Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga(1),

–   med beaktande av rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag(2),

–   med beaktande av rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning(3),

–   med beaktande av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("Direktiv om elektronisk handel")(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG av den 27 september 2001 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt i banker och andra finansiella institut(6),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt(7),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), vad gäller fondföretags investeringar(8),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter(9),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)(10),

–   med beaktande av rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar(11),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag(12),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel(13),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden(14),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(15),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad(16) (transparensdirektivet),

–   med beaktande av och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster(17),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(18),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut(19),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut(20),

–   med beaktande av kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet(21) (genomförandedirektiv för MiFID),

–   med beaktande av kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner(22),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag(23),

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 25 september 2003 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om investeringstjänster och reglerade marknader(24),

–   med beaktande studien om hedgefonder: transparens och intressekonflikter, som utskottet för ekonomi och valutafrågor beställt(25),

–   med beaktande av artikel 192 andra stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 39 och 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0296/2008), och av följande skäl:

A.  Alternativa investeringsinstrument såsom hedgefonder och private equity kan erbjuda förmögenhetsförvaltare nya diversifieringsfördelar, öka marknadens likviditet, ge investerarna möjligheter till hög avkastning, bidra till prisbildningsprocessen, riskdiversifiering och finansiell integration samt förbättra marknadseffektiviteten.

B.  Hedgefonder och private equity är distinkta investeringsinstrument som skiljer sig åt när det gäller investeringens karaktär och investeringsstrategi.

C.  EU-baserade hedgefonder och private equity behöver en lagstiftningsram som tar hänsyn till deras innovativa strategier så att de kan förbli internationellt konkurrenskraftiga samtidigt som effekterna av en eventuell negativ marknadsdynamik mildras. Det finns en risk för att produktspecifik lagstiftning skulle kunna bli oflexibel och kväva innovationen.

D.  Hedgefonder och private equity vars förvaltningsbolag har sitt säte i EU måste uppfylla befintlig och framtida gemenskapslagstiftning. Även företag som är baserade utanför EU måste uppfylla denna lagstiftning för viss verksamhet.

E.  Hedgefonder, hedgefondförvaltare och private equity-bolag inom EU omfattas av gällande lagstiftning, framför allt om marknadsmissbruk. De omfattas även indirekt av regleringar, dels via motparterna och dels då relaterade investeringsprodukter i reglerade instrument säljs.

F.  I vissa medlemsstater lyder hedgefonder och private equity under nationella bestämmelser och olika former av genomförande av befintliga EU-direktiv. Dessa olikartade nationella bestämmelser skapar risk för fragmenterad reglering på den inre marknaden, något som skulle kunna begränsa den gränsöverskridande utvecklingen av denna verksamhet i Europa.

G.  Direktiv tycks vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att ta itu med frågor i samband med hedgefonder och private equity. En analys och bedömning av konsekvenserna för hedgefonder och private equity av lagstiftning som redan har trätt i kraft i medlemsstaterna och i EU bör föregå varje direktiv om transparens. En sådan lagstiftning bör vara utgångspunkten för en harmonisering. De nuvarande bestämmelserna kan behöva anpassas men man bör undvika ändringar som medför obefogade skillnader.

H.  En av de viktigaste frågorna är behovet av och analysen av transparens och de fall då transparensen kan förbättras. Transparensbehovet rymmer flera aspekter, som hedgefondernas, och alltefter omständigheterna private equitys, transparens gentemot de företag vars aktier de förvärvar eller äger, liksom gentemot mäklare, institutionella investerare såsom pensionsfonder eller banker, icke-professionella investerare, affärspartner och reglerande organ och myndigheter. Ett av de största problemen när det gäller transparens är förhållandet mellan å ena sidan hedgefonder och alltefter omständigheterna private equity och å andra sidan de företag vilkas aktier de förvärvar eller äger.

I.  Erfarenheterna från Förenta staterna är att lagstiftningen om informationsfrihet har utnyttjats av konkurrenter för att få reda på investeringsdetaljer om fonder på en nivå som endast var avsedd för investerarna, vilket har skadat både investerarna och fonden.

J.  Ett inkonsekvent genomförande av transparensdirektivet har lett till skilda transparensnivåer inom EU och till för höga kostnader för investerare.

K.  Transparens är ett nödvändigt villkor för investerares förtroende och förståelse för komplexa finansiella produkter och bidrar därför till ett optimalt funktionssätt för de finansiella marknaderna och stabiliteten på dessa. Transparens är ett komplement till, och inte en ersättning för tillbörlig aktsamhet.

