationsrapport och är fortsatt låg. Som jag redan påpekat är dock det avgörande för penningpolitiken inte inflationen i dagsläget utan hur vi ser på inflationstrycket på ett par års sikt. I juni var Riksbankens bedömning att inflationen under det kommande året skulle var relativt stabil för att sedan tillta gradvis till följd av ett stigande internationellt och inhemskt resursutnyttjande. Med hänsyn tagen till de risker vi såg framför oss – främst en något starkare konjunkturuppgång - bedömdes inflationen vara i linje med Riksbankens inflationsmål på två års sikt. Detta var anledningen till att reporäntan lämnades oförändrad vid de två senaste penningpolitiska mötena," sa Heikensten.
"Hur påverkas då synen på inflationen under de kommande åren av den nya information som inkommit under juli och augusti? Min egen bedömning är att den slutsats som Riksbanken drog om inflationen vid förra sammanträdet i slutet av juni i huvudsak står sig. Vissa mindre revideringar i synen på den ekonomiska utvecklingen och inflationen kan vara motiverade. Dessutom har konjunkturuppgången nu pågått ytterligare ett par månader. Ändå ser inflationen på ett par års sikt fortfarande ut att bli i linje med målet," avslutade Heikensten.