Både fullmäktige och direktionen lämnar synpunkter på rapporten ”En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995-2005”. I detta pressmeddelande behandlas de frågor som faller inom fullmäktiges verksamhetsområde.
”Riksbankens fullmäktige välkomnar rapportens mycket positiva omdömen om
Riksbanken och penningpolitiken liksom dess kritiska synpunkter och förslag till förbättringar på vissa områden. Vi noterar också att den reform som år 1999 gav Riksbanken en självständig ställning har fungerat väl”, säger Johan Gernandt och Leif Pagrotsky, ordförande respektive vice ordförande i fullmäktige.
Mot bakgrund av utvärderingen föreslår fullmäktige två ändringar i riksbankslagen. Den första är att mandatperioden för en direktionsledamot ska vara fem eller sex år, istället för som idag sex år. Den andra är att karensperioden för nya direktionsledamöter bör ändras från tolv till nio månader.
Vidare anser fullmäktige att antalet ledamöter i direktionen inte bör ändras. Däremot instämmer man i utvärderarnas förslag att det vore mer effektivt om arbetet att styra och leda Riksbanken som organisation anförtroddes riksbankschefen och en eller två vice riksbankschefer.
En av fullmäktiges viktigaste uppgifter är att utse ledamöter i Riksbankens direktion. Fullmäktiges uppgift är också att kontrollera direktionsledamöternas utövning av tjänsten. Fullmäktige ser därför inget behov av att personer som föreslås till direktionen bör framträda i utfrågningar inför riksdagen innan de utses.
I rapporten framförs kritik mot riksbankens inflationsprognoser, vilka är centrala underlag för direktionens penningpolitiska beslut. Fullmäktige delar uppfattningen att det är angeläget att förbättra förståelsen av den reala ekonomin och särskilt produktivitetsutvecklingen. Ett sådant arbete har också inletts. Fullmäktige kommer inom ramen för sin roll ägna ökad uppmärksamhet åt att följa upp direktionens arbete i dessa frågor.