Riksbanken Penningpolitik Finansiell stabilitet Operativ verksamhet Statistik Publicerat Forskning Sedlar & myntORDLISTA
UTSKRIFT | BOKMÄRKE Ordlista
A | B | C | D | E | F | G | H | I | K | L | M | N | O P | R | S | T | U | V | Y |Ö AktieindexIndex som visar den genomsnittliga kursutvecklingen. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag. Allmänna rådet Ett samrådsorgan inom Europeiska centralbanken som består av alla EU:s centralbankschefer (även de som inte deltar i valutaunionen) och ECB:s ordförande och vice ordförande. AmorteringAvbetalning på skuld. Vid rak amortering är avbetalningen lika varje gång. Annuitet innebär att summan av ränta och amortering är konstant. I samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen. AndrahandsmarknadSekundärmarknad för kortare eller längre placering av penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument. All handel som ej är introduktion eller nyemission. AnnuitetAmortering jämte ränta; summan av ränta och amortering är konstant; i samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen. AnnuitetslånAmorteringslån där annuiteten är densamma vid varje avbetalningstillfälle. I början av återbetalningstiden dominerar räntan, i slutet amorteringen. ApprecieringDå en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsats: depreciering. AvistaVid uppvisandet. Avista kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans. AvkastningSkillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka. Den årliga avkastningen på ett värdepapper som behålls till förfall är detsamma som den avtalade räntan. Ofta anges avkastningen i procent av insatsen per år. AvkastningskurvaGrafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider. Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt. Kallas även Yieldkurva. AvvecklingDen slutliga regleringen av ett skuldförhållande, det vill säga då pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan. I RIX sker avvecklingen genom överföring av medel mellan två deltagares konton. Bank for International Settlements (BIS)Internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bl a Riksbanken, som delägare. Internationella regleringsbanken fungerar bl a som en centralbankernas bank med inlåning från och kortfristig utlåning till dessa. BalansräkningSammanställning av (ett företags) tillgångar, skulder och eget kapital. BankFöretag med tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse, vilket ger rätt att ta emot inlåning på konto från allmänheten, delta i riksbanksclearingen, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på räntebärande konto i Riksbanken. Banker indelas i bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, vilkas verksamhet regleras i skilda lagar. BankcertifikatAv bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år. BetalningsbalansBetalningsbalansen är en statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden. BetalningssystemSystem, rutiner och regelverk som behövs för att genomföra betalningar. BISBank for International Settlements. Kallas ibland ”centralbankernas bank” och fungerar som bank för och ett samarbetsorgan mellan centralbankerna i 55 länder. BIS huvudkontor finns i Basel. BNPBruttonationalprodukt. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BostadsobligationObligation utgiven av bostadsinstitut. BudgetpropositionRegeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret. BytesbalansBytesbalansen är en del av betalningsbalansen. I bytesbalansen redovisas transaktioner med utlandet vad avser varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar. CentralbankEn institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank. CertifikatInstrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden. ClearingBetalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar dels mellan stater på grund av handelsavtal, dels mellan banker. Cross-kursEn växelkurs som räknats fram från två växelkurser på en tredje valuta, den ena för basvalutan och den andra för prisvalutan. DagslåneräntaRänta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra. DealerHandlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs. DeflationEn sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet). Motsats: inflation. Deposits, depositmarknadEn lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år. Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna. DeprecieringDå valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. Motsats: appreciering. DerivatinstrumentFinansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper. Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar. DevalveringCentralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs. DevalveringscykelProcess då hög inflation tvingar fram upprepade devalveringar och snabbt urholkar dem igen. Dirty floatingNär kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvflytande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser. DiskonteraAtt räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen. DröjsmålsräntaRänta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. DurationMått på hur värdet av en värdepappersportfölj förändras vid ränteförändringar. ECBEuropeiska centralbanken. ECB är gemensam centralbank för de tretton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt. ECBSEuropeiska centralbankssystemet. Sammanfattande benämning på ECB och de nationella centralbankerna i EU-länderna. Effektiv räntaDen årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid. Motsats: enkel ränta. Effektiv årsräntaDen effektiva räntan uppräknad på årsbasis. Tar hänsyn till frekvensen