Uppgifter på denna webbsida, inklusive länkar till SDDS-statistik, uppdateras samma dag som ny statistik offentliggörs. Dessa uppgifter produceras av Sveriges riksbank (RB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Riksgäldskontoret (SNDO), Ekonomistyrningsverket (ESV) och Konjunkturinstitutet (KI).
Uppgifterna på denna webbsida, inklusive länkar till SDDS-statistik, innehåller data som beskrivs på Internationella Valutafondens Dissemination Standards Bulletin Board (DSBB). För en utförligare beskrivning av denna statistikstandard som Sverige anslutit sig till, klicka på DSBB Home Page.
Innehåll:
REALEKONOMI · STAT OCH KOMMUN · FINANSIELLA MARKNADER · UTLANDSSEKTORN · BEFOLKNING · ENGELSKA/ENGLISH
Uppgifterna avser ej säsongrensade data och är normalt föremål för revidering, om ej annat anges.
Uppgifterna på denna webbsida, inklusive länkar till SDDS-statistik, innehåller data som beskrivs på Internationella Valutafondens Dissemination Standards Bulletin Board (DSBB). För en utförligare beskrivning av denna statistikstandard som Sverige anslutit sig till, klicka på DSBB Home Page.
Innehåll:
REALEKONOMI · STAT OCH KOMMUN · FINANSIELLA MARKNADER · UTLANDSSEKTORN · BEFOLKNING · ENGELSKA/ENGLISH
Uppgifterna avser ej säsongrensade data och är normalt föremål för revidering, om ej annat anges.
Statistikområde och serie. Länkar till ytterligare SDDS-statistik
Mätenhet 1)
Senaste observations- period
Utfall senaste period
Utfall närmast föregående period
Procentuell förändring från närmaste föregående till senaste period
Procentuell förändring från motsvarande period året innan till senaste period
Mer information. Länkar till icke SDDS-statistik
Statistikområde och serie. Länkar till ytterligare SDDS-statistik
Mätenhet 1)
Senaste observations- period
Utfall senaste period
Utfall närmast föregående period
Procentuell förändring från närmaste föregående till senaste period
Procentuell förändring från motsvarande period året innan till senaste period
Mer information. Länkar till icke SDDS-statistik
Statistikområde och serie. Länkar till ytterligare SDDS-statistik
Mätenhet 1)
Senaste observations- period
Utfall senaste period
Utfall närmast föregående period
Procentuell förändring från närmaste föregående till senaste period
Procentuell förändring från motsvarande period året innan till senaste period
Mer information. Länkar till icke SDDS-statistik
Statistikområde och serie. Länkar till ytterligare SDDS-statistik
Mätenhet 1)
Senaste observations- period
Utfall senaste period
Utfall närmast föregående period
Procentuell förändring från närmaste föregående till senaste period
Procentuell förändring från motsvarande period året innan till senaste period
Mer information. Länkar till icke SDDS-statistik
Statistikområde och serie.
Mätenhet 1)
Senaste observations- period
Utfall senaste period
Utfall närmast föregående period
Procentuell förändring från närmaste föregående till senaste period
Procentuell förändring från motsvarande period året innan till senaste period
Mer information. Länkar till icke SDDS-statistik
Synpunkter på denna webbsida e-postas till: gunnar.blomberg@riksbank.se
Fotnoter:
1) Uppgifterna är normalt föremål för revidering, om ej annat anges.
2) Förändringstalet beräknat från ej säsongrensade uppgifter.
3) SDDS föreskriver att statistik över produktionsindex skall publiceras med en aktualitet av högst sex veckor. Sverige har utnyttjat möjligheten till ett undantag och publicerar dessa uppgifter med en aktualitet av sju veckor.
4) Nettotal avser saldot mellan andelen företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring.
5) Normalt ej föremål för revidering.
6) Förändring från föregående period är uttryckt i procentenheter.
7) I kapitaltransaktioner redovisas investeringar netto från kapitalförslitning
8) Positivt värde motsvarar minskning av resurser/inflöde. Negativt värde motsvarar ökning av resurser/utflöde.
9) Överskott anges med positivt värde, underskott med negativt.
10) Det finansiella sparandet överensstämmer sällan med nettot av de finansiella transaktionerna. Skillnaden beror på det faktum att det finansiella sparandet och nettot av de finansiella transaktionerna mäts separat från olika källor. SNA 93 anger att finansiellt sparande mätt från den reala sidan av detta skäl kan skilja sig från nettot av de finansiella transaktionerna.
11) Nettoupplåning anges med plustecken, nettoutlåning med minustecken.
