Så genomförs ett penningpolitiskt beslut

Den marknadsränta som är enklast för Riksbanken att styra är den så kallade dagslåneräntan, det vill säga räntan på lån mellan banker över dagen. Riksbanken vill att dagslåneräntan ska ligga nära reporäntan.  

För att kunna styra dagslåneräntan så att den hamnar nära reporäntan interagerar Riksbanken med bankerna och andra aktörer på de finansiella marknaderna. Detta sker inom ramen för Riksbankens penningpolitiska styrsystem.

Det penningpolitiska styrsystemet har nämligen en stark koppling till Riksbankens betalningssystem RIX, som bankerna använder för att göra betalningar mellan varandra. Genom att bestämma vilken ränta som ska gälla för bankernas in- och utlåning i RIX kan Riksbanken påverka dagslåneräntan.

Bankernas betalningar mellan varandra under dagen kan leda till att några banker har överskott på sitt konto i RIX vid slutet av dagen, medan andra har underskott. Bankerna har då två alternativ för att finansiera sina underskott, respektive placera sina överskott i RIX. Antingen kan de jämna ut sina över- respektive underskott med varandra på dagslånemarknaden innan betalningssystemet stänger, eller så behöver de låna eller placera pengar hos Riksbanken över natten. Riksbanken kan då se till att detta sker till en ränta som ligger nära reporäntan. Bankerna kan också låna eller placera pengar hos Riksbanken veckovis.

Skrift om Riksbankens penningpolitiska styrsystem

I skriften ”Riksbankens penningpolitiska styrsystem – övergripande beskrivning” finns en mer detaljerad beskrivning av hur det penningpolitiska styrsystemet fungerar.

Förändringar av det penningpolitiska styrsystemet

Riksbanken kommer att göra förändringar av det penningpolitiska styrsystemet. Syftet är att göra det enklare och mer flexibelt.