Magister/Masterutbildningar   

[Bolognareformen]  [Magister/Masterutbildning i form av fristående kurser]  [Masterutbildning i programform]
[Master's Programme in Globalization, Environment and Social Change]

Bolognareformen
Från hösten 2007 introduceras ett nytt utbildningssystem vid Stockholms universitet, den s.k. Bolognamodellen. Dess övergripande syfte är att öka jämförbarheten mellan olika utbildningar i Europa och på så sätt främja den internationella rörligheten bland studenter och lärare. Det innebär att man vill ha gemensamma kriterier och principer för examina. Det ska vara naturligt att efter kandidatexamen söka masterutbildningar vid andra universitet inom och utom landet och för utländska studenter att fortsätta sin utbildning i Sverige.

Idag delas den högre utbildningen i Sverige in i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Regeringen vill nu att Sverige anpassar sig till Bolognamodellen och inför tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Dessa motsvaras av tre examina: filosofie kandidat (bachelor), master och filosofie doktor (Phd.) enligt principen 3+2+3 år. Flertalet länder i Europa har redan infört eller är på väg att införa denna modell.

Sverige avviker något från det generella mönstret genom sin ettåriga magister och fyraåriga forskarutbildning. Samtidigt måste det svenska utbildningssystemet vara tillräckligt flexibelt för att korrespondera med det i Europa. En magister ska därför gå att bygga ut till en master, och en masterutbildning ska kunna avbrytas efter ett år och resultera i en magisterexamen. Stockholms universitet räknar dock med att den tvååriga mastern kommer att bli den förhärskande examen på den avancerade nivån i framtiden.

Ett nytt poäng- och betygssystem
En central del i Bolognadeklarationen är införandet av ett enhetligt betygs- och studiepoängssystem ECTS (European Credit Transfer System) för att underlätta studenternas rörlighet och bedömning av examina. Det är både ett studiepoängssystem och en betygsskala. I det förra fallet är grundprincipen att 60 ECTS ska motsvara heltidsstudier under ett normalt läsår. Enligt regeringen ska 40 studiepoäng motsvara 60 ECTS, vilket innebär att en veckas heltidsstudier, som idag ger 1 poäng, motsvarar 1,5 ECTS. Istället för beteckningen ECTS används numera den svenska termen högskolepoäng (hp), dvs 1 p = 1,5 hp.

Medan övergången till det nya studiepoängsystemet är relativt okomplicerad innebär anpassningen till ECTS betygsskala en väsentligt större omställning. Den innefattar dels en övergång från dagens tregradiga skala till den sjugradiga skalan: A, B, C, D, E, Fx och F, dels specifika kriterier för de olika stegen. Av kursplanerna ska det därför tydligt framgå vad studenterna förväntas veta, kunna och kunna utföra (förväntade studieresultat) efter genomgången kurs. Det innebär ett mer resultatfokuserat synsätt än dagens eftersom studenterna redan före kursstart vet vad som kommer att krävas av dem. Stockholms universitet går över till det nya studiepoängsystemet fr.o.m. ht 07 medan den sjugradiga skalan skall vara fullt genomförd först till ht 08.

Hur påverkas vi av Bolognareformen?
På grundnivån kan man idag läsa såväl ekonomisk historia som internationella relationer upp till 60 p (90 hp). Det kommer också fortsättningsvis att vara fallet. På den avancerade nivån, som alltså är en nyhet i det svenska utbildningssystemet, introducerar vi däremot flera helt nya kurser och program, vilka blir gemensamma för båda disciplinerna. I högre grad än vad som är fallet idag blir det därför möjligt att dra nytta av synergier mellan ämnena. Vidare kommer vi att erbjuda masterprogram i samarbete med andra institutioner (se nedan) i vilket fall man följer en bestämd utbildningsplan. Som masterstudent kommer man emellertid också att kunna sätta ihop sin egen utbildning bland ett antal fristående kurser. En del av dessa kan vara obligatoriska och läses då av alla som vill ta ut en magister/masterexamen inom utbildningsområdet. Vidare skiljer vi mellan valbara och valfria kurser där de förra ges i institutionens regi medan de senare kan väljas fritt av studenten. Vare sig man tar ut en masterexamen i form av fristående kurser eller läser ett program blir man, om man följer kursplanen, formellt behörig att söka till forskarutbildningen i ekonomisk historia. 

