Avhandlingar

 


Fakta om institutionens disputerade 1975-2006

Avhandlingar vid ekonomisk-historiska institutionen 1975-2006. Under denna period har 46 disputerat, varav  32 män och 14 kvinnor. 

Olle Lundsjö, Fattigdomen på den svenska landsbygden under 1800-talet. (Rural Poverty in Sweden during the Nineteenth Century). 1975. 208 pp.

Eva M. Hamberg, Studier i internationell migration. (Studies in International Migration). 1976. X + 119 pp.

Johan Söderberg, Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet. (Agrarian Poverty in Southern Sweden during the Nineteenth Century). 1978. 217 pp.

Ulf Jonsson, Jordmagnater landbönder och torpare i sydöstra Södermanland 1800-1880. (Magnates Tenants and Crofters in Southeastern Södermanland). 1980. 231 pp.

Ronny Pettersson, Laga skifte i Hallands län 1827-1876: Förändring mellan regeltvång och handlingsfrihet. (The Third Phase of Enclosure in the Province of Halland: Change between Coercive Measures and Freedom of Action). 1983. 386 pp.

Anu-Mai Köll, Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk 1810-1890. Agrar teknik i kapitalismens inledningsskede. (Agricultural Tradition and Reform in Western Södermanland 1810-1890). 1983. 252 pp.

Arne Jarrick, Psykologisk socialhistoria. (Psychological Social History). 1985. 256 pp.

Satya Brata Datta, Capital Accumulation and Workers' Struggle in Indian In-dustrialisation: The Case of Tata Iron and Steel Company 1910-1970. 1986. 295 pp.

Lars-Erik Bjessmo, Industrin i Södertälje 1920-1970. En ekonomisk-historisk studie av industriell förändring. (Industrial Firms and Manufacturing in Södertälje 1920-1970: A Study in the Economic History of Industrial Change). 1987. 236 pp.

Makonen Getu, Socialism, Participation, and Agricultural Development in Post-revolutionary Ethiopia: A Study of Constraints. 1987. 225 pp.

Gunilla Peterson, Jordbrukets omvandling i västra Östergötland 1810-1890. (Transformation of Agriculture in Western Östergötland 1810-1890). 1989. XV + 241 pp.

Jan-Olov Jansson, Arbetsorganisationen vid Motala verkstad 1822-1843: Den engelska tiden. (Work and Workers in the Early Swedish Mechanical Engineering Industry — the Case of Motala verkstad). 1990. 222 pp.

Eva Hesselgren, Vi äro tusenden. Arbets- och levnadsförhållanden inom svensk textilindustri med särskilt avseende på Gamlestadens Fabrikers AB 1890-1935. (We in our Thousands... Working and Living Conditions in the Swedish Textile Industry, with Special Reference to Gamlestadens Fabrikers AB, 1890-1935). 1992. XII + 223 pp.

Christer Persson, Stockholms klädesmanufakturer 1816-1846. (The Cloth Manufacturing Industry in Stockholm 1816-1846). 1993. 186 pp. 18.

Rita Bredefeldt, Tidigmoderna företagarstrategier. Järnbrukens ägar- och finansieringsförhållanden under 1600-talet. (Early Modern Entrepreneurs. Ownership and Financing of Swedish Ironworks in the 17th Century). 1994. 218 pp. 20.

Kirsti Niskanen, Godsägare, småbrukare och jordbrukets modernisering. Södermanlands län 1875-1935. (Large Farmers, Small Farmers and the Modernisation of Agriculture. Södermanland County, Sweden, 1875-1935). 1995. 275 pp. 22.

Eva Eggeby, Vandringsman, här ser du en avmålning av världen. Vårdade, vård och ekonomi på Danvikens dårhus 1750-1861. (Wanderer, Here You See a Picture of the World. Institutional Care and Economy at Danviken Lunatic Asylum 1750-1861). 1996. 292 pp.  

Karl Gratzer, Småföretagandets villkor. Automatrestauranger under 1900-talet. (Conditions for Small Firms. Automatic Restaurants during the Twentieth Century). 1996. 326 pp. 24.

Stefan Carlén, Staten som marknadens salt. En studie i institutionsbildning, kollektivt handlande och tidig välfärdspolitik på en strategisk varumarknad i övergången från merkantilism till laissez-faire 1720-1862. (The State as the Salt of the Market. A Study of Institutional Formation, Collective Action and Pre-industrial Welfare Policy on a Strategic Commodity Market in the Transition from Mercantilism to Liberalism 1720-1862). 1997. 359 pp. 25.

Börje Bergfeldt, Den teokratiska statens död. Sekularisering och civilisering i 1700-talets Stockholm. (The Death of the Theocratic State. Secularization and the Civilizing Process in Eighteenth-Century Stockholm.) 1997. 225 pp. 26.

Susanna Hedenborg, Det gåtfulla folket. Barns villkor och uppfattningar av barnet i 1700-talets Stockholm. (The Enigmatic People. The Conditions and Conceptions of Children and Childhood in 18th Century Stockholm). 1997. 321 pp.

Christer Franzén, Skuld och tanke. Svensk statsskuldsproblematik i ett internationellt perspektiv före 1930-talet. (Debts and Opinions. Swedish Debt Problems in an International Context prior to the 1930's). 1998. 340 pp. 28.

Hans Andersson, ”Androm till varnagel...”: Det tidigmoderna Stockholms folkliga rättskultur i ett komparativt perspektiv. 1998. (As a Warning to Others. Popular Legal Culture in Early Modern Stockholm in a Comparative Perspective). 210 pp. 29.

