Att styra räntan

Bild på ett roderDet finansiella systemet

Så här fungerar räntestyrningssystemet 

Riksbankens möjligheter att styra räntan i ekonomin beror på att Riksbanken alltid kan bestämma räntan då ett institut behöver placera eller låna i centralbanken med en dags löptid. Räntan från en dag till en annan kallas dagslåneränta. Genom att styra dagslåneräntan påverkar Riksbanken de korta marknadsräntorna. Förenklat ska de korta marknadsräntorna spegla den förväntade utvecklingen i dagslåneräntan. En högre räntenivå ger, allt annat lika, en lägre aktivitet i ekonomin och därmed ett lägre inflationstryck och vice versa.
 
Riksbanken har flera medel till sitt förfogande för att styra dagslåneräntan.
 
För det första tillhandahåller Riksbanken så kallade stående faciliteter. Det innebär att bankerna kan låna pengar av respektive placera pengar hos Riksbanken över natten. Den ränta som banken får då den placerar pengar hos Riksbanken över natten är Riksbankens inlåningsränta. På motsvarande sätt får banken betala Riksbankens utlåningsränta om banken lånar pengar av Riksbanken över natten. Inlåningsräntan är "golvet" och utlåningsräntan "taket" i den så kallade räntekorridoren som är knuten till reporäntan med plus/minus 0,75 procentenheter. Dagslåneräntan kommer alltid att hamna inom räntekorridoren eftersom en bank med lånebehov alltid kan låna i Riksbanken till utlåningsräntan och en bank med placeringsbehov alltid kan placera överskottet i Riksbanken till inlåningsräntan. Eftersom det är en differens mellan inlånings- och utlåningsräntan har bankerna ett incitament att komma överens om en ränta som ligger mellan den ränta som respektive bank skulle få betala eller erhålla hos Riksbanken.
 
För det andra använder Riksbanken reporäntan som den viktigaste signalräntan. Med denna ränta signalerar Riksbanken var dagslåneräntan ska ligga en vecka framåt. Det är Riksbankens direktion som fattar beslut om reporäntan. En repa (från engelskans repurchase agreement) är ett köp av värdepapper med ett samtidigt avtal om att köpet ska gå tillbaka ett bestämt antal dagar senare. Om banksystemet har ett underskott mot Riksbanken tillgodoses detta genom att Riksbanken genomför en repotransaktion varje vecka (det vill säga Riksbanken köper värdepapper). Om banksystemet istället behöver placera, ger Riksbanken ut riksbankscertifikat. För närvarande behöver banksystemet som helhet placera pengar i Riksbanken.
 
För det tredje genomför Riksbanken finjusterande operationer varje dag för att stabilisera dagslåneräntan. Det sker genom att banksystemet som helhet får låna eller placera i Riksbanken till reporäntan plus/minus 0,1 procentenheter, beroende på om det finns ett sammantaget över- eller underskott mot Riksbanken. Detta leder till att dagslåneräntan hålls inom ett smalare band än räntekorridoren och bidrar till att den penningpolitiska signaleringen blir tydligare.