Finansiell infrastruktur

Bild på en betalningsterminal

Idag tar de flesta privatpersoner, företag och myndigheter för givet att man kan betala snabbt, enkelt och effektivt och utan onödiga risker. När vi till exempel betalar med kort, behöver vi inte bry oss om vilken bank mottagaren har. Vi förutsätter att betalningen ändå når rätt mottagare.
 
Betalningar kan utföras antingen med kontanter eller som överföringar mellan olika konton. Idag är värdet på de kontanta transaktionerna i Sverige försumbart i förhållande till värdet av de kontobaserade överföringarna.
 
För att hantera kontobaserade betalningar behövs betalningsförmedlare, huvudsakligen banker och clearingorganisationer. Om en kontobaserad överföring sker mellan kunder i en och samma bank så används bankens interna system. En del betalningar sker också på detta sätt. I de flesta fall har dock betalningsavsändare och betalningsmottagare olika banker. Då krävs ett betalningssystem, det vill säga en infrastruktur, mellan bankerna för att betalningsuppdragen ska kunna hanteras och för att betalningarna relativt snabbt ska nå rätt mottagare.
 
Det är enbart vissa finansiella företag som har tillträde till betalningssystemets infrastruktur. Därmed behöver privatpersoner och företag vända sig till dessa när de ska använda sig av systemet. Det är av stor vikt att denna infrastruktur fungerar väl, eftersom det leder till låga kostnader för att göra betalningar och eftersom även små transaktionskostnader kan leda till betydande samhällsekonomiska förluster i och med att varje ekonomisk transaktion innebär en betalning.
 

Bankernas bank

Ett betalningssystem består normalt av en uppsättning konton, ett regelverk för hur konteringar får göras och olika datasystem för kommunikation och för hantering av själva överföringarna, eller betalningarna. I det svenska betalningssystemet är Riksbankens RIX-system den centrala knutpunkten. Alla banker har tillgång till konton i RIX, antingen direkt eller via en mellanhand, en clearingbank. När bankerna ska betala till varandra görs detta genom överföringar via kontona i RIX. Riksbanken kan därmed sägas vara bankernas bank. Varje vecka omsätter RIX-systemet lika mycket som hela den svenska årliga bruttonationalprodukten, BNP.
 
I RIX deltar de större bankerna och ett antal clearingorganisationer. För att en betalning ska kunna clearas måste först ett antal kontroller genomföras, bland annat av att det är ett korrekt uppdrag och att det finns medel att täcka betalningen. Själva clearingen består sedan av en sammanställning av instruktioner om hur överföringen ska genomföras. Först därefter sker själva överföringen till mottagarens konto, det vill säga transaktionen avvecklas. Det är bara avvecklingen som sker i RIX.
 
Clearingorganisationerna hanterar också transaktioner från värdepappersmarknaderna. Dessa transaktioner består av två delar, en betalning och en överföring av värdepapper. Utöver de kontroller som måste genomföras för vanliga betalningar, krävs i dessa fall också kontroll av att säljaren kan leverera värdepapperen. Sammanställningen av instruktioner om hur överföringen ska genomföras gäller nu både betalningen och värdepapperen. Den slutliga avvecklingen av betalningen sker även här i RIX medan värdepapperen avvecklas i VPC.
 
I några fall används avräkning, eller s.k. "nettning", vilket innebär att man kvittar ett antal krav och motkrav mellan två eller flera parter och räknar fram ett nettobelopp. Det är sedan endast detta nettobelopp som avvecklas i RIX-systemet. Dessa clearingorganisationer utgör i sig betydelsefulla delar av betalningssystemet och den finansiella infrastrukturen.

  • VPC AB är den organisation där utbyte av pengar mot värdepapper sker, för transaktioner på aktiemarknaden och räntemarknaden.

  • För aktier och derivat i Sverige är Stockholmsbörsen en viktig del av den finansiella infrastrukturen. Det är dock i första hand i sin funktion som central motpart och clearingorganisation för derivatinstrument som Stockholmsbörsen är intressant för stabiliteten i det finansiella systemet.

  • BGC (bankgirocentralen) är clearingorganisationen för en stor del av massbetalningarna.

Dessutom finns det två intressanta internationella system.

  • Continuous Linked Settlement, CLS, är ett system för clearing och avveckling av valutatransaktioner. Den svenska kronan ingår som en av valutorna i CLS.

  • Vid sidan om RIX i svenska kronor finns det ett motsvarande system för betalningar i euro, E-RIX. Detta utgör en del i ett nätverk av betalningssystem inom EU. Detta nätverk kallas TARGET (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer system).

Riksbanken sammanställer årligen betalningsstatistik för den finansiella infrastrukturen, denna publiceras dels i Den svenska finansmarknaden, dels i två internationella publikationer kallade Blue Book och Red Book. Mer information om dessa publikationer finns under ”Betalningar i Sverige och andra länder”, se länk nedan.
 
En av Riksbankens uppgifter är att övervaka den finansiella infrastrukturen. Säkerhet och effektivitet är nyckelord eftersom ett väl fungerande betalningssystem tjänar som smörjmedel i ekonomin. En större störning, å andra sidan, skulle kunna innebära allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin.
 
Riksbankens övervakning av den finansiella infrastrukturen sker bland annat genom att utvärdera de olika betalnings- och avvecklingssystemen mot gemensamma internationella standarder. Riksbanken genomför dessutom studier om risker och effektivitet både i betalningssystemen och i användandet av olika betalningsinstrument som till exempel kontanter, kortbetalningar och gireringar. Ett exempel är artikeln "Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet" i Finansiell Stabilitet 2004:2, se länk nedan. Genom att påverka olika aktörer försöker Riksbanken även att minska risker och öka effektiviteten i systemen. Därutöver driver Riksbanken det centrala betalningssystemet RIX.

INTERNA LÄNKAR
3 länkar

SENAST UPPDATERAD 2006-03-20