Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga(1),

–   med beaktande av rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag(2),

–   med beaktande av rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning(3),

–   med beaktande av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut(4),

–   med beaktande av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG av den 27 september 2001 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt i banker och andra finansiella institut(6),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt(7),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), vad gäller fondföretags investeringar(8),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter(9),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)(10),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut(11),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag(12),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel(13),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden(14),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(15),

–   med beaktande av kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet(16) (tillämpningsdirektivet till MiFID),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad(17),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av direktiv i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster(18),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(19),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning)(20),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning)(21),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag(22),

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 21 april 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om livförsäkring om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (SOLVENS II) (omarbetning) (KOM(2008)0119),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 21 december 2007 om avlägsnande av hinder för gränsöverskridande investeringar från riskkapitalfonder (KOM(2007)0853),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om framtiden beträffande hedgefonder och derivat(23),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 27 april 2006 om kapitalförvaltning(24) och av den 13 december 2007 om förvaltning av tillgångar II(25),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 juli 2007 om politiken på området finansiella tjänster (2005–2010) – vitbok(26), särskilt punkt 19,

–   med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2008 om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (del: allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik): start för den nya treårsperioden (2008–2010)(27),

–   med beaktande av den internationella börstillsynsorganisationen IOSCO:s tillsynsprinciper "Objectives and Principles of Securities Regulation" från maj 2008 som innehåller principer för bland annat marknadsföring av hedgefonder och andra typer av fonder,

–   med beaktande av studien om hedgefonder (Hedge Funds on Transparency and Conflict of Interest) från Europaparlamentets utredningsavdelning för ekonomisk och vetenskaplig politik i december 2007,

–   med beaktande av de standarder för bästa praxis som arbetsgruppen för hedgefonder (Hedge Fund Working Group) presenterade den 22 januari 2008 och inrättandet av det organ (Hedge Fund Standards Board) som därefter inrättades för att värna om dessa standarder,

–   med beaktande av artikel 192 andra stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 39 och 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0338/2008), och av följande skäl:

A.  I dagens läge finns det nationell reglering och EU-reglering av finansiella marknader som direkt eller indirekt gäller för hedgefonder och private equity, dock inte uteslutande.

B.  Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att denna reglering genomförs och tillämpas på ett konsekvent sätt. Alla ytterligare ändringar av existerande lagstiftning bör bli föremål för en fullgod kostnadsnyttoanalys och vara icke-diskriminerande.

C.  Kommissionen har inte svarat positivt på parlamentets alla tidigare synpunkter, inbegripet dem i ovannämnda resolutioner av den 15 januari 2004, 27 april 2006, 11 juli 2007 och 13 december 2007.

D.  Hedgefonder och private equity är av väldigt olika karaktär, och det finns inte någon entydig definition för någon av dem, men båda är investeringsinstrument som snarare utnyttjas av avancerade investerare än av privata konsumenter och småföretagare. De kan inte på ett lämpligt sätt behandlas som en enda kategori när det gäller produktspecifik reglering.

E.  Hedgefonder och private equity är allt viktigare alternativa investeringsverktyg som inte bara står för en betydande och ökande andel av de globala förvaltade tillgångarna utan som också höjer finansmarknadernas effektivitet genom att skapa nya placeringsmöjligheter.

F.  Flera globala, EU-baserade och nationella institutioner har analyserat potentiella problem kring hedgefonder och private equity, och detta långt före dagens finanskris, när det gäller finansiell stabilitet, standarder för riskhantering, överdriven belåning (hävstångseffekt) och värdering av illikvida och komplexa finansiella instrument.

G.  Slutsatserna från den analys som forumet för finansiell stabilitet genomförde 2007 var att problematiken kring finansiell stabilitet lämpligast skulle tas itu med genom förstärkt tillsyn över alla aktörer.

H.  I sin rapport om den globala finansiella stabiliteten ("Global Financial Stability Report") från april 2008 drog Internationella valutafonden (IMF) slutsatsen att man kollektivt har misslyckats med att uppskatta den skuldnivå som en lång rad institut – banker, återförsäkrare av obligationslån (monolinebolag), statsstödda enheter och hedgefonder – uppnått och de risker som förknippas med en okontrollerad avveckling.

I.  För att förverkliga Lissabonagendan krävs långfristiga investeringar i tillväxt och sysselsättning.

J.  Sådana långsiktiga investeringar kräver välfungerande stabila finansiella marknader i EU och globalt för att kunna bidra till den reala ekonomin och detta kan endast uppnås genom att se till att det i EU finns en konkurrenskraftig och innovativ finansbransch.

K.  Hedgefonder och private equity skapar i många fall likviditet, främjar marknadsdiversifiering och marknadseffektivitet genom att skapa efterfrågan på innovativa produkter samt understöder prisbildningsprocessen.