12) Statens budgetsaldo är detsamma som statens lånebehov men med omvänt tecken. Överskott anges med positivt värde, underskott med negativt.
13) Utlåning till statligt och kommunalt ägda företag redovisas under "inhemsk utlåning".
14) Riksbanken saknar fordringar på statligt och kommunalt ägda företag.
15) Datum anger tidpunkt för Riksbankens senaste ändring av policyränta.
16) Värdet anger policyränta före senaste ändring.
17) Förändringstal avser jämförelse med policyränta 12 månader före senaste ändring.
18) Dagliga ränteuppgifter kan erhållas från angiven Internetadress.
19) Dagliga valutakursuppgifter kan erhållas från angiven Internetadress
20) Förändring från föregående perioder är definierad som prisförändring uttryckt i kronor. En ökning (positivt värde) anger att kronan försvagats, en minskning (negativt värde) att kronan förstärkts.
21) Effektiv nominell växelkurs TCW vägd samt importvägd. månadsgenomsnitt, index: 18 november 1992 = 100
TCW-index Konkurrensviktat effektivt växelkursindex baserat på IMF:s Total Competitiveness Weights. Vikterna bygger på flöden av bearbetade varor åren 1989-1991 för 21 länder.
Tar hänsyn till olika länders betydelse för svensk import och export inklusive den konkurrens som svenska exportörer möter när de exporterar till "tredje land"
22) Terminspåslaget avser skillnaden mellan terminskurs och avistakurs. För att erhålla terminskursen skall terminspåslaget adderas till avistakursen.
23) Förändring jämfört med föregående perioder uttrycks som skillnaden mellan terminspåslaget den senaste perioden och jämförelseperioderna.
2) Förändringstalet beräknat från ej säsongrensade uppgifter.
3) SDDS föreskriver att statistik över produktionsindex skall publiceras med en aktualitet av högst sex veckor. Sverige har utnyttjat möjligheten till ett undantag och publicerar dessa uppgifter med en aktualitet av sju veckor.
4) Nettotal avser saldot mellan andelen företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring.
5) Normalt ej föremål för revidering.
6) Förändring från föregående period är uttryckt i procentenheter.
7) I kapitaltransaktioner redovisas investeringar netto från kapitalförslitning
8) Positivt värde motsvarar minskning av resurser/inflöde. Negativt värde motsvarar ökning av resurser/utflöde.
9) Överskott anges med positivt värde, underskott med negativt.
10) Det finansiella sparandet överensstämmer sällan med nettot av de finansiella transaktionerna. Skillnaden beror på det faktum att det finansiella sparandet och nettot av de finansiella transaktionerna mäts separat från olika källor. SNA 93 anger att finansiellt sparande mätt från den reala sidan av detta skäl kan skilja sig från nettot av de finansiella transaktionerna.
11) Nettoupplåning anges med plustecken, nettoutlåning med minustecken.
12) Statens budgetsaldo är detsamma som statens lånebehov men med omvänt tecken. Överskott anges med positivt värde, underskott med negativt.
13) Utlåning till statligt och kommunalt ägda företag redovisas under "inhemsk utlåning".
14) Riksbanken saknar fordringar på statligt och kommunalt ägda företag.
15) Datum anger tidpunkt för Riksbankens senaste ändring av policyränta.
16) Värdet anger policyränta före senaste ändring.
17) Förändringstal avser jämförelse med policyränta 12 månader före senaste ändring.
18) Dagliga ränteuppgifter kan erhållas från angiven Internetadress.
19) Dagliga valutakursuppgifter kan erhållas från angiven Internetadress
20) Förändring från föregående perioder är definierad som prisförändring uttryckt i kronor. En ökning (positivt värde) anger att kronan försvagats, en minskning (negativt värde) att kronan förstärkts.
21) Effektiv nominell växelkurs TCW vägd samt importvägd. månadsgenomsnitt, index: 18 november 1992 = 100
TCW-index Konkurrensviktat effektivt växelkursindex baserat på IMF:s Total Competitiveness Weights. Vikterna bygger på flöden av bearbetade varor åren 1989-1991 för 21 länder.
Tar hänsyn till olika länders betydelse för svensk import och export inklusive den konkurrens som svenska exportörer möter när de exporterar till "tredje land"
22) Terminspåslaget avser skillnaden mellan terminskurs och avistakurs. För att erhålla terminskursen skall terminspåslaget adderas till avistakursen.
23) Förändring jämfört med föregående perioder uttrycks som skillnaden mellan terminspåslaget den senaste perioden och jämförelseperioderna.