L.  Dagens subprimekris kan inte primärt tillskrivas en viss enskild sektor. Det kommer att ta lång tid att fullt ut förstå de samlade orsakerna till och följderna av denna kris. Det finns många orsaker till krisen, bl.a.

M.  Gemenskapslagstiftningen föreskriver mekanismer som kommittéförfaranden och Lamfalussyförfaranden, som med hjälp av genomförandebestämmelser medger flexibla reaktioner på förändringar i affärsklimatet. Detta system kommer att förbättras genom instrumentet för delegerade akter i Lissabonfördraget.

N.  Ett flertal olika hedgefonder och private equity-initiativ och organisationer såsom International Organisation for Securities Commissions (IOSCO), Internationella valutafonden, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt branschorgan, bland dem även organ med anknytning till hedgefonder och private equity, har infört principer och bästa praxis, vilka skulle kunna komplettera och tjäna som förebilder för gemenskapslagstiftningen. Förutom att uppfylla EU:s lagstiftning bör företag och företagarorganisationer uppmuntras att ansluta sig till dessa koder enligt principen "följ eller förklara", och närmare uppgifter om huruvida koderna följts och hur detta förklarats bör offentliggöras och bedömas i vederbörlig ordning.

O.  OTC-instrument bör handlas via öppnare eller synligare handelssystem för att i så hög grad som möjligt utnyttja löpande marknadsprissättning och för att ge en indikation på eventuella ägarförändringar. Ett mer allmänt avvecklingssystem för OTC-instrument är intressant av tillsyns- och riskbedömningsskäl. För att lika villkor på global nivå ska kunna garanteras bör dock alla nya system införas på internationell basis.

P.  Branschövergripande övervakning och rapportering spelar en viktig roll när det gäller att ta allmänhetens oro på allvar och för att förstå de ekonomiska konsekvenserna av private equity. Privata och offentliga bolag är redan ålagda att samråda med sina anställda i frågor som påverkar dem. Parlamentet betonar att man inte får skapa någon obalans mellan den affärsinformation som krävs av private equity-bolag och den som krävs av andra privata bolag.

Q.  Produktrelaterad lagstiftning förefaller inte vara den rätta typen av reglering för att hantera denna innovativa sektor.

R.  En central webbplats ("one-stop-shop") för alla uppförandekoder skulle vara till stor nytta och bör skapas för EU och marknadsföras internationellt. Denna webbplats skulle innehålla en förteckning över de marknadsaktörer som uppfyller uppförandekoderna, deras offentliggjorda information och förklaringar till varför koderna inte följts. Skälen till varför företag inte följer uppförandekoderna kan också vara lärorika.

S.  Det finns ett behov av att övervinna hindren för gränsöverskridande distribution av alternativa investeringar genom att inrätta en europeisk private placement-ordning för institutionella investerare.

T.  När det gäller private equity måste kostnaderna för varje ytterligare redovisningskrav, särskilt om det gäller mer frekvent redovisning, vara motiverade och stå i proportion till nyttan av dem. Under alla omständigheter behövs det en starkare koppling mellan ersättningspaket och långsiktiga resultat.

U.  Inget förslag håller på att utarbetas på detta område.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av artiklarna 44, 47.2 eller 95 i EG-fördraget, beroende på ämnesområde, för parlamentet lägga fram ett eller flera lagstiftningsförslag om hedgefonders och private equitys transparens. Dessa förslag bör utformas mot bakgrund av interinstitutionella diskussioner och i enlighet med de detaljerade rekommendationer som bifogas.

2.  Europarlamentet bekräftar att rekommendationerna respekterar subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter.

3.  Europaparlamentet anser att de begärda förslagen inte får några ekonomiska konsekvenser.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EGT L 26, 31.1.1977, s. 1. (2) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. (3) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. (4) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. (5) EGT L 178, 17.7.2000, s.1. (6) EGT L 283, 27.10.2001, s. 28. (7) EGT L 41, 13.2.2002, s. 20. (8) EGT L 41, 13.2.2002, s. 35. (9) EGT L 271, 9.10.2002, s. 16. (10) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16. (11) EUT L 157, 26.6.2003, s. 38. (12) EUT L 178, 17.7.2003, s. 16. (13) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64. (14) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12. (15) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. (16) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38. (17) EUT L 79, 24.3.2005, s. 9. (18) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15. (19) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (20) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201. (21) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26. (22) EUT L 79, 20.3.2007, s. 11. (23) EUT L 184, 14.7.2007, s. 17. (24) EUT C 77 E, 26.3.2004, s. 329. (25) IP/A/ECON/IC/2007-24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till ett eller flera direktiv om en gemensam standard för transparens och att ta itu med de problem i samband med hedgefonder och private equity som beskrivs nedan. Utgångspunkten bör vara att direktivet/direktiven vid behov ska ge medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet att införliva EU-bestämmelserna i sin befintliga bolagsrätt. Samtidigt uppmanas kommissionen att uppmuntra till förbättringar av transparensen genom att stödja och följa utvecklingen av den självreglering som hedgefond- och private equity-förvaltare och deras motparter redan initierat och att uppmuntra medlemsstaterna att stödja dessa ansträngningar genom dialog och utbyte av bästa praxis.

