Kultur & fritid »»

[Publicerad 2003-03-09]

Här skulle staden ligga

I skogen i bildens mitt anlade Karl IX sitt Göteborg. Foto Peter Svenson.
I skogen i bildens mitt anlade Karl IX sitt Göteborg. Foto Peter Svenson.

– Här ska staden ligga, sa Gustav II Adolf, pekade och grundade Göteborg 1621. Det får varenda skolbarn lära sig. Men han var inte först! I dagarna är det exakt 400 år sedan Karl IX började bygga det första Göteborg. Staden växte fram på den plats vi idag kallar Färjenäs, öster om Älvsborgsbrons Hisingsfäste.

– Vi arbetar på att uppmärksamma jubileet och staden som få göteborgare känner till, säger Lennart Ahlin, Bräcke Egna Hemsförening.

Så gick det till

Det är däremot känt att den holländske köpmannen Peter Langer 1621 gav sig ut till ön Älvsnabben i Stockholms skärgård. Där befann sig kung Gustav II Adolf och den svenska flottan redo att dra ut i krig.

Langer förde med sig ett praktfullt dokument som var Göteborgs stads privilegieurkund. Efter årslånga förhandlingar var det äntligen klart för kungens namnteckning. Dokumentet undertecknades den 4 juni 1621.

Det stora rikssigillet fästes vid handlingen och Sverige hade fått en ny stad, Göteborg. Men detta var inte den första staden med namnet Göteborg.

Det holländska Göteborg

I början av 1600-talet var Sverige i stort sett avskuret från Nordsjön.

– Lindholmen och kusten norröver tillhörde Norge, medan den danska gränsen gick vid Flabäcken som rinner strax söder om Ikea i Kållered, berättar Folke Eriksson, författare till ”Lundby på Hisingen: från istid till nutid”.

Sverige hade en smal korridor från Älvsborgs fästning vid Göta Älvs mynning in till det viktiga Lödöse, dagens Gamlestaden, Karl IX var den förste kung som insåg vikten av en bosättning vid Västerhavet. Han drog upp planerna till en mycket speciell stad som enbart skulle befolkas av holländare.

– Karl IX hade en baktanke med att bara holländare skulle få befolka den nya staden. De hade goda kontakter med Europas bankväsende och kungen var i stort behov av pengar. Han hade tre krig igång på olika fronter som var dyra att finansiera, fortsätter Folke Eriksson.

– Det var orsaken till att holländarna lockades hit med en mängd olika privilegier, bl. a skattefrihet i 20 år, religionsfrihet och gynnsamma tullar.

Först med religionsfrihet

Staden började uppföras i nuvarande Färjenäs under mars månad 1603 efter holländskt mönster. Tvåhundra hus planerades, sjöbodar och magasin vid stranden samt en stor brygga.

Det byggdes även två kyrkor, en timrad luthersk kyrka och en murad reformert kyrka för holländarna.
– Detta var mycket märkvärdigt eftersom man vid Uppsala möte 1593, bestämde att enbart den lutherska läran skulle vara tillåten i landet. Men holländarna fick lov att utöva sin reformerta lära i staden, säger Folke Eriksson.

Chef för byggnationen av Göteborg var Hans Flemming, vars namn återfinns på en gata i Färjenäs.

Staden skövlas

Holländarna i Göteborg fick snabbt fart på affärerna. De drev en omfattande handel med svenska exportvaror som koppar, järn, trä, tjära, råg och hudar.

Handeln sågs inte med blida ögon av danskarna. De ville inte ha någon konkurrens om handeln från utlandet och detta var en av orsakerna till att Kalmarkriget bröt ut 1611.

Göteborg skulle försvaras av Älvsborgs fästning samt en vallgrav som skulle grävas runt staden. Man hann dock aldrig bygga färdigt befästningarna.

År 1607 fick staden sina slutgiltiga privilegier och namnet Göteborg. Bara några år senare, i juni 1611, anfölls staden av danskarna.

– De arbetade energiskt på att jämna staden med marken. Märkligt var att Älvsborgs fästning inte reagerade. Vad det berodde på är det ingen som vet, säger Folke Eriksson.

Ungefär samtidigt som Karl IX:s Göteborg jämnades med marken, fick kungen en hjärnblödning och dog hastigt. Kanske var det händelsen som utlöste blödningen?

1612 föll också Älvsborgs fästning i danskarnas händer och Sverige tvingades betala Älvsborgs andra lösen på 1 miljon riksdaler. När lösen var betald 1619 utsåg Karl IX:s son, Gustaf II Adolf, en ny plats för Göteborg.

Den nya staden gjordes ointaglig med både stadsmur, vallgrav och fortifikationer. Flera av holländarna från det första Göteborg kom att styra och bygga vår nuvarande stad.

Vill flytta ”Kopparmärra”

Det enda som idag finns kvar av Karl IX:s Göteborg är kyrkogrunden efter den reformerta kyrkan. Man har även hittat minnespengar i silver där staden finns avbildad med kyrkan och Älvsborgs fästning.

Flera personer är engagerade i att uppmärksamma 400-årsjubileet för Karl IX:s Göteborg. En av dem är Lennart Ahlin, Bräcke Egna Hemsförening.

– Min personliga åsikt är att ”Kopparmärra” borde flyttas ut till Färjenäs på Hisingen där den hör hemma. (Statyn uppfördes för att hedra grundaren av det första Göteborg).

– Vi har också varit i kontakt med holländska föreningen Göteborg som är mycket intresserade av att uppmärksamma jubileet. Eftersom namnet Göteborg nämndes första gången 1604, kan det vara lämpligt att förlägga jubileet till nästa år.

Det är viktigt att historien inte glöms bort och att området vid Färjenäs snyggas upp och bevaras, säger Lennart Ahlin.



Fakta Karl IX

Karl IX, son till Gustav Vasa, levde 1550–1611 och var Sveriges kung 1599–1611. Mamman hette Margareta Leijonhufvud och dog när Karl bara var ett år gammal.

Den unge kungasonen uppfostrades till att bli en duktig krigare. Som 15-åring deltog han i striden om Varbergs fästning. Han bistod även sin storebror Erik XIV med att erövra Danmark.

Karl nöjde sig inte med ett eget hertigdöme – han ville bli kung. När Karls äldre bror Johan III dog och hans son Sigismund skulle krönas till kung, såg han sin chans. Karl hade under åren skaffat sig många anhängare och i slaget vid Stångebro, besegrade han Sigismund.

Karl kröntes till kung år 1607. Från den dagen var krigen hans vardag tills dagen han dog 1611, 61 år gammal. Tronen togs då över av hans unge son, Gustav Adolf.

Källor: ”Var skall staden ligga?” av Ralph Scander, Svenska Turistföreningens årsskrift (1978), ”Historia kring Göteborg” av Curt Weibull, Wahlström & Widstrand (1967)