Målet för penningpolitiken

Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbankens tolkning av detta mål är att inflationen ska vara låg och stabil.

Mer precist är Riksbankens mål att hålla inflationen kring 2 procent per år, där inflationen mäts som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI). Runt målet finns ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet. För att hålla inflationen kring 2 procent varierar Riksbanken styrräntan, den så kallade reporäntan.

Riksbanken beslutade vid sitt sammanträde den 18 december att lämna reporäntan oförändrad på 4 procent. Riksbankens syn på den framtida reporäntan är i stort sett densamma som i oktober. Under första halvåret 2008 väntas reporäntan behöva höjas till cirka 4,25 procent men osäkerheten är stor till följd av oron på de internationella finansiella marknaderna. Riksbanken bedömer att denna utveckling av reporäntan bidrar till att inflationen är i linje med målet på 2 procent från 2009 och framåt samtidigt som produktion och sysselsättning utvecklas balanserat. 

Riksbankens beslut baseras på den bild av konjunktur- och inflationsutsikterna som presenteras i den penningpolitiska uppföljningen.

Rapport av Frederic S Mishkin och Francesco Giavazzi

Våren 2005 beslutade finansutskottet att utvärdera Riksbankens penningpolitik under perioden 1995-2005. Utskottet utsåg de båda professorerna Frederic S. Mishkin, tidigare vid Columbia University i New York och sedan september medlem av Federal Reserve, Board of Governors och Francesco Giavazzi, Bocconi University i Milano att genomföra utvärderingen.

Rapporten "En utvärdering av svensk penningpolitik 1995-2005" publicerades den 28 november 2005.