Måndagen den 3 december höll Riksbanken ett seminarium om IMF:s framtida utmaningar. Detta med anledning av att Sverige från och med årsskiftet och två år framåt kommer att vara ordförande i den nordisk-baltiska valkretsen i IMF. Seminariet visade att intresset för IMF:s arbete är fortsatt stort i Sverige. En institution med 185 medlemsländer är en unik kanal för globalt samarbete och något som Sverige vill värna om. IMF står dock inför ett antal utmaningar under de närmaste åren. Sverige som ägarland måste bidra till att det pågående reformarbetet leder till att IMF:s legitimitet förstärks och att dess effektivitet ökar, så att organisationen även fortsättningsvis kan främja den globala finansiella stabiliteten på ett bra sätt.
Det land som har ordförandeskapet i den nordisk-baltiska valkretsen får även tillsätta den direktörspost som valkretsen delar på i fondens exekutivstyrelse. Jens Henriksson som kommer att ha denna post från och med årsskiftet deltog på seminariet och berättade om sina förväntningar och prioriteringar inför arbetet i fonden.
Jens Henriksson:
– Det är ett privilegium att få representera de nordiska och baltiska länderna och spännande att få möjlighet att verka på plats i fonden under den pågående översynen av fondens roll, funktion och arbetsmetoder.
Murilo Portugal, en av fondens vicechefer, gav sin syn på den pågående reformagendan i IMF. Han berörde i sitt anförande fondens historia och erfarenhet av att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Han talade också om de huvudsakliga diskussionsämnena i den pågående översynen av IMF:s arbete, nämligen;
- Representation i IMF (ofta kallad ”quota and voice”)
Ägarländernas inflytande ses över i syfte att få ländernas inflytande i fonden att bättre motsvara deras vikt i världsekonomin. Framförallt vissa snabbt växande tillväxtekonomier är idag underrepresenterade.
- Nya utmaningar för IMF:s övervakning mot bakgrund av den senaste tidens finansiella oro.
Portugal menade att oron har lett till att formerna för fondens krisförebyggande arbete har fått en ökad uppmärksamhet. Han talade också om utmaningen i att på ett effektivt sätt genomföra det beslut som medlemsländerna antog i somras om IMF:s övervakning av de enskilda medlemsländernas ekonomier. Detta beslut innebär att fondens övervakning i högre grad kommer att fokusera på ländernas externa stabilitet och utvecklingen av deras växelkurser. För många medlemsländer är detta kontroversiella frågor och svårigheten att definiera t ex en ”jämviktsväxelkurs” leder till tolkningsproblem.
- Fondens roll i låginkomstländer
Portugal anser att fonden fortfarande har en viktig roll att fylla i dessa länder. Han påtalade även vikten av ett väl fungerande samarbete med fondens systerorganisation Världsbanken.
- Fondens finanser
Dessa har försvagats i takt med att allt färre länder vill låna från IMF. Fonden tittar nu på andra tänkbara inkomstkällor och ser även över möjligheterna att dra ned på sina utgifter för att förbättra budgeten.
Finansminister Anders Borg berättade om IMF:s åtgärder för att främja en långsiktig god ekonomisk utveckling. Han påtalade vikten av långsiktiga strukturreformer och deras betydelse för finansiell stabilitet. Enligt Borg har fonden en unik betydelse som bollplank för att recensera, bedöma och utvärdera den nationella ekonomiska politiken. Detta speciellt då nästan alla länder är medlemmar i IMF.
Riksbankschef Stefan Ingves berättade utifrån sina egna erfarenheter – dels som tidigare verksam i fonden, dels i egenskap av nuvarande svensk guvernör – om Riksbankens prioriteringar och tankar kring fondens framtida arbete. Han bekräftade synen att den ökande finansiella integrationen och ökande komplexiteten i finansiella instrument innebär att fondens funktion som global övervakare fortsatt är mycket viktig. Han välkomnade fondens arbete med regional övervakning på det finansiella området.
Vad gäller fondens finanser såg Ingves det som ett delat ansvar mellan fonden, som måste vara kostnadseffektiv samt prioritera sin expertfunktion, och medlemsländerna som måste vara selektiva med vilka uppgifter de tilldelar fonden. Han påtalade även vikten av ett fungerande samarbete i Europa vad gäller IMF-frågor.
– Det är viktigt att Sverige, Europa och EU börjar göra sin röst hörd mer i fonden. Tillsammans innehar EU-länderna över en tredjedel av röststyrkan i styrelsen. Det inflytandet kan användas bättre.
Slutligen underströk Stefan Ingves att frågan om representation i fonden är en viktig diskussion, inte minst för fondens legitimitet. Men han tyckte att det stundtals varit svårt att komma framåt. Sverige driver här att tillväxtekonomierna ska få en större kvotandel, vilket ju samtidigt innebär att industriländerna måste dra ned på sin andel. Det är även viktigt att bevara inflytandet för låginkomstländerna som därför inte bör ”vara med och betala” för kvotökningen till tillväxtekonomierna.