Riksbankens direktion beslöt vid sitt senaste penningpolitiska möte i början av juli att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent. KPI-inflationen är hög till följd av stigande bostadsräntor. Samtidigt är den underliggande inflation låg eftersom kronan har stärkts under det senaste året och det inhemska kostnadstrycket är lågt. Men under prognosperioden väntas inflationstrycket stiga i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar och löneökningstakten ökar. För att stabilisera inflationen runt målet på 2 procent och resursutnyttjandet kring en normal nivå behöver därför reporäntan gradvis höjas. I perioder med stora ränteförändringar ger KPIF en bättre bild av inflationstrycket.
Prognosen för reporäntan har lämnats oförändrad i förhållande till den penningpolitiska rapporten i april eftersom den samlade bilden av de ekonomiska utsikterna i grova drag är densamma. Men skulle den idag höga KPI-inflationen mer påtagligt påverka olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och lönebildningen kan penningpolitiken behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten. Och om omvärldskonjunkturen blir svagare till följd av att till exempel de statsfinansiella problemen i euroområdet förvärras, då kan reporäntan behöva höjas i en långsammare takt framöver.
Nästa reporäntebeslut och prognos publiceras den 7 september 2011
Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för reporäntan behöva ändras utifrån ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är planerat den 6 september och beslutet offentliggörs dagen efter, den 7 september 2011.
Reporänta med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
Inflation
Skillnaden mellan olika inflationsmått är stor idag. KPI-inflationen är hög till följd av stigande bostadsräntor. Den förväntas stiga under de närmaste månaderna till som högst 3,6 procent för att sedan falla tillbaka till drygt 2,5 procent i början av 2014. Samtidigt är den underliggande inflation låg eftersom kronan har stärkts under det senaste året och det inhemska kostnadstrycket är lågt. I maj var KPIF-inflationen, som inte påverkas direkt av förändringar i hushållens bostadsräntor, 1,7 procent. Rensat för energipriser uppgick KPIF-inflationen till 1,1 procent. Under prognosperioden väntas inflationstrycket stiga i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar och löneökningstakten ökar. KPIF-inflationen väntas därför öka gradvis till runt 2 procent 2013. På längre sikt, när reporäntan har nått mer normala nivåer, bedöms de olika inflationsmåtten sammanfalla runt målet på 2 procent.
KPI med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
KPIF med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
BNP
Den svenska ekonomin går in i en fas med mer normala tillväxttakter efter den mycket starka utvecklingen under förra året. Men det finns goda förutsättningar för en fortsatt bra BNP-tillväxt. Den globala utvecklingen fortsätter att gynna svensk export, vilket bidrar till att investeringarna ökar i snabbare takt. Ett förhållandevis högt offentligt och privat sparande ger även utrymme för en god konsumtionsutveckling. Den svenska BNP-tillväxten väntas uppgå till 4,4 procent 2011 för att därefter sjunka tillbaka till runt 2,5 procent vid slutet av prognosperioden.
BNP med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
Anmärkning och källor till diagrammen
Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.
Källor: SCB och Riksbanken.