Guld- och valutareserv

Bild på guldtacka

Riksbanken förvaltar Sveriges guld- och valutareserv. Riksbankslagens 7:e kapitel, 2:a paragrafen anger att "Det ankommer på Riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla tillgångar i utländsk valuta, utländska fordringar och guld."

 

Guld- och valutareserven består, som namnet antyder, av guld och värdepapper i utländsk valuta samt fordringar på Internationella valutafonden (IMF). Det huvudsakliga syftet med att hålla en valutareserv är att ha beredskap för valutainterventioner. Dessutom skall Riksbanken kunna ge krediter i likviditetsstödjande syfte till banker och finansiella företag med likviditetsproblem för att kunna säkerställa den finansiella stabiliteten.

 

Det primära syftet med guld och valutareservens förvaltning är att säkerställa att Riksbanken kan fullgöra dessa uppgifter. Förutsatt att detta är säkerställt ska Riksbanken dessutom inrikta förvaltningen på att generera en så god riskjusterad avkastning som möjligt.

 

Valutareserven, exklusive fordringar på Internationella valutafonden (IMF), är i huvudsak placerad i statsgaranterade värdepapper – obligationer – i sex valutor. Valet av valutafördelning bestäms främst av vilka valutor som möjliggör för Riksbanken att fullgöra sina uppgifter. Förutsatt att detta är tillgodosett placerar Riksbanken också i andra valutor för att därmed sprida valutakursrisken.

 

Valutareservens fördelning mellan olika valutor (1)

Cirkeldiagram som visar Riksbankens valutafördelning

Precis som de flesta andra centralbanker äger Riksbanken också guld. Även om detta främst är en följd av guldets historiska betydelse, kan innehavet ses som en yttersta säkerhet för att använda i en krissituation om andra tillgångar inte accepteras. Numera motiveras dock guldet även av det diversifieringsbidrag det ger till den samlade finansiella tillgångsportföljen. Storleken på Riksbankens guldinnehav styrs liksom för flera andra centralbanker av den överenskommelse mellan en rad centralbanker och som reglerar möjligheterna att avyttra guld.

 

För en utförligare förklaring och diskussion om förvaltningen av och syftena med guld- och valutareserven, se länk nedan ”Finansiell tillgångsförvaltning i Riksbanken”, Penning- och valutapolitik 2006:1.

 

(1) Beteckningarna i diagrammet är förkortningar för följande valutor: USD – amerikanska dollar; EUR – euro; GBP – brittiska pund; CAD – kanadensiska dollar; AUD – australiska dollar; och NOK – norska kronor. 

DOKUMENTATION
1 länk
INTERNA LÄNKAR
4 länkar

SENAST UPPDATERAD 2006-04-21