Bo Franzén, Sturetidens monetära system. Pant eller penningar som information i köpstaden Arboga. (The Swedish Monetary System in Late Medieval Times. Pawn or Money as Information in the Trading Town of Arboga 1450-1523). 1998. 309 pp. 30.

Arne Jansson, From Swords to Sorrow. Homicide and Suicide in Early Modern Stockholm. 1998. 197 pp. 31.

Örjan Appelqvist, Bruten brygga : Gunnar Myrdal och Sveriges ekonomiska efterkrigspolitik 1943-1947, Stockholm 2000: Santérus. 502 pp.

Yvonne Svanström, Policing public women : the regulation of prostitution in Stockholm 1812-1880, 2000: Atlas. 502 pp

Eva Jacobsson, Till eget gagn - till andras nytta : en komparativ studie av allmännyttigt byggande i Stockholm fram till år 1940, Disputationsupplaga 2000. 2 volymer. 617 pp.

Camilla Elmhorn, Brussels – A Reflexive World City. 2001. 369 pp.  

Richard Palmer, Historical Patterns of Globalization. The Growth of Outward Linkages of Swedish Long-standing Transnational Corporations, 1890s-1990s. 2001. 235 pp.

Leif Runefelt, Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid. (The Virtues of Householding. Economic Thought and the Theories of Passions and of Householding in Seventeenth-Century Sweden.) 2001. 298 pp.

Mats Deland, The Social City: Middle-way approaches to housing and surburban governmentality in southern Stockholm 1900-1945.) 2001. 476 pp.

Martin Gustavsson, Makt och konstsmak : sociala och politiska motsättningar på den svenska konstmarknaden 1920-1960).disputationsupplaga. 2002. 455pp. 

Kenth Hermansson, I persuadörernas verkstad. Marknadsföring i Sverige 1920-1965 – en studie av ord och handling hos marknadens aktörer. (In the Workshop of the Persuaders. Marketing in Sweden 1920-1965. A Study of Word and Action of the Actors at the Market.) 2002. 357 pp.

Kalle Westberg, Var optimist! AGAs innovativa verksamhet 1904-1959. (Be An Optimist! Inventive Activity at AGA 1904-1959.) 2002. 163 pp.

Andrés Rivarola,  Mirrors of change : a study of industry associations in Chile and Uruguay.)  2003. 259 pp.

Per Eriksson, Stadshypoteks plats och bana inom det svenska kreditväsendet 1909-1970. (The Stadshypotek’s Role and Place in the Swedish Credit System 1909-1970: A Socio-historical Study.) 2004. 272 pp.

Karin Åmossa, Du är NK! Konstruktioner av yrkesidentiteter på varuhuset NK ur ett genus och klassperspektiv 1918-1975. (You are NK! Constructions of Work Identities at the Department Store NK from a Gender and Class Perspective 1918-1975.) 2004. 213 pp.

 Per Borg, Systemskifte – en studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik. (Transformation of Welfare Systems. A study of Slowness at Four Breaking Points in Swedish Welfare Policy.) 2004. 307 pp.

Rodney Edvinsson, Growth, Accumulation, Crisis. With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000. 2005. XX + 433 pp.

Jonathan Metzger, I köttbullslandet. Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. (In the Land of Meatballs: The Historical Construction of Swedishness and Foreignness in the Culinary Field.) 2005. 423 pp.

Per Simonsson, Bidrag till familjens ekonomiska historia. Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll under 1900-talet. (Contributions to an Economic History of the Family. Influence on Consumption Decisions in Swedish Households during the 20th Century.) 2005. 209 pp.

Lena Molin, Nyttiga bakterier och sjuka djur: En technoscience-resa från nätverksbildning till riskkonstruktion.) 2005. 344pp.

Therese Nordlund, Att leda storföretag. En studie av social kompetens och entreprenörskap i näringslivet med fokus på Axel Ax:son Johnson och J. Sigfrid Edström, 1900-1950. (Big Business Leadership. A study of Social Competence and Entrepreneurship in Swedish Industry with Focus on Axel Ax:son Johnson and J. Sigfrid Edström, 1900-1950.) 2005. 420 pp.

Akhil Malaki, Informal finance and microfinance in Jamaica and Trinidad & Tobago : an institutional study.) 2006. 171pp.

Marcus Box, New venture, survival, growth : continuance, termination and growth of business firms and business populations in Sweden during the 20th century.) 2006. 230 pp. 

Text och fakta sammanställd av: Fil dr Therese Nordlund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den yngsta mannen som hittills disputerat vid institutionen var 27 år. Den yngsta kvinnan som disputerat var 29 år.

Den äldsta mannen som disputerat var 66 år, medan den äldsta kvinnan var 49 år.

Medelåldern bland nydisputerade vid institutionen är 40 år totalt. Bland nydisputerade män är medelåldern 41 år, medan bland kvinnor är den 40 år.

Av de som disputerat var 9 procent 30 år eller yngre, 46 procent mellan 31 och 40 år, 39 procent mellan 41och 50 år, och 7 procent 51 år eller äldre.

Medelvärdet på antal sidor i doktorsavhandlingen var 296 sidor, varav medelvärdet för män är 288 sidor, medan kvinnor har skrivit i snitt 315 sidor.

De yngre forskarna (under 40 år) har tenderat att skriva längre avhandlingar än de äldre (över 40år). Det är främst kvinnor vid institutionen som generellt har skrivit längre avhandlingar än män.

 

Ett urval av avhandlingar som publicerats mellan åren 2000-2006

 

 

Webbplatsen skapad av QZ Persondatorer AB