av ränteutbetalningar. Exempel: om en investering på 100 kronor har en avkastning på tre kronor var tredje månad och dessa tre kronor kan återinvesteras till samma ränta motsvarar detta en effektiv årsränta på 12,55 procent. Effektiva (nominella/reala) växelkurserNominella effektiva växelkurser är ett vägt genomsnitt av ett antal bilaterala växelkurser; reala effektiva växelkurser är nominella växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska priser och kostnader i förhållande till inhemska. De mäter alltså kunkurrenskraft när det gäller priser och kostnader. EFKEU:s ekonomiska och finansiella kommittén. Ger råd till Ekofin-rådet inom EU i ekonomisk-politiska och finansiella frågor. EfterfråganAtt det finns någon som vill köpa varor eller tjänster till ett visst pris. EkonometriGren av nationalekonomin som med matematisk-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin. EmissionUtgivning av nya statspapper till försäljning. EMUEkonomiska och monetära unionen. Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har tretton av EU-länderna infört euron som valuta. Enkel räntaRänta under en viss period, som inte tar hänsyn till någon "ränta på ränta"-effekt. Exempel: om en investering på 100 kronor ger tre kronor efter tre månader, blir den enkla räntan tre procent. Motsats: effektiv ränta. Enkel årsräntaEnkel ränta uppräknad på årsbasis. Exempel: en enkel ränta på tre procent motsvarar en enkel årsränta på 12 procent. ERM2Ett växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen. ERM2 baseras på en fast, men justerbar centralkurs gentemot euron och ett band, ±15 procent, inom vilket valutakursen kan variera. Det går även att avtala om en mindre variationsbredd. Centralkursen bestäms av finansministrarna och centralbankscheferna i de berörda länderna. Mera detaljerade regler för hur växelkurssamarbetet ska fungera finns i ett särskilt avtal mellan centralbankerna i EU-länderna. EuroNamnet på den gemensamma valutan som introducerades den 1 januari 1999. Den grafiska symbolen för euron, €, bygger på den grekiska bokstaven epsilon och syftar på den första bokstaven i ordet "Europa". Den officiella valutakoden för euron är EUR. EurosystemetBeteckning för ECB och de nationella centralbankerna i de tretton EU-länder som infört euron som valuta. Fast växelkurs Ett system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor. Centralbanken försvarar denna kurs genom att köpa eller sälja utländsk valuta, alternativt höja eller sänka styrräntan för att på så sätt påverka efterfrågan på den egna valutan. Finansiell balansDen finansiella balansen är en del av betalningsbalansen. Här redovisas transaktioner med utlandet vad avser finansiella tillgångar och skulder. Direkta investeringar, portföljplaceringar, lån m.m. ingår här. Även Riksbankens valutareserv redovisas i den finansiella balansen. FinansinspektionenMyndighet med uppgift att övervaka bankernas, kreditmarknadsbolagens, fondkommissionärernas, fondbörsens och försäkringsbolagens verksamhet. FinanspolitikDe förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin. FinansutskottetRiksdagsutskott som bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. FixingEtt pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt. Fixing sker vanligtvis officiellt. FluktueraVäxla, variera. Flytande växelkursSamma som rörlig växelkurs - värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor. FRA (Forward rate agreement)Avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod. FRN (Floating rate notes)En form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul. Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid. FuturesKöp och försäljning av råvaror, värdepapper eller valutor där pris, ränta eller kurs avtalas vid ett tillfälle och leverans och betalning sker vid en framtida tidpunkt. GuldmyntfotEtt system för fasta växelkurser som baserades på guldet som värdemätare. Sverige var med i Guldmyntfot systemet 1924 - 1931. G10Group of Ten (G10 eller Tiogruppen). Sammanslutning av industriländer, elva stycken, för samarbete kring internationella finansiella frågor och möjlighet att stödja IMF:s låneresurser. Sverige ingår i G10. Samarbetet involverar i olika former finansdepartement, tillsynsmyndigheter och centralbanker. Ett antal G10-kommittéer har sekretariat i BIS och arbetar med att utveckla standarder för finansiell verksamhet som kan stärka den internationella finansiella stabiliteten. HandelsbalansVärdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen. HausseBörstendens som utmärks av kraftigt stigande betalkurser, oftast under stor omsättning. Motsats: baisse. HögkonjunkturDen ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser. Motsats: lågkonjunktur eller recession. IMFInternational Monetary Fund. Internationella valutafonden ska främja handel och tillväxt genom att verka för ekonomisk, monetär och finansiell stabilitet. IMF har idag 184 medlemsländer, och Riksbanken är kontaktorgan för IMF i Sverige. InflationAllmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. Motsatsen är deflation. Olika inflationsmått:Konsumentprisindex (KPI)Genomsnittlig prisutveckling för den privata konsumtionen.Underliggande inflation (UND1X)
KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
Inhemsk underliggande inflation (UNDINHX)
KPI exklusive importprisförändringar, ändrade räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP)
KPI exklusive räntekostnader för egnahem, bostadsrättsavgift, lotteri, tips och toto med mera. HIKP innehåller även vissa kostnader som för närvarande inte ingår i KPI till exempel barnomsorgsavgifter.