Europaparlamentet konstaterar att det inte finns någon enhetlig information till allmänheten om statliga investeringsfonder ("sovereign wealth funds") och välkomnar Internationella valutafondens initiativ att inrätta en arbetsgrupp för att utarbeta en internationell uppförandekod för statliga investeringsfonder. Parlamentet anser att en sådan uppförandekod till viss del kommer att kunna avmystifiera de statliga investeringsfondernas verksamhet. Kommissionen uppmanas att delta i denna process.

Hedgefonder och private equity-fonder

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga förslag till lagstiftning genom en översyn av den befintliga gemenskapslagstiftning som berör olika typer av investerare och motparter, tillsammans med en konsekvensbedömning och där de berörda branscherna är delaktiga, i syfte att undersöka möjligheten att göra åtskillnader mellan hedgefonder, private equity och andra investerare och att anpassa eller fastställa bestämmelser som föreskriver att relevant och viktig information förmedlas tydligt och i god tid för att underlätta ett initierat beslutsfattande och en transparent kommunikation mellan investerare och företagsledning samt mellan investerare och andra motparter. Då sådana förslag redan finns ska de också genomföras. Kommissionen uppmanas att undersöka hur synligheten och riskförståelse, utöver kreditvärdigheten, kan förbättras. Uppmärksamhet bör fästas vid frågan huruvida existerande och framtida direktiv och transparensåtgärder inte undermineras av alltför många friskrivningsklausuler i kontrakt.

Den nya lagstiftningen bör kräva att aktieägare underrättar emittenter om sin andel rösträtter till följd av förvärv eller avyttringar av aktier om denna andel uppnår, överstiger eller understiger de särskilda tröskelvärdena, som startar på 3 procent, istället för de 5 procent som nämns i direktiv 2004/109/EG. Lagstiftningen bör också ålägga hedgefonder och private equity, i den mån denna typ av investerare verkligen kan skiljas från andra, att uppge och förklara sin investeringspolitik, och därmed sammanhängande risker för de företag vars aktier de förvärvar eller äger, för privata och institutionella investerare, mäklare och tillsynsmyndigheter.

Dessa förslag bör bygga på en genomgång av befintlig gemenskapslagstiftning som genomförs i syfte att ta reda på i vilken utsträckning de befintliga bestämmelserna om transparens kan tillämpas på den speciella situationen för hedgefonder och private equity.

Specifikt om hedgefonder

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa bestämmelser som ökar transparensen i hedgefondernas röstningspolitik, och som riktar sig till dem som förvaltar dessa fonder. Dessa bestämmelser skulle också kunna innefatta ett system för identifiering av aktieägare inom EU. Då sådana förslag redan finns ska de också genomföras.

Specifikt om private equity

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bestämmelser som förbjuder investerare att "plundra" företag genom att tömma företaget på tillgångar ("asset stripping") och därigenom missbruka sin finansiella makt på ett sätt som bara är till nackdel för det förvärvade företaget på lång sikt och som inte medför några positiva effekter för företagets framtid och för dess anställdas, kreditorers eller affärspartners intressen. Kommissionen bör dessutom undersöka möjligheterna till gemensamma regler som garanterar att företagen kan behålla sitt kapital. Kommissionen uppmanas också att undersöka huruvida medlemsstaterna har infört åtgärder för att motverka sådan företagsplundring.

I samband med ovannämnda lagstiftningsförslag bör kommissionen undersöka hur man kan angripa de problem som uppstår när banker lånar ut enorma summor pengar till förvärvare, t.ex. private equity, för att därefter avsäga sig allt ansvar för vad pengarna används till eller för var pengarna med vilka lånet återbetalas härrör från, samtidigt som det beaktas att dessa frågor ytterst är gäldenärens ansvar och att kapitalkrav för motsvarande risker måste vara de samma i hela det finansiella systemet.

Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att undersöka huruvida direktivet om skydd av anställdas rättigheter vid företagsöverlåtelser(1) behöver anpassas till den särskilda situationen vid högbelånade utköp.

(1) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).