Regeringen har vid regeringssammanträdet 2008-05-22 utsett Gunilla Törnqvist till generaldirektör och myndighetschef för SADEV. Gunilla Törnqvist arbetar idag som chef för Riksrevisionens internationella verksamhet och har tidigare arbetat vid Utrikesdepartementet som biträdande enhetschef för enheten för global utveckling och även varit ambassadråd vid Sveriges ständiga representation vid Eurpoeiska Unionen i Bryssel.
Gunilla Törnqvists förordnande träder i kraft den 1 september 2008 och gäller till och med den 31 augusti 2014.
En stor del av det svenska bilaterala stödet till den privata sektorn går via det statliga riskkapitalbolaget Swedfund International AB. SADEV har i en aktuell utvärdering undersökt i vilken mån Swedfunds investeringar har bidragit till utveckling av privatsektorn och i vilken mån organisationen uppfyllt de mål som satts upp för dess verksamhet. Utvärderingen visar att Swedfund under den undersökta perioden inte systematiskt samlat in information på sådant sätt att det går att dra säkra slutsatser kring effekten av projekten. Den starkaste rekommendationen från utvärderingen handlar därför om vikten av att prioritera utvecklingen av ett system för att övervaka, dokumentera och utvärdera företagets investeringar. Swedfund uppger även att det varit problem med att skaffa en tillräckligt stor mängd investeringsförslag vilket försvårar bedömningen av hur konsekvent projekt valts efter dess utvecklingseffekter. En lösning kan vara ytterligare specialisering både branschmässigt och geografiskt för att tydliggöra vilken kompetens bolaget kan erbjuda sina potentiella samarbetspartners.
Läs hela rapporten.
Sveriges utvecklingssamarbete ska präglas av ett rättighetsperspektiv. Det innebär att deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och insyn, samt ansvarstagande och ansvarsutkrävande ska främjas i utvecklingssamarbetets olika faser. Demokrati, jämställdhet och barns rättigheter ska särskilt stärkas. Men det finns få riktlinjer för hur dessa principer ska appliceras. SADEV har utvärderat hur rättighetsperspektivets principer integreras i det svensk-kenyanska utvecklingssamarbetet genom ’Mainstreaming In Action’ (MAINIAC). MAINIAC-ansatsen utgör ett av få praktiska arbetssätt för att främja rättighetsperspektivet. Utvärderingen visar att ökade kunskaper om rättighetsperspektivets principer är avgörande. Det krävs både generella och specifika arbetsrutiner för att applicera dem i olika sektorer. Utvärderingen förespråkar bland annat en policy för att stärka rättighetsperspektivet.
Läs policy brief på svenska. Läs hela rapporten.Sverige är en av de mest framstående biståndsaktörerna globalt. Mycket av det vi gör är bra. Men det finns också en stor förbättringspotential. Det handlar bland annat om förbättrad effektivitet i den löpande biståndsförvaltning, en tydligare roll för biståndet i kampen mot fattigdomen, och att öka Sveriges påverkan på biståndsfrågor i internationella sammanhang, skriver tf generaldirektör Lennart Wohlgemuth i OmVärlden.
Läs hela artikeln.
I SADEV:s senaste rapport har syftet varit att studera organisatoriskt lärande med fokus på förändring i tänkesätt över tid. Studien kan ses som en uppföljning av Riksrevisionsverkets rapport (1988) Lär sig SIDA? Förändringstendenser har kartlagts genom återanvändning av den enkät till Sidas personal som utgjorde ett av underlagen till RRVs undersökning. Resultaten av enkätsvaren presenteras i en jämförande analys av attityderna till lärande inom Sida idag och för tjugo år sedan. I rapporten dras slutsatser om i vilken utsträckning förutsättningarna för organisatoriskt lärande ser annorlunda ut idag jämfört med för två decennier sedan och vilka problem och möjligheter som följer med dagens situation. Baserat på denna analys ger SADEV rekommendationer för hur systemen för organisatoriskt lärande kan utvecklas och förbättras på Sida.
Läs hela rapporten.