Magister/Masterutbildning i form av fristående kurser

För att ta ut en magisterexamen (60 hp) i ekonomisk historia eller internationella relationer krävs fullgjord teorikurs (7,5 hp), metodkurs (7,5 hp) ett självständigt arbete om 15 hp samt valbar kurs om minst 7,5 hp. Därutöver läses övriga valbara kurser (se nedan) eller valfria kurser från andra ämnen om 22,5 hp. I vilket ämne magisterexamen tas ut bestäms av magisteruppsatsens inriktning.

För masterexamen (120 hp) krävs fullgjord teorikurs (7,5 hp), metodkurs (7,5 hp), ett självständigt arbete om 30 hp samt valbara kurser om minst 15 hp. Därutöver läses övriga valbara kurser (se nedan) eller valfria kurser från andra ämnen om 60 hp. I vilket ämne masterexamen tas ut bestäms av masteruppsatsens inriktning.

Obligatoriska kurser (klicka för kursbeskrivningar)
Uppsatskurs, avancerad nivå, 15/30 hp (ht 07, vt 08, ht 08, vt 09)                        
Teorikurs, 7,5 hp (ht 07, vt 08, ht 08)
Metodkurs, 7,5 hp (ht 07, vt 08, ht 08)                                                                                

För tillträde till de obligatoriska kurserna krävs 90 hp i ekonomisk historia eller internationella relationer eller annat ämne av relevans för utbildningen omfattande ett självständigt arbete om minst 15 hp. 

Valbara kurser om 7,5 hp (klicka för kursbeskrivningar)
Barnförflyttningar i historien och världen, (ht 08)
Business history, (ht 08)
Ekonomi i tanken och på marknaden, (ht 07, vt 08)
Ekonomiska och kulturella eliter, (ht 07, vt 08)
Ekonomiska tänkandets historia, (vt 08)
Folkhälsa, demografi och ekonomisk utveckling i Sverige under 250 år, (ht 08)    
Internationella institutioner för ekosystemförvaltning, (vt 08)
Kvinnohandel – historiskt, ekonomiskt, politiskt under 200 år, (ht 07, vt 08)
Migration och ekonomisk tillväxt: Sverige och världen 1800-2000, (vt 08)
Naturen som konstruktion eller självständig aktör, (ht 08)  

Valbara kurser om 15 hp (klicka för kursbeskrivningar)
A new global food order? Global/local encounters, contradictions, tensions and conflicts, (ht 07, vt 08)
Energy and security, (ht 07, vt 08)
Globalization, environment and social change, (ht 07, ht 08)
Labour in international relations, (ht 08)
Long-term climatic change, (ht 08)

Behörig att läsa de valbara kurserna är den som har 30 hp på grundnivån.

Anmälan

Masterutbildning i programform

Kurser i ekonomisk historia/internationella relationer ges också inom ramen för masterprogrammet: Globalisering, miljö och social förändring, där vi samarbetar med Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Utbildningen är tvärvetenskaplig för att på ett mer heltäckande sätt kunna analysera globala miljö- och socioekonomiska förändringar. Vidare deltar institutionen i det Mångvetenskapliga masterprogrammet i demografi, som ges av Sociologiska institutionen och där även Kulturgeografiska, Nationalekonomiska och Statistiska institutionen medverkar. Nedan följer en beskrivning av de två masterprogrammen:

Globalisering, miljö och social förändring

Klimatförändringar och snabbt växande slumområden i storstäder är exempel på två av vår tids globala miljöproblem. För att förstå dessa och liknande komplexa fenomen och strukturerna som orsakar dem är det nödvändigt att ha en insikt i dels globala socioekonomiska processer och dels i globala  bio-geo-fysiska processer. Att kunna förklara samhälleliga strukturer bakom ”naturkatastrofer” och förstå varför de fattigaste oftast är de som drabbas av översvämningar är exempel på vad studenter inom masterprogrammet Globalisering, miljö och social förändring får lära sig. Detta program vänder sig till dig som har grundläggande kunskaper inom antingen bio-geo-fysisk eller inom samhälle och ekonomi och som vill utveckla ett tvärvetenskapligt synsätt för att på ett mer heltäckande sätt kunna analysera globala miljö- och socioekonomiska förändringar.

