Riksbankens direktion håller sex schemalagda penningpolitiska möten varje år och fattar då beslut om inriktningen av penningpolitiken och förändringar av reporäntan. Dagen efter varje penningpolitiskt möte publiceras ett pressmeddelande. Där kan man läsa de viktigaste skälen till och avvägningarna bakom beslutet. I pressmeddelandet finns också Riksbankens prognos för den framtida konjunktur- och inflationsutvecklingen och vilken penningpolitik som för tillfället anses vara väl avvägd. Efter publiceringen hålls en presskonferens med riksbankschefen där medier har möjlighet att ställa frågor. I samband med tre av de penningpolitiska mötena publiceras dessutom en penningpolitisk rapport. I den penningpolitiska rapporten finns Riksbankens prognoser för ekonomin och inflationen för de kommande åren. Vid de tre andra tillfällena publiceras ett pressmeddelande och en penningpolitisk uppföljning, som innehåller ett begränsat antal prognoser för centrala makroekonomiska variabler.
Arbetet med att ta fram ett underlag för de penningpolitiska mötena börjar på avdelningen för penningpolitik. Där tar man fram ett internt dokument med avdelningens syn på hur konjunkturen och inflationen kommer att utvecklas framöver. Avdelningen arbetar också fram ett par alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen. Allt detta redovisas sedan för direktionen. Detta dokument arbetas så småningom om till en penningpolitisk rapport och fungerar som underlag till det pressmeddelande där räntebeslutet offentliggörs.
De penningpolitiska besluten påverkar ekonomin och inflationen med en viss eftersläpning. Det är ett skäl till att Riksbanken måste vara framåtblickande och basera sina beslut på en prognos för den framtida inflationen och av den ekonomiska utvecklingen. Det finns inget generellt svar på frågan hur snabbt Riksbanken siktar på att föra tillbaka inflationen till 2 procent om den avviker från målet. I allmänhet har strävan varit att räntan och räntebanan anpassas så att inflationen förväntas vara någorlunda nära målet om två år.
Ungefär två veckor efter det penningpolitiska mötet publiceras ett mötesprotokoll som återger diskussionen som ledde fram till räntebeslutet. I protokollet framgår hur var och en av ledamöterna har resonerat kring penningpolitiken. Efter att det penningpolitiska protokollet är publicerat kan ledamöterna hålla tal där de har möjlighet att ytterligare motivera sina ställningstaganden i den penningpolitiska diskussionen.
Mer information om beslutsprocessen, vad som påverkar räntebesluten, och hur Riksbanken kommunicerar finner du under länkarna till vänster på sidan.