L.  En ytterligare förutsättning för finansiell stabilitet är bättre samarbete mellan tillsynsorgan, även globalt, något som i sin tur kräver fortlöpande förbättringar av EU:s nuvarande tillsynsarrangemang, med regelbundet informationsutbyte och ökad transparens i institutionella investerares verksamhet.

M.  Kommissionen bör undersöka möjligheterna att reglera offshore-marknadsaktörer globalt.

N.  Lämplig transparensnivå gentemot investerare och tillsynsmyndigheter är avgörande för att skapa sådana välfungerande och stabila finansmarknader och för att främja konkurrensen mellan marknadens aktörer och produkter.

O.  Kommissionen bör övervaka och analysera effekterna av den verksamhet som bedrivs av hedgefonder och private equity och överväga att lägga fram ett direktiv om minimiregler för transparensen kring investeringars finansiering i framtiden, riskhantering, bedömningsmetoder, chefskvalifikationer och möjliga intressekonflikter samt öppen redovisning av ägarstrukturer och registrering av hedgefonder.

P.  För att tillgodose behovet av att övervaka marknaden i tillsynssyfte bör behöriga tillsynsmyndigheter få tillgång till information om hedgefonders exponering och lån, utan att detta skapar överdrivna bördor.

Q.  Fondbranschen förväntas att i högre grad omfattas av bindande åtgärder för företagsstyrning i syfte att åstadkomma större transparens som också måste tillkomma allmänheten. Kontrollmekanismer bör förbättras.

R.  Medlemsstaterna bör utnyttja bästa praxis för att se till företagspensioner som förvärvats av anställda skyddas vid konkurser.

S.  Kommissionen bör överväga att i definitionen av "försiktighetsprincipen", där principen finns införlivad i existerande gemenskapslagstiftning, även ta med kravet att investerarna kontrollerar att de alternativa investeringsfonder i vilka de investerar respekterar tillämplig lagstiftning och lever upp till branschens standarder för bästa praxis.

T.  De många olika definitionerna av "private placement" i medlemsstaterna utgör ett hinder för den inre marknaden och skapar incitament för spridning av högriskprodukter till marknaden för privatpersoner och småföretagare.

U.  En samlingswebbplats för uppförandekoder bör skapas, inbegripet en förteckning över de företag som följer koderna, och redovisningar och förklaringar från dem som inte följer koderna. Skälen till att koderna inte följs kan också vara lärorika. Denna webbplats bör inrättas för EU och främjas internationellt.

V.  I Global Financial Stability Report från april 2008 varnade IMF för att marknaden för företagslån framstår som utsatt då fallissemangen kommer att öka, på grund av såväl makroekonomiska som strukturella faktorer.

W.  De ökande private equity-transaktionerna under senare tid har lett till betydligt fler anställda vars arbeten i slutändan kontrolleras av private equity-fonder. Därför bör vederbörlig hänsyn tas till befintlig nationell arbetslagstiftning och gemenskapens arbetslagstiftning (särskilt direktiv 2001/23/EG) som utarbetades när så inte var fallet. Nationell arbetslagstiftning och gemenskapens arbetslagstiftning bör gälla på icke-diskriminerande basis, med en rättvis och korrekt behandling av alla ekonomiska aktörer med liknande ansvar gentemot sina anställda.

X.  Enligt flera rättssystem betraktas hedgefonder och private equity som äger och kontrollerar företag inte som arbetsgivare och är därför befriade från de rättsliga åtaganden som gäller för arbetsgivare.

Y.  Vid extrema låneskulder får företagen en högre riskprofil.

Z.  Som i många andra fall kan intressekonflikter uppstå från hedgefonders och private equitys affärsmodeller eller från förhållandena mellan dessa verktyg och andra aktörer på de finansiella marknaderna. Ansträngningar för att förstärka befintlig gemenskapslagstiftning bör inte vara begränsade till hedgefonder och private equity och bör vara förenliga med globala standarder såsom IOSCO-principerna för fondföretags och marknadsmellanhänders hantering av intressekonflikter.

AA.  Ersättningssystemen för hedgefond- och private equity-förvaltare kan leda till olämpliga incitament som i sin tur leder till oansvarigt risktagande.

AB.  Hedgefonder fanns bland dem som investerade i de komplexa strukturerade produkter som blev en faktor i kreditkrisen, och därigenom ådrog sig förluster liksom andra investerare.

AC.  För att minimera risken för framtida finanskriser, och mot bakgrund av det starka samspelet över marknader och mellan marknadsaktörer samt målet om lika villkor över gränserna och mellan reglerade och oreglerade marknadsaktörer, är flera initiativ på gång, inom EU och på global nivå, inbegripet en översyn av kapitalkravsdirektiven och ett förslag för ett direktiv om kreditvärderingsinstitut, i syfte att säkerställa en mer konsekvent och harmoniserad reglering över hela linjen.

