Hur mäts inflation?

Bild på shoppingvagn

Det vanligaste och mest kända måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Detta mått beräknas varje månad av Statistiska centralbyrån, SCB. SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad. Genom att köpa samma varor och tjänster kan man studera hur stora prisförändringarna på varukorgen – inflationen – är. Eftersom kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, som när en dators prestanda förbättras över tiden, försöker SCB uppskatta förbättringarnas värde och särskilja dessa från prisförändringarna.

 

De varor och tjänster som ingår i varukorgen utgör en stor del av hushållens privata konsumtion. Däremot ingår inte direktimporterade varor i KPI, som när någon beställer hem en bok från utlandet via Internet. För att väga ihop priser på olika varor och tjänster använder SCB vikter som är baserade på beräkningar av hushållens konsumtion. En vara som det konsumeras mycket av får en större vikt än en vara som det konsumeras lite av. Därmed får prisökningar på varor som det konsumeras mycket av ett större genomslag på KPI än prisökningar på varor som det konsumeras lite av.

 

KPI är ett så kallat levnadskostnads- eller kompensationsindex. Detta betyder att KPI mäter hur konsumenternas levnadskostnader utvecklas över tiden. Om konsumenternas inkomster utvecklas i samma takt som levnadskostnaderna kommer konsumenternas nytta att vara oförändrad över tiden. KPI används ofta för just detta syfte, som grund för uppräkning av pensioner eller för beräkningar av hur kompensationsklausuler i olika avtal ska tolkas.

 

En begränsning med KPI är att det endast beaktar hur priset på de varor som konsumeras ändras över tiden. En ökning av KPI behöver alltså inte innebära att alla priser (inkomster och utgifter) ökar. Förändringar i KPI är dock en viktig bestämningsfaktor för löneutfallen. Dessutom brukar pensioner skrivas upp i samma takt som KPI-ökningen, vilket gör att KPI i slutändan kan vara ett ganska bra mått på hur de flesta priserna ändras över tiden.

 

En annan ”problematik” med KPI är att priser på olika varor vägs samman. Därmed kommer prisökningar på enskilda varor, så kallade relativprisändringar, medföra att KPI stiger. För att åtgärda detta ”problem” med KPI är det därför vanligt att man rensar bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation (core inflation).

 

Ett vanligt förekommande mått på underliggande inflation är UND1X. I UND1X exkluderas hushållens räntekostnader för egnahem samt de direkta effekterna av förändringar i indirekta skatter och subventioner från KPI. Den underliggande inhemska inflationen, UNDINHX, mäter prisutvecklingen på de varor och tjänster som i huvudsak produceras i Sverige. På motsvarande sätt mäter den underliggande importerade inflationen, UNDIMPX, prisutvecklingen på de varor och tjänster som i huvudsak importeras. Precis som i fallet med UND1X rensas hushållens räntekostnader för egnahem och de direkta effekterna av förändringar i indirekta skatter och subventioner bort från UNDINHX och UNDIMPX. UND1X och UNDINHX beräknas sedan augusti 1998 av SCB på uppdrag av Riksbanken.

 

I dessa mått på underliggande inflation kan man något förenklat säga att man rensat bort en del prisökningar genom att helt enkelt exkludera vissa varor och tjänster ur varukorgen. Det är också vanligt att man beräknar underliggande inflation genom att använda olika statistiska metoder. Ett exempel på ett sådant mått är UND24, som introducerades i Inflationsrapport 2000:3. Detta mått väger också ihop prisförändringar på olika varor med hjälp av vikter. Skillnaden mot KPI är att UND24-vikterna är justerade för fluktuationer i priser på olika varor. Justeringen av vikterna medför att prisförändringar på varor som fluktuerat relativt mycket får mindre genomslag på UND24 än motsvarande prisförändringar på varor som varit stabila.

 

Slutligen har vi harmoniserat index för konsumentpriser, HIKP. Detta är ett index som tagits fram för att mäta inflationen i EU-området och som är jämförbart länderna emellan. En stor del av prisutvecklingen för boende i egnahem som ingår i KPI ingår inte i HIKP. HIKP innehåller däremot vissa komponenter som för närvarande inte ingår i KPI, till exempel avgifter för barn- och äldreomsorg.

 

Olika mått på inflation

Konsumentprisindex (KPI): Förändringen i KPI mäter hur priserna på de varor och tjänster som ingår i den privata konsumtionen utvecklas över tiden.

 

Underliggande inflation (UND1X): KPI-inflation exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.


Inhemsk underliggande inflation (UNDINHX): UND1X exklusive i huvudsak importerade varor och tjänster.

 

Importerad underliggande inflation (UNDIMPX): UND1X exklusive i huvudsak inhemskt producerade varor och tjänster.

 

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP): EU-harmoniserat index som tagits fram för att mäta inflationen i EU-området och som är jämförbart länderna emellan. En stor del av prisutvecklingen för boende i egnahem som ingår i KPI ingår inte i HIKP. HIKP innehåller däremot vissa komponenter som för närvarande inte ingår i KPI, till exempel avgifter för barn- och äldreomsorg.


Mer information om hur Riksbanken använder sig av olika mått på inflation i den penningpolitiska analysen finner du i den första fördjupningsrutan nedan. På SCB:s webbplats kan du läsa mer om KPI och de andra inflationsmåtten och även ladda ned historiska data. På KPI-sidan på SCB:s webbplats finns bland annat en statistikskola som förklarar hur KPI mäts och används. I den andra fördjupningsrutan kan du läsa mer om de förändringar som gjordes i metoderna för att beräkna KPI och inflationen i januari 2005. En bra diskussion om skillnaden mellan levnadskostnader och inflation finner du i artikeln nedan.

INTERNA LÄNKAR
2 länkar
EXTERNA LÄNKAR
3 länkar

SENAST UPPDATERAD 2004-03-02 
 INNEHÅLLSANSVARIG Bild på ett brev Avdelningen för penningpolitik