Efterbildning av sedlar

Riksbanken får ofta förfrågningar om vilka regler som gäller för efterbildning (reproduktion) av sedlar.

 

Riksbanken kan varken godkänna eller avslå begäran om tillstånd att kopiera sedlar. Det finns alltid en risk att en kopia av en sedel kan komma att användas i bedrägligt syfte, det vill säga som en penningförfalskning.

 

Enligt brottsbalken är det olagligt att förfalska sedlar, bruka förfalskade sedlar och bland allmänheten sprida något som lätt kan förväxlas med en gällande sedel, se 14 kap. 6, 9 och10 §§ brottsbalken.

  

Det finns inga svenska regler som anger hur en sedel kan efterbildas utan att efterbildningen kan komma att falla under brottsbalkens bestämmelser.

 

Det kan emellertid vara av intresse att jämföra med regler som finns på andra håll, särskilt vad gäller för efterbildning av eurosedlar. Det finns regler i Europeiska centralbanken, ECB:s beslut ECB/2003/4 som gäller för eurosedlar och som också till viss del liknar den praxis som finns i många andra länder. Riksbanken menar att liknande riktlinjer kan användas som ledning för en bedömning av om en efterbildning av en svensk sedel kan anses godtagbar eller inte.

 

Enligt Riksbankens uppfattning kan det inte finnas någon påtaglig risk för att allmänheten kan förväxla efterbildningar med äkta sedlar utgivna av Riksbanken om

  • efterbildningen återger endast ena sidan av en sedel, under förutsättning att efterbildningens mått uppgår till minst 125 procent av såväl längden som bredden eller högst 75 procent av såväl längden som bredden på sedeln enligt de mått som angivits i Svensk författningssamling för respektive sedel,

  • efterbildningen återger båda sidorna av en sedel, under förutsättning att reproduktionens mått uppgår till minst 200 procent av såväl längden som bredden eller högst 50 procent av såväl längden som bredden på sedeln enligt de mått som angivits i Svensk författningssamling för respektive sedel,

  • efterbildningen återger endast en del av antingen framsidan eller baksidan av en sedel, under förutsättning att denna del är mindre än en tredjedel av sedelns ursprungliga framsida eller baksida,

  • efterbildningen görs av material som är helt olikt papper och som ser påtagligt annorlunda ut än det material som används för sedlar,

  • icke-fysiska efterbildningar som görs tillgängliga elektroniskt på webbplatser eller på annat sätt, under förutsättning

- att ordet SPECIMEN är skrivet diagonalt över efterbildningen, att längden på ordet SPECIMEN är minst 75 procent av längden på efterbildningen och höjden på ordet SPECIMEN minst 15 procent av bredden på efterbildningen samt att det är utfört i ogenomskinlig färg som kontrasterar med den dominerande färgen på sedeln och

 

- att upplösningen på den elektroniska reproduktionen i dess originalstorlek inte överstiger 72 dpi.

 

Riksbanken vill understryka att vad som nu angetts återger bankens uppfattning om vad som skulle kunna medföra att en efterbildning av en sedel inte skulle stå i strid mot brottsbalkens bestämmelser. Det ligger dock inte inom Riksbankens behörighet att bestämma i sådana frågor. I sista hand är det en åklagare som beslutar om det finns stöd att väcka åtal för brott mot brottsbalkens bestämmelser och en domstol som avgör om en efterbildning av en sedel är straffbar.

 

För eventuella frågor om avbildningsregler för svenska sedlar, kontakta per brev eller fax:

 

Enheten för kontantförsörjning

Reproduktion

Sveriges riksbank

103 37  Stockholm

Fax: 08-787 02 59


SENAST UPPDATERAD 2006-10-22