Lediga kursplatser på våra eftermiddagskurser

Naturen som ideal, material, måltid eller globalt miljöhot?

Vems natur? Är det vargarnas och de andra vilda djurens eller är det renägarnas och jägarnas? Debatten om vargslakten rasar i dagspressen. Kursen behandlar samtida och historiska konflikter om rätten till naturen. Följ med på en brittisk 1600-talsexpedition i gränstrakterna mellan Virginia och North Carolina och diskutera vad landskapet betyder för kolonisatörer och koloniserade. Expeditionsledaren Byrd skriver en hemlig historia för sina likar i den koloniala eliten. När han utförligt beskriver hur han våldför sig på kvinnor han möter kopplas sexuella relationer in i ett kolonialt mönster. Vi diskuterar också olika sätt att uppfatta naturen och vilka samband som kan observeras mellan mänskligt naturbruk, miljöhot och global säkerhet.

Mat och dryck i ett historiskt perspektiv

kursen startar 9/3

Läs mer om våra eftermiddagskurser Naturen som ideal, material, måltid eller globalt miljöhot? och Mat och dryck i ett historiskt perspektiv, du får även information hur du anmäler dig.

Vi arbetar med att byta hemsida, bytet beräknas äga rum i januari-februari

Ansökan till forskarutbildningen: Ingen utlysning av doktorandtjänster under höstterminen 2009. Nästa utlysning, om inte annan anges, är september 2010, sista ansökningsdatum 1 oktober 2010.

Forskningsplan för ansökan till utbildning på forskarnivå – mall

En forskningsplan bör vara max 2 500 ord och ska innehålla kortfattade redogörelser för den tänkta avhandlingens syfte och problemområde och relatera detta till redan gjord forskning (referenser och litteraturlista ska anges). Vi ser gärna att det föreslagna forskningsområdet knyter an till institutionens forskningsstrategi som finns att läsa www.ekohist.su.se/?page=forskning

Möjligt källmaterial kan med fördel pekas ut i planen och det är en fördel om sökanden faktiskt känner till materialet och vet att det finns tillgängligt.

Teori och metod som sökanden känner till och vill använda sig av i forskningen kan redovisas.

Eventuella pilotstudier sökanden gjort inom området bör bifogas ansökan.

Dispositionen bör vara följande:

• Syfte och problemställningar
• Tidigare forskning
• Teori och metod samt källmaterial
• Ev. pilotstudier och dess resultat

Observera att en tidigare gjord så kallad ”forskningsförberedande uppsats” inte kan ersätta en forskningsplan.

Vad studerar vi på ekonomisk-historiska institutionen i Stockholm?

Varför har vissa ekonomier vuxit snabbare medan andra stagnerat? Kan man tänka sig att världen blir fredligare i framtiden? När utlöser försörjningsproblem sociala konflikter? Hur bidrar internationella organisationer som FN till att reglera relationer mellan staterna? Hur uppstår finanskriser? Hur påverkas de internationella relationerna av globala handelsrelationer och av transnationella företag? Hur avspeglas välfärdsstaten ur ett genusperspektiv? Vilket utrymme finns för icke-statliga organisationer att påverka internationell politik och ekonomi? Hur ser sambandet ut mellan samhällsutveckling och naturförhållanden?

Den här typen av frågor undervisar och forskar vi på i ekonomisk historia och internationella relationer. Ekonomisk historia är ett brett ämne. Det syns inte minst genom den forskning som bedrivs här hos oss. Pågående forskning tar upp skilda ämnen som t.ex. arbetslivets förändring, sexhandel, globaliseringens effekter, urbanhistoria, konsumtionshistoria, barnens roll i det ekonomiska systemet och mer generellt om ekonomisk/social utveckling från medeltiden fram till idag. Grundläggande för oss ekonomhistoriker är studiet av strukturella och institutionella förändringar över tid, där makt- och resursfördelningen på olika nivåer, globalt, lokalt och även inom familjen, är centralt.

Undervisningen i ekonomisk historia ger breda kronologiska översikter av hur samhälle och ekonomi har omvandlats från medeltiden till våra dagar, såväl internationellt som i vårt land. Kurserna i internationella relationer ger kunskap om de ekonomiska och historiska förutsättningarna för aktuella internationella problem som t.ex. globaliseringens konsekvenser, internationella konflikter, säkerhet, fred och samarbete både på europanivå och global nivå.

I våra kurser ingår träning i kritisk analys genom olika teoretiska perspektiv och olika metoder för hur man kan använda historiska och samtida källmaterial. Undervisningen ger möjlighet att fördjupa sig inom olika valda områden.

Många nu aktiva historielärare har utbildats vid vår institution, och ekonomisk historia ingår såväl vid Lärarhögskolans inriktning mot
grundskolans åk 6-9 som i utbildningen till ämneslärare i historia (gymnasiet och grundskolan). Kunskaper i ekonomisk historia och internationella relationer är användbara i yrkeslivet, exempelvis för journalister, handläggare, ekonomer och många som vill kunna sätta in samhällets omvandling i ett längre perspektiv. Studierna ger också en god grund för analyser och utredningar av ekonomisk och social förändring och för internationell verksamhet av olika slag.