Läraren Samuel Paty föreläste om rätten till yttrandefrihet genom att visa karikatyrer av profeten Muhammed, och blev halshuggen. Elva personer är misstänkta för inblandning i det dåd som Abdullakh Anzorov, 18, tros ha utfört.
Och det var genom den makabra handlingen som terrordåden i Frankrike återigen hamnade världens blickfång. Och så sent som den 30 oktober dödades tre personer i Nice – en av dem, en kvinna, halshöggs.
Men kriget mot terrorismen har aldrig varit på paus i landet.
– De haft haft sju knivattacker bara i år. Det har duggat tätt och många terrordåd har avvärjts. 2017 var värst, säger Magnus Ranstorp.
20 000 säkerhetshot
Året innan det inträffade terrordådet i Nice där 87 personer dog och 2015 dödades 130 personer i terrordåden i Paris. Terrorattacken var ett samordnat attentat med skottlossningar och explosioner på sex platser. 89 av de som dog befann sig i konsertlokalen Bataclan.
Sedan dess har kampen mot islamistiska separatister intensifierats i Frankrike.
Efter att Emmanuel Macron valdes till president 2017 utformades en form av attackplan i fem steg mot terrorismen.
I Frankrike finns över 20 000 personer som klassas som säkerhetshot och 500 terrordömda – dessutom har cirka 1 500 kriminella radikaliserats i fängelserna.
Säkerhetsläget i landet är skarpt – och sen finns miljöer där islamistiska separatister vill införa en parallell samhällsordning.
– Övergripande finns den här metakonfliken mellan Macron och Erdogan. Det ger också syre till extremister – men det handlar egentligen om Charlie Hebdo och karikatyrkrisen, säger Magnus Ranstorp.
Frankrikes drag mot terrorn
Undvika att barn hemskolas.
Ta bort statligt stöd till föreningar som har hatpredikanter.
Anställda i offentlig sektor får inte visa sin religiösa åsikt i arbetet.
Befria islam från utländsk påverkan. De som går in med pengar i en moské styr ofta också inriktningen.
En förbättrad och fördjupad förståelse av islam.
Utöver det här har Frankrike en stark militär närvaro i en rad muslimska länder.
Karikatyrerna
Fransmannen Christophe Premat, som är universitetslektor vid Stockholms universitet, säger att det kan finnas förklaringar i samhället som gör att just Frankrike har fler terrordåd.
– Frankrike är landet som har haft en separation som är radikal mellan staten och religionerna. I de flesta andra länder har det varit en mjuk separation mellan staten och religioner, säger han.
– Sen finns det en tendens i kulturen av att teckna, det blir en symbol för yttrandefrihet. Den kontexten har orsakat reaktioner i den muslimska världen. Och för det tredje är Frankrike ett land med en stor muslimsk minoritet.
Och det är just karikatyrerna som orsakat spänningar med Turkiet och Erdogan.
Erdogan ansåg att Macron uttalat sig islamofobiskt efter mordet på Samuel Paty. Häromdagen uttryckte också Macron att islam är ”en religion i kris över hela världen”, vilket har fått muslimer att bojkotta franska varor.
– Muslimer möts nu av en liknande lynchkampanj som den mot judarna i Europa möttes av innan andra världskriget, har Recep Tayyip Erdogan.
”Något folk lever med”
Samtidigt som konflikten presidenterna emellan pågår passar extremister på att ”piska upp” stämningen, enligt Ranstorp.
– Man försöker skapa ett civilisationskrig mellan islam och kristendomen och mellan islam och väst. Syftet är att polarisera och spä på om att det finns hatbrott mot muslimer och andra minoritetsgrupper. Men det spär också på högerextremister som säger ”titta vad vi sa”.
Och nu finns det ingenting som pekar på att terrordåden ska avta. De islamistiska separatisterna med ett våldkapital finns kvar.
– Folk vet att det inte är över, hotet försvinner inte för att IS försvunnit. Men folk förstår också att det är attacker mot en grundprincip i Frankrike, säger Christophe Premat.
– Jag tror att man vant sig i Frankrike. Chocken var stor 2015 efter Charlie Hebdo, men vi har haft flera attacker sedan dess. Det är något folk tyvärr lever med.
Premium
Premium
Premium