Idag tar de flesta privatpersoner, företag och myndigheter för givet att man kan betala snabbt, enkelt, effektivt och utan onödiga risker.
Betalningar kan utföras antingen med kontanter eller som överföringar mellan olika konton. Idag är värdet på de kontanta transaktionerna i Sverige försumbart i förhållande till värdet av de kontobaserade överföringarna.
För att hantera kontobaserade betalningar behövs betalningsförmedlare, vilka i huvudsak är banker och clearingorganisationer. BGC och VPC är exempel på clearingorganisationer. Om en kontobaserad överföring sker mellan kunder i en och samma bank så används bankens interna system. Men i de flesta fall har betalningsavsändare och betalningsmottagare olika banker. Då krävs ett betalningssystem, det vill säga en infrastruktur. Flera banker har tillgång till infrastrukturen för att betalningarna ska kunna hanteras och snabbt nå rätt mottagare.
Riksbanken är bankernas bank
Ett betalningssystem består normalt av en uppsättning konton, ett regelverk för hur konteringar får göras samt olika datasystem för kommunikation och för hantering av betalningarna. I det svenska betalningssystemet är Riksbankens RIX-system den centrala knutpunkten. Alla banker har tillgång till konton i RIX, antingen direkt eller via en mellanhand, det vill säga en clearingbank. När bankerna ska betala till varandra görs detta genom överföringar via kontona i RIX. Man kan därför kalla Riksbanken för bankernas bank. Varje vecka omsätter RIX-systemet lika mycket som hela den svenska årliga bruttonationalprodukten, vilken för år 2007 uppgick till drygt 3 000 miljarder kronor.
I RIX deltar de större bankerna och ett antal clearingorganisationer.
Mer information om clearingorganisationer hittar du i menyn till vänster under rubrikerna BGC, VPC, OMX Derivatives Markets och CLS.
Riksbanken övervakar den finansiella infrastrukturen
Riksbanken har en lagstadgad målsättning att främja ett säkert och effektivt betalningssystem. I detta ingår att övervaka den finansiella infrastrukturen. Säkerhet och effektivitet är nyckelord eftersom ett väl fungerande betalningssystem tjänar som smörjmedel i ekonomin. En större störning, å andra sidan, skulle kunna innebära allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin.
Riksbankens övervakning av den finansiella infrastrukturen sker bland annat genom att utvärdera de olika clearing- och avvecklingssystemen mot internationella standarder. En komponent i detta arbete är att utvärdera systemens kontinuitetsplanering. Mer information om Riksbankens arbete på detta område kan hittas i menyn till vänster under rubriken Kontinuitetsplanering i den svenska finansiella infrastrukturen.
Riksbanken genomför dessutom studier om risker och effektivitet både i betalningssystemet och i användandet av olika betalningsinstrument, bland annat kontanter, kortbetalningar och gireringar. Ett exempel på en sådan studie kan hittas i artikeln Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet i Finansiell Stabilitet 2004:2, se intern länk nedan.
Varje år ställer Riksbanken samman betalningsstatistik för den finansiella infrastrukturen. Statistiken publiceras dels i Den svenska finansmarknaden, dels i två internationella publikationer kallade Blue Book och Red Book, se länkarna nedan.