AD.  Principbaserad reglering är det lämpliga angreppssättet för reglering av finansmarknaderna, då detta gör det lättare att hålla jämna steg med marknadsutvecklingen.

AE.  Det finns ett handlingsbehov på EU-nivå på grundval av följande sju principer för finansiella institut och marknader:

AF.  Sådana åtgärder skulle skapa en universell och heltäckande rättslig grund som omfattar alla finansiella institut över en viss storlek, med ömsesidigt beaktande av internationell tillsyns- och regleringspraxis.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av artiklarna 44, 47.2 eller 95 i EG-fördraget och före utgången av 2008 förelägga parlamentet ett eller flera förslag till rättsakt som täcker alla relevanta aktörer på finansmarknaderna, inbegripet hedgefonder och private equity, i enlighet med de sju principerna i skäl AE och de detaljerade rekommendationerna nedan.

2.  Europaparlamentet bekräftar att rekommendationerna respekterar subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter.

3.  Europaparlamentet anser att förslagets ekonomiska konsekvenser bör täckas av EU:s budgetanslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 26, 31.1.1977, s. 1. (2) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. (3) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. (4) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. (5) EGT L 82, 22.3.2001, s. 16. (6) EGT L 283, 27.10.2001, s. 28 (7) EGT L 41, 13.2.2002, s. 20. (8) EGT L 41, 13.2.2002, s. 35. (9) EGT L 271, 9.10.2002, s. 16. (10) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16. (11) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10. (12) EUT L 178, 17.7.2003, s. 16. (13) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64. (14) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12. (15) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. (16) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26. (17) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38. (18) EUT L 79, 24.3.2005, s. 9. (19) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15. (20) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (21) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201. (22) EUT L 184, 14.7.2007, s. 17. (23) EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 407. (24) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 257. (25) Antagna texter, P6_TA(2007)0627. (26) EUT C 175 E, 10.7.2008, 392. (27) Antagna texter, P6_TA(2008)0058.

Rekommendation 1 om finansiell stabilitet, kapital och regleringsräckvidd

Europaparlamentet anser att den rättsakt som ska antas bör syfta till att reglera:

Kapitalkrav. Investeringsföretag (inbegripet handels- och kommanditbolag), försäkringsföretag, kreditinstitut, konventionella fonder (såsom fondföretag och pensionsfonder/tjänstepensionsinstitut) bör vara skyldiga att uppfylla vissa kapitalkrav. Kommissionen bör se till att tillämpliga kapitalkrav är riskbaserade och inte baserade på berörd enhet, och detta för alla finansiella institut. Tillsynsmyndigheterna får beakta hur uppförandekoderna följs. Dessa kapitalkrav bör dock inte utgöra ytterligare krav utöver existerande regler och bör under inga omständigheter anses vara en garanti i händelse av ett fondfallissemang.

Produktskapare och värdepapperisering. Kommissionens förslag om kapitalkrav bör innebära att produktskapare åläggs att behålla vissa delar av värdepapperiserade lån i sina balansräkningar. Alternativt bör ett kapitalkrav införas på produktskaparna som beräknas på grundval av antagandet att dessa andelar fanns bland tillgångarna, eller andra sätt skapas för att få investerare och produktskapares intressen att sammanfalla.

EU-tillsyn över kreditvärderingsinstitut. Kommissionen bör inrätta en mekanism för EU-tillsyn av kreditvärderingsinstitut och deras förfaranden och respekt för regler, där uppgifterna tilldelas existerande organ såsom Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) även i syfte att främja konkurrens och möjliggöra marknadstillträde för kreditvärderingar.

Värdering. Kommissionen bör anta riskbaserade lagstiftningsåtgärder för värdering av illikvida finansiella instrument, i enlighet med behöriga internationella organs arbete, i syfte att bättre skydda investerare och de finansiella marknadernas stabilitet, samtidigt som man beaktar de olika initiativ för värdering som för närvarande är aktuella inom EU och globalt och undersöker hur denna värdering kan främjas på bästa sätt.

Prime brokers. Transparenskraven för alla institut som erbjuder prime brokerage-tjänster bör ökas i förhållande till hur komplex och ogenomtränglig strukturen eller karaktären är på de exponeringar som affärerna med alla produkter och aktörer, inbegripet hedgefonder och private equity, utsätter dem för.

Riskkapital (venture capital) och små och medelstora företag. Kommissionen bör föreslå lagstiftning för att skapa en harmoniserad EU-ram för venture capital och private equity, och särskilt att se till att små och medelstora företag kan få gränsöverskridande tillgång till sådant kapital, i enlighet med Lissabonagendan. Kommissionen bör i detta syfte utan dröjsmål genomföra förslagen i sitt meddelande om avlägsnande av hinder för gränsöverskridande investeringar från riskkapitalfonder. Förslagen bör utformas enligt principerna om god lagstiftning, och ytterligare rättslig, skattemässig och administrativ komplexitet på EU-nivå bör undvikas.