Programmets uppläggning
Första året består av fyra obligatoriska kurser om 15 hp vardera och andra året av valbara kurser om 30 hp varav 15 hp är valfria samt ett självständigt arbete omfattande 30 hp. Samtliga obligatoriska och valbara kurser tillhör de huvudsakliga ämnesområdena geografi och ekonomisk historia/internationella relationer. Programmet leder fram till en masterexamen i något av de medverkande ämnena med inriktning mot globalisering, miljö och social förändring. För tillträde till programmet krävs avslutad kandidatexamen samt minst 60 hp i ekonomisk historia, naturgeografi, kulturgeografi, internationella relationer eller kurser med inriktning mot ekonomi, geovetenskap, miljö- eller samhällsutveckling samt engelska A.

År 1
Obligatoriska kurser om 15 hp (klicka för kursbeskrivningar):
1. Introduktion: Globalisering, miljö och social förändring, (ht 07)
2. Globala klimatförändringar, (ht 07)
3. Urbanisering och miljö, (vt 08)
4. Teori och metod, (vt 08)

ÅR 2            
Valbara kurser i ekonomisk historia/internationella relationer om 15 hp (klicka för kursbeskrivningar):
A new global food order? Global/local encounters, contradictions, tensions and conflicts, (ht 08)
Energy and security, (ht 08)
Labour in international relations, (ht 08)
Long-term climatic change, (ht 08)

Obligatorisk kurs om 30 hp:
Masteruppsats i Globalisering, miljö och social förändring.

Info om kursen, info om anmälan, anmälan

Det mångvetenskapliga masterprogrammet i demografi

Programmets mål är att förbereda studenterna för kvalificerat demografiskt utredningsarbete. Studenterna lär sig att beskriva och analysera befolkningsutvecklingen i olika samhällskontexter och tidsepoker samt förändringarna i befolkningsstrukturen med dess betingelser och konsekvenser som är viktiga för all samhällsplanering och för förståelse för samhällens sätt att fungera. Således förbereder programmet förutom en akademisk karriär även för arbete som exempelvis utredare eller analytiker på departement, kommuner och olika myndigheter, eller som prognosmakare eller modellbyggare på något försäkringsbolag eller undersökningsföretag.

Programmets uppläggning
Programmet består av fyra moduler där den första, som är obligatorisk för alla studenter, omfattar kurser i demografiska metoder, demografisk analysteknik samt masteruppsatsproposal. Den andra modulen omfattar teori- och metodkurser samt två kurser i masteruppsatsens huvudämne. Om detta är ekonomisk historia läses alltså kurser i ekonomisk historia om 15 hp. Den tredje modulen inkluderar kurser i ämnen utanför masteruppsatsens huvudområde motsvarande 15 hp. Den fjärde modulen är masteruppsatsen på 30 hp. Den skrivs i demografi eller i något av de medverkande ämnena med demografisk inriktning. För tillträde till programmet krävs avslutad kandidatexamen i något samhällsvetenskapligt ämne, biologi eller folkhälsovetenskap. Särskild behörighet: Matematik C.

1. Obligatoriska demografikurser om 7,5 hp (klicka för kursbeskrivningar)
Befolkningsutveckling och samhällsförändring
Grundläggande demografiska metoder
Befolkningsprocesser
Avancerade demografiska metoder
Metodläskurs (masteruppsatsproposal)

2. Kurser i masteruppsatsens huvudämne om 7,5 hp (klicka för kursbeskrivningar)
Avancerad teorikurs
Avancerad metodkurs
Valbar kurs 1
Valbar kurs 2

3. Kurser utanför masteruppsatsens huvudämne om 7,5 hp (klicka för kursbeskrivningar)
Valbar kurs 1
Valbar kurs 2

4. Obligatorisk kurs om 30 hp
Masteruppsats i…. med inriktning mot demografi

Info om anmälan, anmälan

För närmare information kontakta Per Hilding, per.hilding@ekohist.su.se eller Jan-Olov Jansson, jan-olov.jansson@ekohist.su.se