InlåningsräntaRänta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken under en dag. InterbankmarknadenBankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper. Intervenera När centralbanken (Riksbanken) köper eller säljer svenska kronor på den öppna marknaden i syfte att påverka den egna växelkursen. KapitalmarknadenDen del av kreditmarknaden som omfattar utbud och efterfrågan på långfristiga krediter (den långa marknaden). Hit kan också aktiemarknaden räknas. KassakravRiksbankens kassakrav idag är = 0. Införs kassakrav igen betyder det att bankerna måste ha en viss andel av sin inlåning tillgänglig som betalningsreserv, antingen i kassa eller på särskilt konto i Riksbanken. KonjunkturDen rådande (ekonomiska) tendensen; marknadsläge. Konjunkturinstitutet (KI)Myndighet med huvudsaklig uppgift att följa, analysera och informera om konjunkturutvecklingen inom och utom landet. Konsumentprisindex (KPI)Officiellt prisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån för prisutvecklingen av privat konsumtion. Utvecklingen av KPI ligger till grund för Riksbankens definition av målet prisstabilitet. KonvergenskriterierEtt antal ekonomiska och legala villkor som måste uppfyllas av EU-länderna innan dessa kan bli en del av euroområdet och delta i valutaunionen. De ekonomiska villkoren avser låg inflation, sunda offentliga finanser, stabila växelkurser samt låga räntor. Den nationella lagstiftningen måste också vara förenlig med bestämmelserna i fördraget och ECBS-stadgan om den gemensamma valutan. Kort ränta Ränta på lån med kortare löptid än ett år. KreditmarknadMarknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden. KreditriskDen risk en långivare löper, att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet. KupongobligationObligation med årlig ränteutbetalning. KupongräntaFast ränta på ett statspapper eller riksgäldsspar med betalning vid bestämda tidpunkter, normalt en gång per år. KursriskRisken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger. Kursrisk är samma sak som ränterisk. Lagligt betalningsmedelBetalningsmedel som allmänheten, företag m fl i ett land enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster. I Sverige är svenska giltiga mynt och sedlar lagliga betalningsmedel. LIBORLondon Inter Bank Offered Rate. Den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. Används som norm i Europa. LikvidbelopptidDet belopp som betalas vid köp av statspapper. LikviddagtidDen dag då likvidbeloppet betalas. LågkonjunkturDen ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av arbetslöshet, låg ekonomisk aktivitet och låg inflation. Lång räntaRänta på lån med längre löptid än ett år. LöptidTiden som återstår till dagen då lånet återbetalas. Market makerDen som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa värdepapper och därmed hålla en marknad. (Svenska: Marknadsgarant.) MarknadUtbud och efterfrågan på en viss vara eller tjänst (eller inom ett visst område). MarknadsgarantSe Market maker MarknadsoperationerEn centralbanks köp och försäljning av värdepapper på den öppna marknaden i syfte att påverka penningmängden och därmed efterfrågan på varor och tjänster i samhället. MarknadsprisDet pris som uppstår genom fritt samspel mellan utbud och efterfrågan på en marknad. MarknadsräntaMarknadspris på kredit. MarknadsränteskuldDen ränta som aktörerna på obligations- och penningmarknaden är beredda att betala för statspapper. Marknadsvärde1. Uppskattat försäljningsvärde. 2. Högsta gräns för hur mycket man värderar obligationsportföljen till i redovisningen. Marknadsvärderad skuldSkuldens värde med hänsyn till förändring i valutakurser och räntor, alltså det pris skulden har på andrahandsmarknaden idag. MittkursValutakurs som bestäms under valutahandeln (i Sverige kl. 9.30). Både avista- och terminskurser köp och sälj bestäms med utgångspunkt från mittkursen. MotpartDen andra parten i en finansiell transaktion (till exempel varje part som gör transaktioner med en centralbank). NollkupongobligationEn obligation utan årliga räntebetalningar. Placeraren får hela avkastningen på förfallodagen. Nominell räntaEn placering till nominell fast ränta ger vid löptidens slut ett förutbestämt belopp i kronor. