Prisstabilitet

Bild på 2 procent

Inflation innebär att priserna i en ekonomi, den allmänna prisnivån, stiger. Hur snabbt priserna stiger beror på flera faktorer. I en högkonjunktur då efterfrågan på varor och tjänster är hög stiger priserna normalt snabbare än under en lågkonjunktur. Prisstegringstakten kan också ändras till följd av ändrade utbudsförhållanden, som när grönsakspriserna varierar beroende på väderförhållanden. 

 

Det finns olika mått på inflation. Det vanligaste och mest kända måttet är förändringen i konsumentprisindex, KPI. KPI mäter priset på en korg av varor och tjänster. Priserna på de olika varorna och tjänsterna vägs ihop på basis av hur stor andel av konsumtionen som de utgör. Varor som det konsumeras mycket av får en stor vikt i KPI och vice versa.

 

Riksbankslagen anger att målet för penningpolitiken är att ”upprätthålla ett fast penningvärde”. Riksbankens tolkning av detta mål är att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent. Kring detta mål finns ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet. Motivet till inflationsmålet är att låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.

 

Mer information om vad inflation är, hur det mäts, hur inflationsmålet kom till och varför Riksbanken har ett inflationsmål finner du på under länkarna till vänster på sidan. En utförlig beskrivning av Riksbankens tankeram kring penningpolitiken finner du i artiklarna nedan.

DOKUMENTATION
1 länk
INTERNA LÄNKAR
1 länk
EXTERNA LÄNKAR
1 länk

SENAST UPPDATERAD 2006-05-19 
 INNEHÅLLSANSVARIG Bild på ett brev Avdelningen för penningpolitik