Varför inflationsmål?

Bild på en datamonitor

De flesta centralbanker världen över fokuserar liksom Riksbanken på att hålla inflationen så låg och stabil att företag och hushåll inte behöver ta hänsyn till den i sina ekonomiska förehavanden. Detta skapar av flera skäl goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Nedan följer en kort beskrivning av några skäl till varför det inte är bra med hög och varierande inflation. 

 

Hög och varierande inflation:

Ökar osäkerheten och lånekostnaderna

Om inflationen är hög ökar riskerna för en mer varierande inflationsutveckling jämfört med om inflationen är låg. Detta ökar osäkerheten om hur priserna kommer att utvecklas framöver. Om osäkerheten är stor kräver sparare och låntagare en försäkring mot att det framtida värdet av deras pengar minskar. Denna försäkring brukar kallas för en riskpremie och leder till högre räntor. Högre räntor medför att lånekostnaderna stiger, vilket kan hämma investeringarna och därmed aktiviteten i ekonomin.

 

Försvårar långsiktig planering

När företag planerar sin verksamhet behöver de svar på flera frågor. Hur mycket kommer kostnaderna att öka? Hur mycket ska vi ta betalt för att gå med vinst? Kommer lönerna att öka? Alla dessa frågor blir svårare att svara på om inflationen är hög och varierande jämfört med om den är låg och stabil. Kanske avstår företagen just på grund av detta från att satsa på nya produkter och maskiner.

 

Påverkar inkomst- och förmögenhetsfördelningen

Inflation ger effekter på inkomst- och förmögenhetsfördelningen mellan olika grupper i samhället. Hög inflation gör att vissa grupper gynnas på andra gruppers bekostnad. Det blir till exempel mindre lönsamt att spara på banken eftersom pengarnas värde urholkas. Däremot gynnas de som har lån, eftersom även lånen blir mindre värda. De centrala löneavtalen brukar normalt gälla för en längre period, säg 2-3 år. Om inflationen blir högre än vad man räknade med när man slöt avtalen kommer löntagarnas inkomster att urholkas.

 

Påverkar resursanvändningen

Prisökningar på enstaka varor brukar kallas för relativprisändringar och dessa innehåller viktig information om var ekonomins resurser kommer bäst till användning. Relativprisändringar sker hela tiden i en ekonomi och är ganska enkla att urskilja om inflationen är låg. Om exempelvis bara oljepriset stiger som en följd av att oljan blir en knappare resurs är detta ett stigande relativpris som innehåller viktig information. Det kanske är lönsamt för företagen att göra vissa investeringar som medför att man använder mindre av den knappa resursen. Men om alla priser stiger mycket är det svårare att avgöra om oljeprisökningen är ett stigande relativpris eller en del av en inflationsprocess. Genom att hålla inflationen låg och stabil är det lättare att avläsa den information som finns i prisändringarna och på så sätt avgöra hur ekonomins resurser ska användas.

 

Mer information om de svenska erfarenheterna av inflationsmålspolitiken finner du i artikeln nedan. En översikt om varför deflation, när den allmänna prisnivån faller, heller inte är bra finns i fördjupningsrutan.

INTERNA LÄNKAR
 
Penningpolitik med inflationsmål – erfarenheter från 20 länder. Artikel i Penning- och valutapolitik 2005:1 av Claes Berg. | PDF ikon 92 Kb
Deflation - en problemöversikt. Fördjupningsruta i Inflationsrapport 2003:3 | PDF ikon 66 Kb

Bookmark and Share
INNEHÅLLSANSVARIG
Bild på ett brev Avdelningen för penningpolitik

SENAST GRANSKAD
2007-12-20