Rekommendation 2 om åtgärder för transparens

Europaparlamentet anser att den rättsakt som ska antas bör syfta till att reglera:

Investerare. Kommissionen bör i samarbete med tillsynsmyndigheter utforma regler som säkerställer att relevant och substantiell information offentliggörs och kommuniceras till investerare.

Private equity och skydd av anställda. Kommissionen bör se till att direktiv 2001/23/EG alltid ger samma rättigheter till anställda, inbegripet rätten att bli informerad och rådfrågad, när kontroll av företaget eller verksamheten överförs till en annan investerare, inbegripet hedgefonder och private equity.

Pensionssystem. Sedan i mitten av 1990-talet har ett allt större antal pensionsfonder och försäkringsbolag innehav i hedgefonder och private equity, och eventuella fallissemang skulle drabba förmånstagarnas pensionsrättigheter. Vid översynen av direktiv 2003/41/EG bör kommissionen se till att anställda och personalrepresentanter informeras direkt eller via förvaltare om hur deras pensioner investeras och därmed förknippade risker.

Rekommendation 3 om åtgärder vid överbelåning

Europaparlamentet anser att den rättsakt som ska antas bör syfta till att reglera:

Begränsningar av låneandelen för private equity. Kommissionen bör vid översynen av direktiv 77/91/EEG om kapital se till att ändringarna görs enligt följande grundläggande principer: att kapitalet står i proportion till risken, att det rimligtvis kan förväntas att låneandelen är hållbar för såväl private equity-fonden/bolaget och som för målföretaget och att det inte föreligger någon orättvis diskriminering mot någon viss privat investerare eller mellan olika investeringsfonder eller investeringsinstrument som utnyttjar liknande strategier.

Kapitaldränering. Kommissionen bör vid behov föreslå harmoniserade kompletterande åtgärder på EU-nivå på grundval av en översyn av existerande lagstiftningsalternativ på nationell nivå och gemenskapsnivå för att undvika att målföretagen i orimlig omfattning töms på tillgångar.

Rekommendation 4 om åtgärder avseende intressekonflikter

Europaparlamentet anser att den rättsakt som ska antas bör syfta till att reglera:

Kommissionen bör införa regler för att se till att effektiva tjänster som investeringsföretag erbjuder sina kunder separeras på ett verkningsfullt sätt. Europaparlamentet önskar påminna om att alla justeringar bör gälla alla finansiella institut och därmed vara icke-diskriminerande. Såsom rekommenderats av IOSCO bör finansiella institut som erbjuder en rad olika finansiella tjänster ha policies och förfaranden, med vederbörlig delgivning av informationen, på bolags- eller koncernnivå som gör det möjligt för dem att identifiera, bedöma och utveckla lämpliga sätt att ta itu med intressekonflikter eller potentiella konflikter.

Kreditvärderingsinstitut. Kreditvärderingsinstitut bör åläggas att förbättra informationen och eliminera eller begränsa asymmetrisk information och osäkerhet och öppet redovisa intressekonflikterna i sin verksamhet, utan att skada det transaktionsorienteade finansiella systemet. Kreditvärderingsinstitut bör särskilt åläggas att separera sin kreditvärderingsverksamhet från andra tjänster (såsom rådgivning om transaktionsstrukturering) som de erbjuder till företag eller kring produkter som de värderar.

Marknadstillträde och marknadskoncentration. Kommissionens generaldirektorat för konkurrens bör starta en allmän undersökning om effekterna av marknadskoncentration och av dominerande aktörer i finansbranschen och mot bakgrund av den internationella situationen, där också hedgefonder och private ingår. Kommissionen bör bedöma huruvida gemenskapens konkurrensregler tillämpas av alla marknadsaktörer, huruvida det föreligger olagliga marknadskoncentrationer eller något behov av att avlägsna hinder för nya aktörer och av att avskaffa lagstiftning som favoriserar etablerade aktörer och nuvarande marknadsstrukturer i fall där konkurrensen är begränsad.

Rekommendation 5 om existerande lagstiftning om finansiella tjänster

Europaparlamentet anser att den rättsakt som ska antas bör syfta till att reglera:

Kommissionen bör göra en undersökning av all existerande gemenskapslagstiftning som gäller finansiella marknader för att identifiera eventuella luckor i regleringen av hedgefonder och private equity, och på grundval av denna undersökning lägga fram ett eller flera förslag till rättsakt som vid behov ändrar existerande direktiv för Europaparlamentet, i syfte att bättre reglera hedgefonder, private equity och andra relevanta aktörer. Sådan lagstiftning bör vara målinriktad.