1. Huvudmotivet är ett porträtt av sångerskan Jenny Lind.
2. Noter ur Vincenzo Bellinis opera Norma.
3. En ritning av Stockholms gamla operahus.
4. Mikrotexten visar ett citat av kompositören Arnold Schönberg.
5. En del ur partituret till Sven-David Sandströms verk Bilder för slagverk och orkester.
6. Bakgrunden visar en stiliserad bild av ett svenskt landskap.
7. En bild av en silverbasharpa och dess tonförråd.
Mått: 77 x 120 millimeter. Sedeln introducerades 1996.
Huvudmotivet på framsidan av 50-kronorssedeln är ett porträtt av sångerskan Jenny Lind, tecknat och graverat efter en tryckt litografi från cirka 1845. Jenny Lind (1820-1887) kallades den svenska näktergalen och var Sveriges första och kanske största sångerska med internationell ryktbarhet. Hon antogs redan vid nio års ålder som elev vid Kungliga teatern. Jenny Lind, som hade en klangfull sopran av stort omfång, var hovsångerska och ledamot av Musikaliska akademien.
Till höger om porträttet syns Carl Fredrik Adelcrantz ritning av Stockholms gamla operahus, som revs 1892. Där framträdde Jenny Lind för sista gången i Sverige 1848. Notraderna i bakgrunden är ett utdrag ur Vincenzo Bellinis opera Norma.
Sedelns musiktema kommer igen i mikrotexten till höger om ritningen av operan, i form av ett citat av kompositören Arnold Schönberg om musikens betydelse:
| "Musik överbringar ett profetiskt budskap, vilket uppenbarar en högre livsform som mänskligheten utvecklar sig i riktining mot. Och det är på grund av detta budskap som musik appellerar till människor av alla raser och nationaliteter." |
På sedelns baksida syns en bild av en silverbasharpa, dess tonförråd samt en del ur ett partitur till Sven-David Sandströms Bilder för slagverk och orkester. Bakgrunden utgörs av en stiliserad svensk landskapsbild.
50-kronorssedeln började åter att tryckas 1996 efter önskemål från allmänheten och handeln. Sedeln hade då inte givits ut sedan 1992.