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet. Nominellt beloppDet fasta belopp som placeraren får på förfallodagen. Nominell statsobligationVärdepapper som representerar en fordran på staten och ges ut av Riksgäldskontoret. Löptiden kan vara upp till tolv år. ObligationsmarknadMarknaden för värdepapper med löptider längre än ett år. Nominella och reala statsobligationer handlas på obligationsmarknaden. OptionRättighet för en köpare att göra en transaktion med en säljare till villkor som köpare och säljare har kommit överens om i förväg. PenningmarknadEn marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år. PenningpolitikRiksbankens agerande för att påverka räntenivån och indirekt penningvärdet. PremieobligationSparform där den sammanlagda avkastningen lottas ut som vinster. Riksgäldskontoret ger vanligtvis ut premieobligationer två till tre gånger per år. Primary dealerRiksbankens motparter på penning- och valutamarknaden. PrimärmarknadMarknaden där obligationer ges ut (emitteras). PrisbasbeloppAv regeringen årligen fastställt belopp som ligger till grund för uträkningen av allmän pension/ålderspension m.m. PrisstabilitetFast penningvärde. Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med konsumentprisindex, begränsas till 2 procent ±1 procentenhet. Real avkastningDen reala avkastningen motsvarar den nominella räntan minus inflationen (köpkraftsförsämringen). ReallönNominell lön rensad från inflation "verklig lön". RealobligationEn statsobligation som utöver en fast real ränta ger en ersättning för inflationen under statspapperets löptid. Det innebär att eventuell inflation inte kan urholka penningvärdet under placeringen. RealräntaNominell ränta rensad från inflation "verklig ränta". Referensränta - Riksbankens referensräntaEn ränta som fastställs halvårsvis av Riksbanken och som motsvaras av Riksbankens reporänta vid utgången av föregående halvår avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procent. RepaFrån engelskans repurchase agreement. En transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför pengar till banksystemet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en vecka (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. Riksbanken genomför vanligtvis repor varje vecka. ReporäntanDen ränta bankerna får betala när de lånar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner. RevalveringUppskrivning av valutans värde. Riksbankens direktionLeder Riksbanken och fattar de penningpolitiska besluten. RiksbanksfullmäktigeValda av Riksdagen att representera sina partier. har en kontrollerande funktion över Riksbankens verksamhet och utser ledamöter till Riksbankens direktion. RiksbankslagenLagen (1998:139) om Sveriges riksbank där Riksbankens arbetsuppgifter finns fastställda. RIXRiksbankens system för avveckling av stora inter-bank-betalningar. Avvecklar betalningar i kronor (K-RIX) enligt principen bruttoavveckling i realtid. RäntaPris på lånade pengar vanligen uttryckt i procent. Ränta, kortRänta på lån med kortare löptid än 1 år. Ränta, långRänta på lån med längre löptid än 1 år. RäntebindningstidDen period under vilken räntan på ett lån är bunden. För statsskuldväxlar och de flesta statsobligationer är räntebindningstiden lika med lånens resterande löptid. RäntekorridorRiksbankens räntestyrningssystem är ett system med 3 nyckelräntor: inlåningsränta, utlåningsränta samt reporänta. De två första bildar en räntekorridor som rymmer den tredje. Reporäntan är riksbankens viktigaste signalerings- och styrränta. Med denna anger Riksbanken sina intentioner för dagslåneräntan en vecka framåt. RäntemarginalI regel skillnaden mellan genomsnittlig utlåningsränta och genomsnittlig inlåningsränta i en bank. RäntepunktEn hundradels procent. 50 punkter är 0,5 procentenheter. RänteriskRisken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger. Ränterisk är samma sak som kursrisk. RänteswapEn metod att byta ränteflöden (rörliga mot fasta räntor och tvärt om) för att anpassa räntebetalningar. Rörlig räntaRäntan varierar beroende på det allmänna ränteläget. Rörlig växelkursVärdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor. SAXStockholm Automated Exchange, Stockholmsbörsens datoriserade automatiska handelssystem för aktier, via satellitkommunikation tillgängligt för allmänheten. SDRSärskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights) Internationell reservtillgång som tillskapats av IMF för tilldelning till medlemsländerna. Se Riksbankens balansräkning. Värdet på SDR beräknas som en korg av dollar, euro, yen och pund. SeignorageDe inkomster som en centralbank gör på sin sedel- och mynt utgivning. Inkomsterna kommer av avkastningen på de värdepapper som centralbanken köper för pengarna. Settlement dateDen andra arbetsdagen efter affärsdagen. SkuldebrevEnsidig, fristående och skriftlig utfästelse att betala ett belopp. SOXStockholmsbörsens elektroniska handelsplats för obligationer. Obligationer som handlas på SOX är i huvudsak riktade mot mindre och medelstora placerare. SpreadSpridning; 1. På valuta- och värdepappersmarknaderna skillnaden mellan en mäklares köp- och säljkurser. På värdepappersmarknaden mäts spreaden i räntepunkter. StabiliseringspolitikStatliga åtgärder