I början av frihetstiden blev Riksens Ständers Bank en självständig bank under riksdagen. Det stora nordiska kriget avslutas och därmed kom en period av ekonomisk återhämtning.
Denna bröts när hattarna tog makten i riksdagen. Hattpartiet var en sammanslutning av flera olika oppositionsgrupper i riksdagen som uppstod på 1730-talet. De använde banken för att finansiera bland annat pommerska kriget och en expansiv näringspolitik vilket ledde till en stark inflation.
Under frihetstiden pekar de första nationalekonomerna på att det finns ett samband mellan sedelstocken, inflationen och växelkursen mot omvärlden. 1766-1767 antar riksdagen ett program för att återställa penningvärdet, men de åtgärder som följer utlöser en deflationskris.
Tidsaxel
| 1719 |
Enväldet avskaffas.
Banken på nytt Riksens Ständers Bank.
Johan Thegner leder återhämtningen.
|
| 1719/1720 |
Ulrika Eleonora abdikerar.
Hennes make Fredrik I kung.
|
| 1721 |
Freden i Nystad med Ryssland.
|
| 1738–1739 |
Hattarna tvingar Arvid Horn att avgå.
Riksdagen driver igenom en kraftig ökning av bankens utlåning.
|
| 1741 |
Thegner tvingas bort från bankofullmäktige.
Fredrik Gyllenborg ordförande
|
| 1741–1743 |
Krig mot Ryssland.
Kronan lånar i banken.
|
| 1740-talet |
Transportsedlarna kommer i allmänt bruk.
|
| 1745 |
Sedlarna oinlösliga.
Pappersmyntfot.
|
| 1751 |
Fredrik I dör.
Adolf Fredrik kung.
|
| 1757–1762 |
Pommerska kriget (del av sjuårskriget).
Kronan lånar i banken.
|
| 1759 |
Fredrik Gyllenborg dör.
|
| 1765–1766 |
Mössorna återtar makten, räfst med hattväldet.
Fullmäktige i banken byts ut.
Program för att återställa växelkursen. |