Riksdagen beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen när denna upprättades 1999. Den svenska folkomröstningen om euron i september 2003 bekräftade detta ställningstagande, och Sverige står alltså tills vidare fortfarande utanför valutaunionen. Riksbanken behåller därmed ansvaret för en penningpolitik som inriktas på prisstabilitet i Sverige.
EU-bestämmelserna om självständiga centralbanker och om övervakning av den ekonomiska politiken i medlemsländerna gäller dock även de länder som inte infört euron som valuta. Till skillnad från länderna i valutaunionen kan dock utanförstående länder inte ådömas sanktioner om de inte följer Ekofin-rådets budgetpolitiska rekommendationer.
Så länge som Sverige står utanför valutaunionen innebär Riksbankens deltagande i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) främst ett allmänt samarbete som skall göra det möjligt att följa utvecklingen inom valutaunionen. ECB har å sin sida till uppgift att övervaka Sveriges och de andra utanförstående ländernas förutsättningar för att inträda i valutaunionen i en framtid. I den delen övervakar ECB fortlöpande den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och de ovannämnda konvergenskriterierna i synnerhet i länderna utanför valutaunionen. ECB granskar också den legala utvecklingen och skall konsulteras av alla länder som planerar ändringar i sin lagstiftning såvitt gäller det monetära och finansiella området. Vartannat år utarbetar ECB – liksom EU-kommissionen – en konvergensrapport med en redovisning av utvecklingen i dessa avseenden i länderna utanför valutaunionen. Dessa rapporter omfattar normalt inte Danmark och Storbritannien, som dock också kommer att granskas om de begär att få komma med i valutaunionen.
Vid de senaste granskningarna av hur Sverige uppfyller förutsättningarna att införa den gemensamma valutan har växelkursstabiliteten mellan kronan och euron inte bedömts vara tillräcklig. I svensk lagstiftning förutses inte heller att ECB skall ha någon beslutanderätt över den penningpolitik som bedrivs i Sverige så länge som Riksbanken har ett eget ansvar inom detta område. Så länge dessa avvikelser föreligger bedöms Sverige inte uppfylla de nödvändiga villkoren för att införa euron.
Om riksdagen framöver beslutar om ett svenskt inträde i valutaunionen, kommer Riksbanken att behöva förbereda tekniska och organisatoriska förändringar för att inlemmas i den gemensamma penningpolitiken och hithörande rättsliga regelverk. Riksbanken kommer vidare att behöva engageras för att följa förberedelserna inom den finansiella sektorn så att en övergång till euron kan ske utan störningar i den finansiella stabiliteten.
På det tekniska planet är Riksbanken även när Sverige står utanför valutaunionen ansluten till betalningssystemet Target och kan sålunda förmedla betalningar i euro.