som syftar till att påverka konjunkturförloppet. StagflationKonjunkturläge som kännetecknas av låg tillväxt, stor arbetslöshet och hög inflation. StandardobligationerRiksgäldskontoret väljer ut några av de viktigaste obligationerna, de mest omsatta obligationerna med den bästa prisbilden. De flesta banker och fondkommissionärer som är återförsäljare av statens papper garanterar att alltid hålla bindande köp- och säljkurser på dessa lån. Statistiska centralbyrån (SCB)Central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen. StatsobligationSamlingsbegrepp för de obligationer som Riksgäldskontoret ger ut. Begreppet innefattar både reala och nominella obligationer. StatspapperBeteckning på värdepapper som Riksgäldskontoret har gett ut för statens räkning. Statspapper kan både vara statsobligationer och statsskuldväxlar. StatsskuldSumman av statens skulder till personer och företag i Sverige och i utlandet. StatsskuldväxelEtt löpande skuldebrev som Riksgäldskontoret ger ut. Löptiden är normalt upp till ett år. STIBOR(Stockholm interbank offered rates). De räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten. StyrräntorDe räntor som Riksbanken bestämmer för in- och utlåning till banksystemet. StödköpIntressenters köp av värdepapper, valutor etc för att hindra kurserna att sjunka. Se Intervenera. SwapAvtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid, t.ex. byte av fast ränta mot rörlig ränta. SwaptionOption att få teckna en ränte- eller valutaswap. SWIFTSociety for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, bolag med säte i Bryssel med ca 1500 banker som delägare. SWIFT driver ett datorbaserat system för internationell betalningsförmedling via teleförbindelser vilket innebär stor snabbhet och hög säkerhet. Särskilda dragningsrätter (SDR)Införda 1970 av Internationella valutafonden (IMF) som reservvaluta för medlemsländerna och kontoenhet med ett fast motvärde av 0,888671 gram guld. TargetGemensamt betalningssystem inom EU till vilket medlemsländernas nationella betalningssystem för eurobetalningar är kopplade. Det kopplar samman EU-centralbanker och cirka 5 000 kommersiella banker. TerminEtt köp där köpekontraktet anger en viss tidpunkt i framtiden (till exempel efter tre eller sex månader) då terminen ska levereras och det pris som då ska betalas. TillgångspriserPrisutvecklingen på i huvudsak aktier och fastigheter. TillväxtEn ökning av BNP över tiden (se även BNP). TransmissionsmekanismProcess som beskriver hur en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin och prisnivå. Underliggande inflationMått på den konjunkturrelaterade inflationen. Riksbanken använder vanligen UND1X som mått på den underliggande inflationen. UND1X beräknas som utvecklingen av KPI exklusive påverkan från hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner. UtlåningsräntaRänta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken under en dag. ValutaflödeIn- eller utflöde ur Riksbankens valutareserv. Valutamarknad, marknad för handel med valutor. ValutainterventionNär en centralbank köper eller säljer valuta på valutamarknaden i syfte att påverka den egna växelkursen. Valutakurs/växelkurs En valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta. ValutapolitikEn centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor. ValutareservEn centralbanks innehav av utländsk valuta för att vid behov intervenera och påverka den egna valutans värde i förhållande till andra valutor. ValuteringEn fysisk transaktion där kontanter tas emot eller lämnas ut från Riksbankens kontantlager till en bank eller Svensk kassaservice. Insättning eller uttag görs därmed på bankens konto i Riksbanken och ränteberäkningen för den aktuella banken ändras. VaR (Value at Risk)Mått på den uppskattade marknadsrisken i en värdepappersportfölj, baserat på historiska samband och variationer i marknadsvärdet för olika tillgångar i portföljen. VolatilitetMått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar). VP-kontoVärdepapperskonto. Behövs för att äga alla typer av värdepapper, däribland statspapper. VPC ABVPC handhar aktierutinerna för de aktiebolag som tillämpar förenklad aktiehantering (s k avstämningsbolag). VärldsbankenInternational Bank for Reconstruction and Development. Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, Världsbanken, har till syfte att medverka till medlemsstaternas ekonomiska utveckling genom att ge lån på förmånliga villkor till investeringar för produktiva ändamål. VäxelkursPriset på en valuta uttryckt i en annan valuta. Till sidans topp YieldkurvaSe Avkastningskurva. Öppen marknadsoperationRiksbanken köper eller säljer värdepapper på marknaden.SENAST UPPDATERAD 2007-06-14 INNEHÅLLSANSVARIGStabsavdelningen