Folkmängd 2014:
Stor ökning av ensamkommande flyktingbarn
Under 2014 sökte drygt 7 000 ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige vilket var 83 procent fler än året innan. Totalt var det 81 301 personer som sökte asyl, den största gruppen var syriska medborgare.
Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mellan åren och under de senaste åren har det skett en kraftig ökning. Under 2014 sökte 81 301 personer asyl i Sverige. Majoriteten, 67 procent, av de asylsökande var män, och 33 procent var kvinnor. Syriska medborgare var den enskilt största gruppen, 30 583 personer vilket var 87 procent fler jämfört med 2013.
Asylsökande 2002–2014
Det var främst länder med nationella oroligheter som bidragit till ökningen. Förutom Syrien var medborgare från Eritrea, 11 499, de som ökar mest jämfört med året innan. Oroligheterna i östra Ukraina har också gjort avtryck i asylstatistiken, 1 332 ukrainska medborgare sökte asyl i Sverige under förra året vilket var nästan åtta gånger fler än året innan. Andra länder som ökade var Irak och Albanien. Däremot minskar antalet asylsökande från exempelvis Serbien och Iran. De asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därför inte som invandrade och ingår därmed inte i den svenska folkmängden .
De 10 vanligaste medborgarskapen bland de asylsökande 2014 Medborgarskap Kvinnor Män Totalt Syrien 9 189 21 394 30 583 Eritrea 3 838 7 661 11 499 Statslös 2 712 5 151 7 863 Somalia 1 622 3 209 4 831 Afghanistan 695 2 409 3 104 Irak 913 1 753 2 666 Albanien 653 1 046 1 699 Serbien 705 807 1 512 Kosovo 633 841 1 474 Ukraina 627 705 1 332
En person som kommer till Sverige utan sin familj och är yngre än 18 år när denne ansöker om asyl räknas som ensamkommande flyktingbarn. Under 2014 sökte 7 049 barn asyl i Sverige vilket var 83 procent fler än under året innan. Majoriteten, 81 procent, var pojkar och de flesta barnen var i skolåldern, endast 3 procent var yngre än 7 år. Tre av fyra barn kommer från något av länderna Afghanistan, Eritrea, Syrien eller Somalia.
Färre student- och arbetsinvandringar
Det finns olika anledningar till invandring. Personer från länder med oroligheter invandrar vanligtvis som flyktingar, eller som anhörig till en flykting. Andra kommer främst till Sverige för att arbeta eller studera. Antalet flyktingar har ökat och färre kommer hit för att studera eller arbeta.
Under 2014 hade Sverige en folkökning på 102 491 personer. Det var den högsta uppmätta folkökningen någonsin. Ökningen utgjordes främst av personer med utländsk bakgrund, 91 016 personer, antalet med svensk bakgrund ökade med 11 475 av personer. Av Sveriges 290 kommuner var det endast i sex kommuner som personer med utländsk bakgrund minskade. I 183 kommuner minskade antalet personer med svensk bakgrund. Totalt hade 40 kommuner minskande folkmängd under 2014. I två kommuner, Botkyrka och Haparanda, har mer än halva befolkningen utländsk bakgrund.
Kronobergsborna lever längst Medellivslängden för nyfödda har ökat med nästan 30 år sedan år 1900. Den främsta orsaken är en kraftigt minskad spädbarnsdödlighet. Baserat på dödligheten under 2014 uppgår männens förväntade medellivslängd till 80,4 år. Kvinnornas medellivslängd är nu 84,1 år.
I livslängdstabeller på länsnivå används ett fem¬årsintervall för att få stabilare siffror. På riksnivå är medellivslängden baserad på perioden 2010-2014, 83,7 år för kvinnor och 79,9 år för män. De högsta medellivslängderna återfinns generellt sett i landets södra delar och de lägsta i mellersta och norra Sverige.
I Hallands och Kronobergs län beräknas nyfödda flickor leva längst, med en medellivslängd på 84,6 år. I Kronobergs län beräknas nyfödda pojkar leva längst med en medellivslängd på 80,9 år. Andra län med hög medellivslängd var Jönköpings, Uppsala och Stockholms län. Kortast förväntad medellivslängd har kvinnorna i Västernorrland, 82,7 år, och männen i Norrbotten, 78,3 år.
Medelåldern för män är lägre än för kvinnor. Medelåldern för män i Sverige idag är 40,3 och 42,2 för kvinnorna, männens medelålder har dock ökat med 0,5 år sedan 2007 medan kvinnornas medelålder endast har ökat med 0,1 år.
65 000 fler hushåll
Den 31 december 2014 fanns 4 274 433 hushåll i Sverige, vilket är en ökning med 64 931 hushåll jämfört med 2013. Den kraftiga ökningen av hushållen mellan 2013 och 2014 beror på två saker. Dels ökade folkmängden under 2014 med drygt 100 000 personer och dels minskade antalet personer som saknade registeruppgift om bostad med cirka 35 000. Det bor i genomsnitt 2,22 personer per hushåll vilket är i nivå med året innan.
Det vanligaste hushållet var ensamstående utan barn. Totalt var 37,8 procent av hushållen enpersonshushåll. Flest personer ingår dock i tvåpersonhushåll, 27,5 procent av befolkningen. Jämfört med 2013 ökade enpersonshushållen med 29 722. Den kraftigaste procentuella ökningen under 2014 hade hushåll bestående av sju personer eller fler, men det är endast 35 614 hushåll, eller 0,8 procent av samtliga hushåll, som var så stora vid utgången av 2014.
Definitioner och förklaringar
Asylsökande En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden .
Flykting En person som har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716).
Invandring För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet. Nordiska medborgare behöver inte ha tillstånd för att invandra till Sverige.
Förväntad medellivslängd Ett demografiskt mått som visar hur länge ett under perioden nyfött barn förväntas leva i genomsnitt om samtliga nyfödda under sin livstid utsätts för de under perioden observerade dödsriskerna per ålder och kön. Detta beräknas med hjälp av en livslängdstabell. Man tänker sig att 100 000 pojkar respektive flickor föds under en vald period, vanligtvis 1 eller 5 år. Därefter minskar man dessa för varje ålder baserat på periodens observerade dödsrisker. Vid ungefär 110 års ålder har sedan samtliga 100 000 pojkar och flickor avlidit.
Skillnaden mellan en ettårig och femårig livslängdstabell är att den femåriga tabellen baseras på dödligheten under en femårsperiod. Den ettåriga tabellen baseras däremot endast på dödligheten under ett år. Fördelen med den femåriga tabellen är att beräkningen blir stabilare när det är få dödsfall i vissa åldrar eller regioner. Anledningen att den förväntade medellivslängden är lägre i den femåriga livslängdstabellen är att andelen dödsfall per ålder har en tendens att minska mellan åren. Det medför att en femårig livlängdstabell även baseras på år där dödstalen per ålder var högre än under det senaste året.
Grund för bosättning I gruppen Övrigt ingår följande tillstånd:
Ej EU/EES-medborgare varaktigt bosatta i annat EU-land Tillräckliga medel EU/EES-medborgare Tillstånd enligt tillfällig lag EJ EU/EES-medborgare Övriga tillstånd EJ EU/EES-medborgare Permanent uppehållsrätt Okänt Svensk och utländsk bakgrund Till personer med utländsk bakgrund räknas utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund är inrikes födda med minst en inrikes född förälder.
Nästa publiceringstillfälle
Månadsstatistik för februari publiceras den 8 april 2015 klockan 9.30 och statistik över första kvartalet publiceras den 11 maj 2015 klockan 9.30.