 |
Direktionen håller normalt sju till åtta penningpolitiska möten under ett år då man fattar beslut om reporäntan. I samband med tre av dessa möten publiceras en penningpolitisk rapport, som innehåller Riksbankens konjunktur- och inflationsutsikter för de kommande tre åren baserat på den reporäntebana som Riksbanken anser ger en väl avvägd penningpolitik.
Arbetet med att ta fram en penningpolitisk rapport inleds på avdelningen för penningpolitik. Där tas först ett internt dokument med avdelningens syn på de framtida inflationsutsikterna fram. Detta dokument presenteras för direktionen och omarbetas till en penningpolitisk rapport.
Penningpolitiken verkar med en viss eftersläpning. Detta är ett skäl till att Riksbanken måste vara framåtblickande och basera sina beslut på en prognos av den framtida inflations- och konjunkturutvecklingen. Riksbanken försöker anpassa reporäntan så att inflationen i normalfallet väntas ligga nära inflationsmålet på 2 procent i ett tvåårigt perspektiv. Tvåårshorisonten ger också utrymme att ta hänsyn till utvecklingen i realekonomin.
Ungefär två veckor efter det penningpolitiska mötet publiceras ett mötesprotokoll där det går att följa diskussionen som föranledde det aktuella räntebeslutet. När protokollet är publicerat kan ledamöterna hålla tal där de motiverar varför de röstade som de gjorde.
Mer information om beslutsprocessen, vad som påverkar räntebesluten, och hur Riksbanken kommunicerar finner du under länkarna till vänster på sidan.