RIX-systemet är den centrala knutpunkten i det svenska betalningssystemet. De större bankerna har konton hos Riksbanken, på samma sätt som företag och privatpersoner har konton i en bank. Riksbanken fungerar därmed som bankernas bank för betalningar i svenska kronor. RIX är det system som hanterar betalningar till och från bankernas konton hos Riksbanken. Betalningar där mer än en bank är involverad går därför slutligen genom RIX.
En betalning börjar normalt med att sändaren eller mottagaren ger ett betalningsuppdrag. Betalningen avvecklas sedan när själva överföringen sker till mottagarens konto. Därefter skickas normalt information både till sändaren och till mottagaren om att betalningen är genomförd.
Avveckling av betalningar i RIX sker enligt principen om bruttoavveckling i realtid, Real time gross settlement, RTGS. Det innebär att betalningar avvecklas en och en och att de medel som överförs till deltagarens konto omedelbart blir tillgängliga på kontot och kan användas för andra betalningar.
Betalningarna i RIX kan delas in i betalningar som bankerna gör åt en kund respektive betalningar som görs direkt mellan de banker som är medlemmar i RIX.
Förutom de stora bankerna är det i första hand ett antal clearingorganisationer som är medlemmar i RIX, se figuren nedan.
Omsättningen i RIX är mycket stor. På en vecka omsätts i RIX hela den svenska årliga bruttonationalprodukten, BNP. Figuren nedan visar beloppen som hanteras i RIX en typisk dag i februari 2006.
Beloppen är i dagliga mdr SEK, februari 2005
Fotnoter:
1. Omfattar all avistahandel samt den derivathandel som leder till överföring av ägandet av det underliggande värdepappret.
2. Avser likvidbelopp för derivattransaktioner som avvecklas på börsen. Statistiken omfattar således enbart de derivattransaktioner som faktiskt genererar en betalning, vilket endast är en mindre del av alla transaktioner eftersom derivatpositioner i stor utsträckning nettas mellan aktörer.
3. Avser betalningar i SEK för valutatransaktioner mellan svenska banker, vanligen baserade på valutakontrakt. Till största delen sker dessa via CLS. Även de utlandsbetalningar som har direkt upphov i valutaaffärer sker i CLS.
4. Avser interbankbetalning avseende valutaaffärer, t.ex. en sådan överföring mellan en svensk bank och en utländsk banks konto i en annan bank, som uppstår vid valutaaffärer mellan två svenska banker eller mellan en svensk och en utländsk bank.
5. Avser betalningar i SEK som går till en svensk bank som i sin tur är korrespondentbank för en utländsk bank, även kallat utlandsclearing.
6 Avser betalningar i SEK mellan svenska banker i Sverige.
7 För avveckling från räntemarknaden och aktiemarknaden administrerar VPC kontona i RIX.
Anm. Statistiken i figuren visar flödet i RIX. Motsvarande flöden under ett antal år redovisas i tabell Z i tabellbilagan. Transaktioner till och från de clearingorganisationer där nettning sker, dvs. CLS, BGC och Stockholmsbörsen, behandlas något annorlunda i statistiken jämfört med andra betalningar. En vanlig bruttobetalning sker som en direkt överföring mellan de två parterna. Beloppet kommer då in i statistiken endast en gång. En betalning som sker via en nettande clearingorganisation kommer in i statistiken som två betalningar, en från avsändande bank till clearingorganisationen och en från clearingorganisationen till mottagande bank. För att studera nettningseffekten, dvs. skillnaden mellan brutto- och nettoflöden, behöver nettobeloppen från respektive clearingorganisation i princip halveras.
I clearingledet kontrolleras bland annat att det är ett korrekt uppdrag och att det finns medel att täcka betalningen. Dessutom sammanställs instruktioner om hur överföringen ska avvecklas.
För att se till att alla betalningar kan avvecklas både effektivt och med minimal risk kan deltagarna låna under dagen, så kallad intradagskredit, av Riksbanken. Det finns inga formella begränsningar för dessa intradagskrediter så länge deltagarna har betryggande säkerheter.
För avvecklingen av transaktioner som kommer från aktie- och räntemarknaderna finns det en speciallösning. För att minska riskerna när transaktioner från värdepappersmarknaderna ska avvecklas är det viktigt att se till att överföringen av värdepapperen kan ske samtidigt som överföringen av betalningen. Eftersom Värdepapperscentralen, VPC, är den organisation som för konton över vilka som äger olika värdepapper har Riksbanken givit VPC rätt att bokföra transaktioner på speciella konton i RIX. Deltagarna i RIX kan under dagen, via en så kallad likviditetsbrygga, föra över likviditet mellan sina vanliga konton i RIX och de betalningskonton som VPC administrerar.
Riksbanken har ett ansvar att övervaka alla centrala delar av betalningssystemet, även RIX-systemet. En del i denna övervakning är att regelbundet utvärdera systemet mot de internationella standards som finns. För systemviktiga betalningssystem, som RIX, har sådana standards fastställts av Committee on Payment and Settlement Systems, CPSS, inom Bank for International Settlement, BIS. Riksbankens senaste utvärdering mot dessa standards gjordes under hösten 2005 och finns publicerad under länken nedan "Utvärdering av Riksbankens System för betalningsavveckling (RIX), 2005
För en utförligare beskrivning av RIX systemet se länken nedan till "Riksbanken som operatör av RIX".
Det finns även ett parallellt system för avveckling av betalningar i euro. Detta system kallas E-RIX, se vidare i menyn till vänster "E-RIX och TARGET".